Lennart Ödeen presenteras -innehållsförteckning av avsnitt

Här startas den historiska serie i Gefle Dagbla som i fyrtio avsnitt ska visa oss oss vad som hänt i vår del av världen — från istiden fram till våra dagar. Den vill skänka oss perspektiv på tillvaron, vill visa att Gäsgtrikland är en del av världen.

(Tyvärr har jag endast tillgång till knappt häften av dessa avsnitt/Lisse-Lotte Danielson)

– Vi förstår idag att vi står inför enormt stora förändringar. Just därför är det så viktigt att vi känner till vår bakgrund så att vi inte tappar bort oss själva.

Och att rådfråga historien är i själva verket ett mycket normalt beteende.

— Ska man fatta ett beslut går man tillbaka till andras och tidigare erfarenheter. Så har man alltid gjort.

Lennart Ödeen anser att man blir tolerantare av att lära sig av historien. Och det är viktigt i dag när invandrarfrågorna är aktuella, när flygplanskapingar kan ge oss en skev bild av araberna. Den som inte vet kan lätt hugga till med ”svartskalle”…

— Och när Gorbatjov och Reagan möts måste de veta något om varandras historiska bakgrund.

Och det finns historiker som ansett att om inte Kennedy läst den nu så omhuldade historikern Barbara W. Tuchman — ja, då hade utgången av Kuba-krisen kunnat bli en helt annan!

För oss vanliga dödliga blir resorna roligare med historiska kunskaper. Ord och uttryck som annars verkar främmande kan få en annan innebörd om vi vet varför de en gång började användas.

Och nu växer intresset för historia som kanske aldrig förr. Vi ser det i TV där ständigt nya historiska serier börjar. Vi ser det i bokutgivningen. I startandet av studiecirklar.

— Inte minst medeltiden väcker ett nytt intresse. Titta på USA där nutidsfixeringen är ute nu och joggingen kommer som ett slags svar på bilismen.

Från omvärlden till Gästrikland — ett samspel finns uttryckt i seriens motto: “Gästrikland i världen”.

—Ja ibland har jag lagt tyngdpunkten på världen, ibland på Gästrikland men alltid på ett samspel.

—Ta Brantings Gävletal till exempel. Det råkade hållas i Gävle men fick samtidigt en enorm betydelse för hela Sverige.

Just det slutande 1800-talet är ett av Lennart Ödeens specialområden och fem artiklar härifrån bygger på egen forskning. I ett fall har Lennart Ödeen också använt sig av ett elevarbete. Det handlar om Berlinolympiaden och Gävletidningarna.

Den flitigast använda källan är annars årsskriften “Från Gästrikland“.

Därifrån kommer både referat och citat. Femtio årgångar har Lennart Ödeen gått igenom. Här finns mycket som handlar om Gävle — däremot ganska litet om Sandviken. Men sådana som Göran Norström, Wilhelm Haglund och Sigrid Göransson har han kunnat anlita. Skrifter från länsmuseet har kommit väl till pass.

David Gaunts om sågverksarbetarna till exempel.

— Jag måste säga att sekreteraren i Gästriklands kulturhistoriska förening, Göran Severin, gör ett fenomenalt fint jobb med “Från Gästrikland”. Och vilka duktiga lokalhistoriker det finns! Josef Bidner, till exempel, har gjort en fin insats. Man ska inte heller glömma skribenter som Alf Uddholm och Erik Brännman.

Som kritiker här i Gefle Dagblad har Lennart Ödeen också fått ett omfattande referensbibliotek.

— Och jag har alltid angett varifrån jag fått mina uppgifter. Det fick man lära sig i Uppsala . . .

Trots att Lennart Ödeen varit en flitig skribent i de här spalterna är det bara ett par—tre ämnen han tidigare skrivit om.

Och nu har han fått bli kortfattad. Han har spetsat till vissa frågeställningar. Poängen med den här serien är bland annat att artiklarna inte ska vara långa men många. De ska ge glimtar från olika tider, mer belysa än beskriva olika epoker.

I de första artiklarna utgår han från ett föremål eller ett fynd och sedan kan han gå från det till senare forskning så att de här föremålen ses i ett vetenskapligt sammanhang. Ungefär som Olle Häger och Hans Villius gjort i TV när de samtalat kring ett fotografi.

Det låter pedagogiskt och det är det — Lennart Ödeen är inte lärare för ro skull. På Vasaskolan är han för övrigt Erik Brännmans efterträdare som lektor i historia.

Hans egen bakgrund gör att han känner sig hemma i arbetarrörelsen här i nedre Norrland.

Hans farfar var sågverksarbetare från Sundsvall, morfadern metallarbetare i Falun. Historieintresset som han en gång vann berodde mycket på bra och engagerade lärare som berättade enkelt och klart.

— Men jag tror nog jag hade blivit intresserad ändå . . .

Publicerat av BJÖRN WIDEGREN

——————————————————————–

JUNI 15, 2012,

Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be