Första blomstringstiden kom under Gustaf Wasas tid.
Gustaf Wasa
Man tror att det låg ett kronovarv vid Fliskär och när man utförde förstärkningsarbeten vid gymnasiet 1861, fann man en stapelbädd ca 4 fot under markytan. Varvet låg således väster om Frimurarlogen.
Gymnasiet th
Vad man vet så byggdes under den tiden för kronan:
Geflehjorten, Geflebuffeln, Geflekraveln, Geflebjörnen och Geflesvanen. De förde 167 man och 38 kanoner.
1559 fanns 19 fartyg skrivna i Gefle. Jämförelsevis kan sägas att Stockholm hade 28 och Älvsborg 18.
Dessa fartyg var destinerade till Bråwasse (Brouage), A-dam, Lubeck, Danzig, Stralsund, Kil, Königsberg samt Wiborg.
Lasten ut var spiror, sågdelar, bockskinn, späck, järn och tjära In förde man salt, kläder, vin och spannmål, hampa.
Kronan lade rabarber på samtliga Gefle fartyg, som användes som trupptransportfartyg i samband med kriget mot Ryssland under Johan III tid.
Johan III
Gustaf II Adolf såg positivt på Gefles fartygsbyggande och donerade hela Alderholmen till Gefle Stad, villkorat att man anlade skeppsvarv, repslagerier bråplatser kompassmakare, smedjor, segelmakare. Ej bostadshus!!
Nu kallar man Stora Holmen för Gävle Strand och har kringgått villkoren!!!!!!
Gävle Strand
Enligt Gefles fiende nr. 1 Axel Oxenstierna, var Gefle och alla andra städer runt Bottenhavet ett hot mot Stockholm, och 1636 instiftades det bottniska handelstvånget d.v.s. alla fartyg måste gå in till Stockholm för att förtulla och betala hamnavgifter. En rundresa blev 40 dagar längre.
Axel Oxenstierna
1673 lättade Karl XI på restriktionerna , Han mönstrade Hälsingarna vid Strömsbro och såg förmodligen eländet i Gefle, som nu hade knappt 1000 innevånare, och vart och vartannat hus stod öde. Nu fick åter utländska fartyg angöra Gefle.
1708 vet man att ett varv fanns på Alderholmen, man tror att man byggde där det stora skeppet Gefle Slott, som byggdes 1691-93, och som dessvärre kapades på sin första resa av franska kapare.
Sakta började Gefle återhämta sig. Trots ryssarnas härjningar på ostkusten, där man brände ner städer och bruk från Norrköping till Piteå utom Stockholm och Gävle.
Stångjärnsexporten ökade, Gefle, Stockholm och Göteborg var helt dominerande som import och exporthamnar.
1780 tog det fart ordentligt, då blev det goda tider för sjöfarten i de neutrala länderna. 1782-83 byggdes det 31 fartyg i Gefle. Och Gefleflottan bestod då av ett 50-tal fartyg.
Gefle växte så det knakade. Exportindustrin blomstrade. Järnbruken, trävaru, tjära, beck och koppar slog nya export rekord. Arbetstillfällen genom industrietableringar av olika slag. Många borgare, industriidkare och handelshus skaffade sig stora förmögenheter i Gefle. Härliga tider, strålande tider, finfina tider!
Det blev tvärstopp på utvecklingen 1788, när Gustaf III provocerade fram kriget mot Ryssland.
Gustaf III
Gefleredarna lät fartygen ligga kvar i hamn pga. ryska kapare i öster och nordsjön
Dessutoom blev många fartyg tvångsrekryterade av kronan som trupptransportfartyg.
1787 klarerade till utrikes ort 75 fartyg
1788 53
1789 3
1790 14
Kriget förorsakade att många handelshus i Gefle kom på obestånd, genom att de var intimt knutna till varandra genom skulder och fordringar.
Nästa krig mot Ryssland 1808, var det samma problem igen. Även franska kapare jagade Gefle skeppen. Men nu ordnade man konvojer med örlogsfartyg som samlade upp handelsfartygen vid Öregrund, för att ta ned dem till danska farvatten där engelska örlogsmän tog över.
Öregrund
1815 var folkmängden i Sveriges största städer Stockholm 80.000, Göteborg 16000, Karlskrona 11000 Norrköping 6000 och Gefle 5000.
Gefle hade då 83 större fartyg,
Vilka var då ägare av dessa fartyg ?
De var de stora handelshusen, som också var engagerade som skeppsbyggare i stadens skeppsvarv, som f ö skulle stå öppna för alla i staden som ämnade bygga fartyg.
Störst var Peter Brändström 9 st fartyg
Samuel Valley & son 8
Dan. Elfstrand 5 (Göran Fredrik Göransson VD)
C.SA. Garberg 5
Per Ennes 3
N.J.Sehlberg 5
Axmar 3
Efter Napoleons förlust 1815 hade konjekturerna vänt till depression och Stockholms och Göteborgs handelsflottor hade halverats på de 20 åren fram till 1830 talet.
Napoleon
Gefle-redarna började sända sina fartyg längre bort än till Medelhavet – till Ostindien och till Syd och Nordamerika.
Speciellt guanolasten var mycket lönande. Man kunde tjäna in byggkostnaden för fartyget bara med en resa.
1845 var Gefle som rederi- och varvsstad störst i Sverige, 20% av landets handelsflotta var skriven i Gefle.
Över 120 fartyg och dessutom 48 st haxar för fjärrfisket.
Man påstår att skeppbyggeriet i Gävle till och med mitten av 1800-talet är avgörande för den stora expansionen av Gefleredarna. Under seklet fanns mer än 100 redare.
Varven, det norra eller stora varvet eller Bångska, låg där Grand Hotel och Länsförsäkringar f.d. hus ligger nu alltså i början av Alderholmen, där kunde man bygga 4 fartyg samtidigt. Där sjösatte man det stora skeppet ”Sverige” Det största skeppet i Skandinavien, ca 55 m långt och vägandes över 600 svåra läster. Ett fantastisk jobb att få henne ner i ån.
Det södra varvet, låg efter södra sidan av ån, från Concordia, ner mot kröken, där ån är som bredast, 104 m.
Där fanns 7 st stapelbäddar och en stor mastkran
Handelshusen och redarna arrenderade stapelbäddarna av staden, och byggde sina fartyg där.
Gefle´s större rederier vid mitten av 1800 talet:
Elfström 6 st fartyg
Brändström 6
Per Ennes 4
Eckhoff 7
Elfstrand 16
Luth 5
Rettig 6
Göransson 5
Löthman 13
Berggren 7
Hillman 4
Garberg 4
Bergforss 5
Elfbrink 8
Brodin 11
Totalt fanns 1850 ca 40 st redare med ca 90 st fartyg skrivna i Gfle.
Bång den store skeppsbyggmästaren, konstruerade och nydanade många av skeppen för Gefleredarna. Fram till den stora branden var varvet ledande i Sverige Bl.a. så arrenderades varvet av Valley, Brändström, Amberg, Elfsrand, Elfbrink, Luth, Rettig och Per Muren.
Av Sveriges 8 största rederier……..fans 5 st i Gefle, 1845 fans 43 rederier i staden
Av Sverges 6 största varv…………fans 4 st i Gefle
Söder om Gavleån låg det Göranssonska varvet.
Under en period av 5 år, sjösatte man 47 fartyg på stadens varv.
1869 när ”Gerda” byggdes hade hon 7 systrar på stapelbäddarna.
Brodinarna byggde från 1839 till 1920, 130 fartyg, man var under tiden redare eller delredare för ett 70 tal fartyg.
Hur använde Gefleredarna sina fartyg:
26 % England
16 % Nordsjön
38 % Medelhavet
7 % Sydamerika
13 % Nordamerika
6 % Syd och Ost Asien och Australien
Den första ångbåten som besökte Gefle var Braut-Anund från Stockholm som företog några lustturer 1827.
Den första ångare som var skriven i Gefle var Elfstrand & co Oscar 1832
Nästa ångare var Norrland, så en mängd små fartyg för Gefles skärgård
Så kom i tur och ordning för Stockholmslinjen Sten Sture, Alexander von Humbolt, Chapman.
På 1870 talet fanns en mängd Gefleredare som idkade linjetrafik framför allt mellan Stockholm och Gefle och även till hamnar norrut.
Det var framför allt ”Gestrikland” ”Trafik” ”Gefle” ”Karl XV” ”Nya Norrland” och”Per Ennes”
När Uppsala – Gefle Järnväg var klar, trodde man att nu var det slut med ångbåtstrafiken, när man kunde nå Stockholm med några timmar. Sjöresan till Stockholm tog ca 12 tim. Men av någon anledning stannade tåget i Tierp över natten, så passargerar trafiken fortsatte fram till första världskriget, även om Gefleredarna sålde sina passargerarfartyg till Sveabolaget i Stockholm som fortsatte trafiken ett tag in på 1920 talet.
Nu hade PJ Haegerstrand ( klöver Ess) etablerat sig som skeppsmäklare och redare i staden. Det började med fullriggare, fortsatte med ångfartyg, tills man sålde hela fartygsbeståndet till Gefles storredare Eric Brodin 1909. Man behöll mäklar, sped. och befr.avd.
Olof August Brodin var stadsfullmäktig i 36 år och satt i riksdagen i flera omgångar.
Det var han som nästan fick staden att bygga uthamnen i Djuphamn och Engesberg
Till slut blev den Fredriksskansholmen.
1894 slog ångan på allvar igenom i Gefleflottan. De gamla segelrederierna och varven dukade under ett efter ett. Då fanns 22 rederier. Det var endast Brodinarna som anpassade sig och blev kvar i staden. Genom sitt rederi Disa redade man 13 st stora fartyg.
Brodinarna, som byggde både segel och ångfartyg och var stadens största arbetsgivare med över 100 arbetare. Brodin satte en ära i att sysselsätta sina arbetare, och så fort ett fartyg var klart för sjösättning, sträcktes kölen till ett nytt. Även om det inte gick att sälja fartyget fick den ingå i den egna flottan.
1915 tog Eric Brodin över Brynäsvarvet (som anlades 1874) och då hade för länge sedan ångan tagit över. Brodin byggde Albion och lät anlägga Stenebergsparken för sina anställda.
Enligt skeppslistan 1913 fanns 29 ångfartyg samt 6 st segelfartyg skrivna i Gefle. Tonagemässigt har man aldrig varit större än då.
Brodin och Åkerson hade 80% av fartygen.
Under världskriget försvann Gefles flotta praktiskt taget helt.
Gammalt groll mellan staden och Brodin om hamnen och varven, Erik Brodin flyttade alla sina rederier och fartyg till Torö i Stockholm (skatter)
De 8 linjerederier som trafikerade Gefle såldes alla till Sveabolaget, Stockholm
Kvar fanns de båda Bönabåtarna, och Bomhus båtarna och några mindre Ångslupar.
Gefle Varv byggde strax efter kriget några motorseglare på spekulation, man byggde också ett par bogserbåtar och en minutläggare. Man specialiserade sig för tillverkning för pappers och massaindustrin
Gefle Stuveriaktiebolag ägde 3 st bogserbåtar, Oden, Tor och Frej, Gefle Stad isbrytaren Per Ennes och bogserbåtarna Ran och Prim som drog pråmarna för stadens mudderverk. Någon mindre motorseglare ägdes av Axner och vattenbåten Iris av Osborne Palm Även Korsnäs hade några bogserbåtar.
Stuveriet sålde sina bogserbåtar till Neptunbolaget, Per Ennes till Antwerpen, Ran och Prim och Iris skrotades och Korsnäs avvecklade sitt bestånd.
Varvet blommade upp på nytt och började bygga fartyg, det första, Aletta Noot 1943
Avslutades med Johan Månsson 1966. Man tillverkade även en flytdocka.
116 st fr.o.m. 1915.
Och plötsligt 1941 började det stå Gävle i aktern på några fartyg. Det var Rederi AB Staffan, ett dotterbolag till Sveabolaget som skrev sina fartyg i staden. De var de 6 Sig-båtarna och ”Staffan” Även de större ångarna ”Skirner” och ”Vega” ägdes av A&L
Sedan inköpte lotsen Ingemar Gudmundsson ett par paragrafbåtar samt passagerfartyget ”Sommarö” ex ”Skön”
Och den eminente och kreative Stefan Trybom startade Nordship, med ett antal paragrafbåtar, som sedan Torsten Engwall övertog och förädlade , vissa av fartygen var skrivna i Gävle. Totalt 11 st. redades av Tryboms/Nordship. Dessa fartyg är nu sålda till Norrköping. Engwall fortsätter sin rederiverksamhet genom att vara delägare i ett antal fartyg.
Slutligen de tragiska Briggen Gerda x 2
Vill man se ett fartyg med Gefleanknytning, så gå till Gefle Museum och titta på Björkebåten!!!!
VÄLKOMMEN OMBORD!!!!!!!
Mats C Wiberg
——————————————————————
augusti 01, 2012
Sammanställt och kompletterat med bilder av – lisse-lotte@danielson.be
