BESKRIVNING ÖVER GEFLE MED OMNEJD-Del IXb Mekanisk och Metallindustri 1940.

forts. Del IX-b. Mekanisk & Metallindustri.

Exteriör av C. G. Petterssons Vagn-& Redskapsfabrik.

 

 

C. G. PETTERSSONS VAGN- & REDSKAPSFABRIK

TIERP.

 

År 1889 etablerade fabrikör C. G. Pettersson en liten reparationsverkstad i Tierp för utförande av olika reparationer och smidesarbeten. Fyra år senare upptogs tillverkning av vagnar, såväl finare s. k. fjädervagnar som arbetsvagnar av olika slag. Företaget utvecklades nu rätt kraftigt och man började även att tillverka lantbruksredskap, huvudsakligast fjäderharvar och plogar. Då de gamla verkstadslokalerna blev alltmer otillfredsställande uppfördes år 1915 en större fabriksbyggnad i Tierp rymmande såväl smides- och snickerilokaler som lagermagasin.

 

Fabrikens tillverkningar äro huvudsakligen de samma nu som vid starten, men beträffande vagnar tillverkas numera endast traktorvagnar samt last-och transportvagnar och dessa ha undergått betydliga förbättringar. De flesta tillverkas med gummihjul och dessa vagnar är oerhört lättgående samt besitta en bärkraft av upp till 4.000 kg. Försäljningsområdet sträcker sig över mellersta Sverige samt nedre Norrland. Vid fabriken sysselsättas ett 15-tal arbetare.

 

 

 

Transportvagn, tillverkad av C. G. Petterssons Vagn-& Redskapsfabrik.

 

———————————————————————

 

 

FIRMA ROSTFRIA HOLMGREN

HAGASTRÖM, GEFLE.

 

År 1933 etablerade fabrikör Ivar Holmgren ovanstående firma, vilken i början drevs i mindre skala med tillverkning av bleck- och plåtslageriarbeten. Artiklar av rostfri plåt hade emellertid redan då börjat vinna marknad varför tillverkning snart upptogs även av dessa artiklar och moderna maskiner installerades för att rätt kunna bearbeta detta hårda material. År 1936 skedde firmans genombrott inom den rostfria industrien, då en nybyggd fabriksfastighet inköptes i Hagaström, mil utanför Gefle. Här installerades nu ytterligare en del nya maskiner av senaste konstruktion såsom knäckmaskiner, pressar, slip- och svetsningsapparater m. m.

 

Firman tillverkar alla förekommande artiklar av rostfritt material, speciellt diskbänkar och övriga inredningsartiklar. Vidare tillverkas mejerikärl av rostfri plåt, vilka ha visat sig kunna bättre stå emot mjölksyrans frätande egenskaper än kärl av annat material, kärl till kemisk-tekniska fabriker m. m. Firman har stora leveranser till statliga och kommunala verk och institutioner samt till sjukhus, skolor, hotell och privata byggnader. Fabriken sysselsätter ett 20-tal arbetare.

 

   

 

———————————————————————

 

 

Exteriör av A. Sjöström, Mek. verkstad & Stängselnätfabrik och Gävle Galvanisering

 

 

A. SJÖSTRÖM, Mek. Verkstad & Stängselnätfabrik och GÄVLE GALVANISERINGSFABRIK

GEFLE.

 

År 1929 startade fabrikör A. Sjöström en mekanisk verkstad i lokaler, belägna vid Norra Köpmangatan 40 i Gefle. Verksamheten omfattade till en början tillverkning av järnbrandstegar, men upptogs senare även tillverkning av järngrindar och räcken. Tre år senare inköptes Nils Hallqvists Stängselfabrik vid Kaplansgatan 14, och överflyttades denna verksamhet till Köpmangatan, där nu även tillverkning av flätverksstängsel påbörjades. Firman fick härmed ett kraftigt uppsving, och förutom tillverkning av stängsel och grindar åtog man sig även uppsättning av dylika. Från denna tid påbörjades stängselarbeten till bl. a. Gävle — Dala Järnväg, Sandvikens Jernverks A.-B., Telegrafverket och Medicinalstyrelsen, och då samtliga stolpar av T-järn skulle vara galvaniserade påbörjades en serie både dyrbara och tidsödande experiment för att lösa detta problem, vilket även i viss utsträckning lyckades. År 1935 ödelades fabriken av en eldsvåda, och då stadens myndigheter förbjöd återuppbyggandet på samma tomt, inköptes f. d. Olrogs såganläggning vid Norra Hamnpiren, vars fastigheter nu blev föremål för omfattande ombyggnadsarbeten, och i vilka galvanisering i större skala tog sin början.

 

År 1936 kan fastslås som firmans genombrottsår. En del misslyckanden fick man dock fortfarande vidkännas, men dessa sporrade till förnyade ansträngningar med nya lyckade resultat som följd. Galvaniseringsfabriken, som är den största norr om Stockholm, har mycket raskt utvecklats till ett storföretag inom sin bransch, och förfogar den f. n. över två större galva niseringspannor av vilka den största rymmer cirka 75 ton zink. Dessutom finnes en reservpanna. All eldning under pannorna sker medelst en modern oljeeldningsanläggning med en årlig förbrukning av cirka 600 ton olja eller 1,7 ton per dygn.

 

 

A. Sjöström, Mek. verkstad & Stängselnätfabrik. För lossning och lastning är väl ordnat. Här lossas en galvaniseringsgryta, som väger ca 12 ton och rymmer ca 60 ton zink.

 

Vid fabriken galvaniseras bl. a. järnbalkar upp till 16 meters längd och med styckevikt upp till 2 ton, samt smidesarbeten, allt slags gjutgods, kätting och spik samt framför allt järnrör. Godset, som per järnväg kommer direkt till fabriken, lossas och forslas in till betningslokaler, där allt gods rengöres i stora syrabad, av vilka det största rymmer cirka 60 ton syra. Därefter föres godset på traverser vidare till galvaniseringspannorna, där föremålen nedsänkas i zinkbadet, varefter själva galvaniseringsproceduren tager sin början. Slutligen föres det färdiga godset till lageravdelningen eller direkt ut till lastningsplatsen, där fabrikens med ett 3-tons telferblock försedda kran snabbt och bekvämt ombesörjer lastning direkt på järnvägsvagnarna.

 

Interiör från A. Sjöström Mek. Verkstad & Stängselnätfabrik. Modern gradsax för klippning av plåt.

 

 

 

Beträffande flätverk har erfarenheten visat att dylikt, tillverkat av vanlig galvaniserad järntråd i vissa fall tämligen snart blivit anfrätt av den omgivande luftens skadliga ämnen. Detta har haft till följd, att fabriken efter en del experiment och mekaniska anordningar med framgång lyckats galvanisera flätverk efter tillverkningen, varigenom zinkbeläggningen blivit betydligt tjockare och tråden således erhållit ända till sju gånger större motståndskraft. Första arbetet enligt denna metod var uppförandet av stängslet till Jernvallens stora idrottsanläggning i Sandviken, ett arbete omfattande ej mindre än 4.500 kvm flätverksstängsel och ej mindre än 18 ton galvani serade järnstolpar. Galvanisering av flätverk efter tillverkningen har under de två senaste åren vunnit allt större popularitet. Firman kan således även vad tillverkning och uppsättning av flätverk beträffar till sin kundkrets numera räkna storföretag inom hela landet samt kommunala och statliga inrättningar.

 

Interiör från A. Sjöström Mek. Verkstad & Stängselnätfabrik. Modern gradsax för klippning av plåt.

 

 

 

Företagets mekaniska avdelning utför alla slags smidesarbeten för byggnadsändamål, tillverkning och uppsättning av stängsel, tillverkning av grindar, stolpar, järnbrandstegar, fotskrapsmattor, varvid kan nämnas “Juniormattan” i standardstorlek samt “Gävle-mattan”, som tillverkas i olika storlekar. Under år 1939 utbyggdes verkstaden ytterligare med en finmekanisk avdelning, utrustad med en hel mängd förstklassiga och moderna maskiner, såsom svarvar, hyvelmaskiner, frasar, borrmaskiner o. dyl. En plåtslageriavdelning är även under uppförande för tillverkning av olika slags plåtkärl, som sedan galvaniseras.

 

Från en blygsam början med sysselsättning för endast två man har rörelsen numera vuxit ut till ett storföretag av rang och sysselsätter f. n. över 100 arbetare. Firman förbrukar årligen stora mängder material, och år 1939 åtgick ej mindre än 190 ton järntråd för tillverkning av stängsel, vilket motsvarar 180.000 m färdigt stängsel med en höjd av 1 m., alltså en längd lika med avståndet mellan Gefle och Stockholm. Årsförbrukningen av zink utgjorde nära 1.000 ton, och då zinkåtgången visat sig vara cirka 5 % av det ogalvaniserade godsets vikt, framgår tydligt, att ansenliga kvantiteter galvaniseras per år. Innehavare och chef för firmorna är fabrikör A. Sjöström .

 

Interiör från A. Sjöström Mek. Verkstad & Stängselnätfabrik. Monterings- och svetsningsverkstäder .

 

———————————————————————

 

 

 

 

Exteriör av Robert Sjöströms Mek. Verkstad & Gjuteri A.-B.

 

 

ROBERT SJÖSTRÖMS MEKANISKA VERKSTAD & GJUTERI A.-B.

GEFLE

 

Detta företag, som grundades år 1861 av smidesmästare O. Hammargren , såldes år 1880 till ingenjör Robert Sjöström . Vid dennes frånfälle år 1899 drevs rörelsen av stärbhuset till år 1930 och ledningen innehades under denna tid av ingenjör P. Andrén. År 1930 övertogs firman av ett nybildat bolag bestående av företagets tjänstemanna- och arbetarpersonal och år 1935 var bolaget föremål för en rekonstruering. Chef för bolaget är sedan år 1938 ingenjör K. G. Sörbom.

 

Interiör från Robert Sjöströms Mek. Verkstad & Gjuteri A.-B. Svetsning av luftskyddsdörrar.

 

 

Vid fabriken bygges maskiner av olika slag, därav en del av egen uppfinning. Verksamheten omfattar även grovplåtslageriarbeten, järnkonstruktioner och svetsningsarbeten, vilka senare arbeten utföras med såväl gas – som elektriska svetsningsaggregat. Firman åtager sig även maskinreparationer av olika slag. Ständigt ökade krav på precision och tidsenliga maskiner ha tid efter annan gjort nyanskaffningar nödvändiga så att firman nu mera står synnerligen väl rustad vad den maskinella utrustningen beträffar. År 1937 utökades rörelsen ytterligare med förnicklingsfabrik och verktygssliperi

 

 

Kondensvattenavledare K. G. S. tillverkad av Robert Sjöströms Mek. Verkstad & Gjuteri A.-B.

 

———————————————————————

 

AUG. STENBORGS Gjuteri- & Fabriksaktiebolag

TIERP.

 

Ovanstående firma grundades år 1894. Fabriken förfogar över fullt moderna anordningar för tillverkning av lantbruksredskap av skilda slag för såväl dragare som traktorer såsom fjäderharvar, årderplogar, vältar m. m.

 

 

Exteriör av Aug. Stenborgs Gjuteri & Fabriks A.-B:s nya redskapsfabrik med kontorslokaler.

 

 

 

Exteriör av Aug. Stenborgs Gjuteri & Fabriks A.-B:s nya redskapsfabrik.

 

 

Vidare tillverkas svenskharvar, varav märkas de moderna och efterfrågade s. k. “Stenborgs Nya Svenskharv” med höj- och sänkbar ram, manglar m. m. En väl utarbetad redskapskatalog finnes tillgänglig hos alla järnhandlare och redskapsförsäljare.

 

På firmans verkstäder utföras även smides- och verkstadsarbeten på beställning. Gjuteriet utför tackjärnsgjutgods och som specialitet tillverkas grövre sanitetsgods såsom golvsifoner och brunnsbetäckningar m. m. samt betäckningar för gator och dräneringar, vattenlås för tvättställ och diskbänkar, drickeshoar och regulatorer för ladugårdar m. m. Av bruksgjutgods tillverkas bl. a. kokiller och hammarstäd av specialblandat järn m. m. Vidare förekommer utförande av diverse beställningsgjutgods efter ritning eller modell upp till 2 tons vikter. Den årliga tillverkningen uppgår till ca 1.500 ton gjutgods.

 

 

Exteriör av Aug. Stenborgs Gjuteri & Fabriks A.-B:s gjuteribyggnad.

 

———————————————————————

 

 

 

Exteriör av Tierps Redskapsfabrik.

 

TIERPS REDSKAPSFABRIK

TIERP.

 

Tierps Redskapsfabrik , som hör till de äldre industrierna inom Tierps köping grundlades år 1894 av fabrikörerna Per & K. E. Larsson och bedrevs rörelsen då under firmanamnet Bröderna Larsson . Rörelsen försåldes år 1918 till A.-B. Julius Slöör , Stockholm. År 1928 återköpte fabrikör K. E. Larsson, som varit rörelsens ledare alltifrån starten, fabriken och ändrades firmanamnet då till Tierps Redskapsfabrik . År 1931 avled fabrikör Larsson och drives nu rörelsen av dennes sterbhus under ledning av fabrikör Folke Larsson.

 

Tillverkningen omfattade till en början fabrikation av tröskverk och kastmaskiner och utökades sedermera med övriga jordbruksredskap såsom harvar, vältar, plogar, gödselspridare, m. m. Numera intar fabrikationen av tröskverk med därtill hörande fläktutrustning samt gödselspridare främsta rummet.

 

Firmans alster försäljas till största delen inom landet. Under de senaste åren har emellertid en rätt betydande del av tröskverkstillverkningen exporterats. Tack vare en specialutbildad och yrkesskicklig arbetarstam och en efter tillverkningen avpassad maskinutrustning hava våra varor rönt erkännande för sitt gedigna utförande och en stigande efterfrågan ute i marknaden.

 

 

 

———————————————————————

 

Delexteriör av Valbo Verkstads A.-B. Utanför verkstaden ett antal skåpbilar, som levererats till Kungl. Telegrafverket.

 

 

VALBO VERKSTADS A.-B.

VALBO.

 

Ovanstående företag grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget.

 

Valbo Verkstads A.-B. omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt på övriga platser i landet.

 

 

Modernt skåpkarosseri byggt vid Valbo Verkstads A.-B.

 

Gå till Sammanställningen över samtliga delar (Del I – XV) i BESKRIVNING ÖVER GEFLE MED OMNEJD.

—————————————————————————–

Gå till Startsidan!

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website