Här beskrivs händelser i Gefle som hände på 1700-talet
Stenebergs sockerbruk – av Ulf Kriström Publicerat i Gefle Dagblad 5 mars 2009 Tillhör Åke Nyléns tidningsurklipp Godissug skapade detta hus Ni tänker förmodligen aldrig på det, ni som bor omkring Stenebergsparken, men ni har en riktig sevärdhet alldeles om knuten: Stenebergsladan. Fast lada…nej, det är fel ord. Det […]
Sätra 1920 Torpet Nyöster Nysätra Persbo under Sätra nr 1 på 1700-talet Sätra kvarn lådfabrik Tältstaden Sätraåsen ——————————– Februari 13 2013 Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be Related posts: Nils Andersson och Margareta Larsdotter Släkten Folcker i Gävle, del 2 Karl-Einars beskrivning – Från en svunnen tid Gefle Makaronifabrik AB 1923 – 1958
Brynäs Brynäs var från början enbart ett naturnamn. 1596 nämns en vret på Brynäs ägd av Olof Simonsson i Söderby (Sörby). Det fanns vretar och fäbodar här, som under 1600-talet slogs ihop till en lantgård. Brynäs 1633 i Domboken. Under 1700-talet byggdes en herrgård och den nu stora egendomen ägdes av kända Gävlesläkter som
1737 gör magistraten en “Kort Geografisk beskrifning öfwer Gefle stad”. Där namnges 14 gator, tre torg och några andra lokaliteter. Jag tar upp dessa namnformer under respektive namn i kapitlet “Namnförklaringar” (i Centrum). Mindre gator och gränder namnges inte. Under 1700-talet växte staden, så att folkmängden var 3531 personer år 1755 och 5131
Publicerat i Gefle Dagblad 2013-01-16 ÖPPNA DÖRRARNA TILL RÅDHUSET Klicka på bilden för att se utsikten från Rådhuset i stort format. Foto: Lisse-Lotte Danielson Rådhuset borde vara stadens själ och se ut över staden med uppspärrade ögon. Det har ibland blundat och fallit i sömn. Rådhuset har en rik
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Del 22. Gustav III kom till Gävle 1792 Redan då ville “ligan” slå till I JANUARI 1792 kom Gustav III till Gävle för att hålla riksdag. Då planerades redan en sammansvärjning mot kungen och fler i den “aristokratiska ligan” fanns på plats,
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Del 21. Carl Gustaf Tessin på besök 1758: “Inga vägglöss i Gefle” På 1700-talet blev resandet för dess egen skull eller som ett led i uppfostran en modesak. Välbärgade föräldrar skickade sina söner på en Grand Tour i Europa för att skaffa
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Del 20. POLHEMS JÄRNVÅG – 150 år var den handelns hjärta i Gävle. På länsmuseet i Gävle finns en modell av Kristoffer Polhems järnvåg. Den byggdes 1708-1710 på Alderholmen och var sedan i bruk i mer än 150 år. Och det var här
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Del 19. STÅNGJÄRNET 1700-TALETS VIKTIGASTE EXPORTVARA Att Gävle var en betydande sjöfartsstad under 1700-talets sista årtionden finns det många bevis för. Det visar bland annat den här blyertsskissen, otydligt signerad “Dahlström, Gefle August 1783”. Men utrikeshandelns siffror visar det också. Nio procent av
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Del 18 – 1700-talet Ryssarna plundrade Axmarby och brände gårdar i Bergby Ar 1719 härjade ryssarna den svenska kusten från Bråviken till Gävlebukten och följande år skövlade de Umeå och en del av landsbygden i Västerbotten. Det sista härjningståget skedde i maj och
Daniel Jäderbom föddes den 21 november 1759 i Gävle som näst äldste sonen i en syskonskara på sju, vilka alla på ett eller annat sätt kom att präglas av havet. Föräldrarna var fiskaren Daniel Jäderbom d.ä. och dennes hustru Brita Nordqvist. Daniel Jäderbom d.ä. var bördig från byn Jäder (söder om Ullånger) medan
Publicerat i Arbetarbladet den 19 december 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Då blomstrade Gävle – 1700-talet fabriquernas och sjöfartens storhetstid. Sedan de från Stockholm påtvingade restriktionerna i Gävles handel upphävts år 1673 under Karl XI började staden hämta sig och befolkningen ökade under 1700-talet så att det 1790 bodde
Publicerat i Arbetarbladet den 28 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna för att förstora dem! Var det Kjell som gav namn åt Källö och Källmur? Var det metallen koppar som namngav Kopparviken? Eller var det en som “koppar”, alltså en fältskär, någon som slår åder? Jan Sterner reder ut
Publicerat i ? den ? Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka för förstoring! GAMLA HUS PÅ SÖDER Slutet av 1600-talet och förra hälften av 1700-talet var en återhämtningens tid för Gävle efter nedgången på 1600-talet, då restriktioner i fråga om handel och sjöfart och centralisering till Stockholm påtvingades staden av regeringen,
Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 27 december 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Vykort juli 1919. Nyberg i Bomhus, stadsvret från 1500-talet och fäbod från 1600-talet, på fotot en välansad idyll. Gissningsvis är de tre personerna till vänster tjänstefolk – trädgårdskulla, ladugårdsskötare eller jordbruksarbetare, husa – och kvinnan i vitt en stadsfröken