GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen – Del 15 Stormaktstiden

Publicerat i ? ?. Åke Nyléns tidningsurklipp   ”Frid vare med Dig herr rektor!”   Del 15 – Stormaktstiden.     År 1647 ligger köpmännens lastbryggor tomma i den stora byn (Gävle betecknas som by till exempel i Gävle stads tänkebok sidorna 4 och 3). Det är väl fortfa­rande liv och rörelse nere vid gistvallar och sjöbodar, då fiskeflottan rustas för sommarfärden; varje höst föses ett halvt tusental kor in över Gammelbron eller Read more [...]

Heliga Trefaldighetskyrkans dolda skatter – av ANN JONSSON

  Publicerat i Arbetarbladet Lördag 20 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.      Heliga Trefaldighetskyrkan.     Klicka på bilden för att förstora upp den till lämplig storlek   Den tunga porten är stängd. Det är inte bara att komma och gå, som man vill, numera.   För därinne finns en skatt. Ändå står det, på en liten skylt utanför, att den dyraste klenoden är den andakt som rummet skänker.   Anders Loock är Read more [...]

Ortsnamn, Regementet, Hedniska offerriter – av Jan Sterner

Publicerat i ARBETARBLADET Måndag 12 februari 1990  Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Under forntiden låg ett så kallat vi, en hednisk offerplats och ett gravfält där regementet i Gävle idag ligger. Foto: STEFAN TKATJENKO   Regementet en plats för hedniska offerriter   ■ Var brändes häxorna i Gävle? Vem gav egentligen Kristinaplan sitt namn? Och vad betyder Skogmur? Jan Sterner berättar om ortnamnen i Gävle med omnejd.   Nu flyttar Read more [...]

GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen, Del 13-1600-talet

  Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp   Gefle Stads dombok på 1630-talet ger oss en möjlig­het att få reda på hur Gävle styrdes kommunalt på den tiden. Domboken kom ut i en utgåva av Erik Brännman och Arne Lenner.   I en uppsats i Från Gästrikland 1979, ”Gävle stads styrelse under 1630-talet" skriver lektor Erik Brännman utförligt  hur den kommunala självstyrelsen fungerade i staden. Hans framställning är huvudsakligen Read more [...]

Gävle stads styrelse under 1630-talet – av Erik Brännman

  INLEDNING   Det grundläggande materialet till föreliggande artikel har hämtats ur Gävle stads dombok 1631—1639 (1640). Den för­varas i landsarkivet i Härnösand (Rådstuvurättens och ma­gistratens i Gävle arkiv A II: 1). Hänvisning till protokoll och andra akter i domboken sker genom datum inom paren­tes. — I direkta citat i texten har stavningen normaliserats utom i de fall, då originalets stavning kan ange uttal, som avviker från nutidens.   Penningsystem. Riksdaler Read more [...]

Gästriklands påskkärringar flög till Blåkulla i Axmar

  Publicerat i Gefle Dagblad Lördag 30 mars 2002 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp   Bild ur Gillis Anderssons "Gästrikland och järnet".  Flög häxorna hit? Ja, i Hamrånge sa man förr att Blåkulla låg i Axmars bruk - platsen skulle påminna om en rik storbondegård. På bilden syns det gamla slottet (numera rivet) och lusthuset. Men var det egentligen till masugnen som häxorna i så fall flög?   När barnen klär ut sig till påskkäringar och kommer Read more [...]

Släkten Strömbäck

ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE:   Anbytarforum   Se samtliga Protokoll från Trolldomsprocesserna i Gefle 1675. Väster om Nybrons södra fäste finns ett hus utritat på 1600-talskartorna och år 1706 finns ytterligare ett på den östra sidan. Ett av dem, troligen det östra, tillhörde Petter Strömbäck, en av stadens rikaste män vid 1700-talets början (se s. 116 nedan på bilden). Det östra huset revs, då "tobakskungen" Rettig på 1810-talet byggde sig Read more [...]

Kyrkogatan och dess grannar på slutet av 1600-talet

    Kyrkogatan 2010.     Kyrkogatan var i äldsta tider Gefle stads förnämsta gata. Norra Strandgatan blev ej bebyggd till sin östligare del förrän mot senare hälften av 1700-talet eller rättare sagt – den fanns inte till. Gårdarna, som hade sina fasader mot Kyrkogatan, sträckte sig vanligen ner till åbrinken. Den skulle emellertid senare bliva sätet för stadens stolta köpmannaaristokrati. Den västligare delen – dvs. väster om Nybron, som på 1600-talet låg närmare slottet Read more [...]

Immanuel Nobel i Gävle, släkten Nobel

Vem var Immanuel Nobel i Gävle?   Nya rön. Se detta!        Immanuel Nobel d.ä. 1757-1839 Immanuel Nobel hette ursprungligen Nobelius (latinisering av släktens ursprungsort Nöbbelöv i Skåne). Han förkortade först namnet till Nobell och 1785 till det slutliga Nobel. Under sina studier till kirurg tjänstgjorde han i den svenska krigsmakten under striderna i Finland mot Ryssland. Efter studierna tillträdde han år 1807 tjänsten som vice provinsialläkare i Gävle, där han bl.a. Read more [...]

Släkten Folcker i Gävle, del 1

  Bilderna är hämtade från Sehlbergs böcker "Gefle och dess slägter".   Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar.     Skulpturen av honom.     349. Folckers släktschema. 57. Släktschema för Kröger. Dubbelklicka för att få bilderna extra stora.     Släkten Folcker spelade länge en stor roll i Gävle. Dess stamfader var just Jöran Pehrsson Folcker som var råd- och handelsman i Gefle.   gift 1) med Elisabet Danielsdotter Kröger.     gift 2) med Read more [...]

Släkten Behmer, Behm på 1600-talet

Gefle och dess slägter. Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar.   Skulpturen av honom. 366. Joen Michel Behms släktschema. 18. Fortsättning     Dubbelklicka för att få bilderna extra stora. Borgmästare Joen/Johan Michaelson/Mikaelsson Behm gift med Anna Danielsdotter Krögeri Gävle. Anna tillhörde Bureätten. Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland och afträdde från detta embete d. 29 april 1635. Hos Hülphers Read more [...]

Hans Ryttare – en borgare i Gefle på 1600-talet

    Författare: Christina Hjalmarson   christinahj@telia.com   Hans Ryttare föddes den 25 augusti 1633, som son till ärlige och välaktade Anders Månsson Ryttare och en gudfruktig och dygdesam moder, som var dotter till en rådman i Gävle. Hans Ryttare bodde hemma hos sina föräldrar i 20 år, då han började söka sin lycka till sjöss. Han visade sig flitig och duglig, vilket resulterade i att han blev borgare i Gävle 1660 och från år 1662 kom han att fara ut på Read more [...]

Släkten Ennes

ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE: SLÄKTEN ENNES - Anbytarforum Sehlbergs släkttavla. (Nyhet) Stor fil - bläddra med hissarna ...     SLÄKTTRÄD Vem var Pehr Ennes? Första släktledet-1 (Gävles stamfader)   Förste Fredrik Ennes i Gävle (1682-1753) g. 12/6 1710 i Gävle m. Barbro Folcker (1690- 1745) dotter till Petter Folcker och Barbro Bröms) Fredrik Ennes (1682- d. 1/11 1753 i Gävle), född i Landskrona och son till Johan d.y. samt Johanne Read more [...]

Trolldomsrannsakningarna i Gävle 1675, utdrag ur protokollen

    UR PROTOKOLLEN FRÅN TROLLDOMSRANNSAKNINGARNA I Gävle 1675 DEL I. Se även detta! 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 DEL II. Anno 1675 d. 14 April hölls vanlig Rådstugurätt, närvarande uti borgm. Välb:de Falcks frånvaro rådm. Välb:de Oluf Larsson med de flera av rådet: Hans Kruse, Erick Jonsson, Lars Korstad samt bisittarne från kämnersrätten Hans Bure, Johan Cruse. Förehades h:u Anna, Oluf Sverkelssons, och blev tillfrågad Read more [...]

Löfska gården i Glasmästargränd 4, Gamla Söder i Gävle

  Råd- och handelsmannen Petter Strömbäck (1664-1720), var en mäktig och förmögen herre, som ägde tomter och gårdar litet varstädes i staden. Till hans egendomar hörde också vid mitten av 1690-talet den nuvarande fastigheten Glasmästargränd 4, som han dock 20 mars 1696 sålde till den hillefödde borgaren i Gävle Anders Persson Säljemar (d. 1733), gift med Ingeborg Israelsdotter (d. 1733). Den låga köpeskillingen, som utgjorde endast 50 dal. Kmt, skvallrar om att försäljningsobjektet Read more [...]