Nygatan 61, Ryssarna var fängslade på Öster – av Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 31 augusti 1985

Från Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Ryssarna var fängslade på Öster

 

Nygatan 61 låg i kvarteret Rysshuset.
Nygatan 61 låg i kvarteret Rysshuset.

 

 

Det här huset låg på Öster och hade adressen Nyga­tan 61. Där hade AB Elof Malmberg under flera decen­nier sin fabrik och sitt kontor. Kvarteret, där huset var belä­get, heter Rysshuset. Kvarteret intill heter Sofia Magdalena. Ett annat grannkvarter heter Serum. Alla dessa namn berät­tar om stadens bebyggelsehis­toria. Det var stadsingenjör Gunnar Sjöberg, som på 1910-talet satte namn på sta­dens samtliga kvarter. De flesta kvarteren fick namn med stadshistorisk anknytning. Då stads­delsförnyelsen skedde på 1960- och 1970:talen på Öster blev det diskussion om rivning av den “Malmbergska” fastigheten. Många ansåg att huset skulle restaureras och få vara kvar, men så blev inte fallet.

 

Lillån” som man nu kallar för Holmkanalen, var ju även ute i blåsväder. Efter en intensiv debatt om igenläggning av ån eller ej och två folkomröst­ningar inom stadsdelen beslöt kommunens styresmän att ha ån kvar, vilket säkert var ett lyckligt beslut.

 

Gävles historia återspeglas i våra gamla kvartersnamn. Stadsdelen Öster brann ned år 1869. Efter branden fick stads­elen en helt ny kvartersindelning. Även gatorna som förr gick snett mot Lillån lades om. Flera av de gamla gatunamnen ehölls men en del slopades. På Öster låg före branden Östra Långgatan, Riddarhusgatan, Gamla Rådstuvugatan och Lötgatan. Fältskärsgatan, Näringsgatan samt några andra namn har behållits. Även våra gatunamn kan berätta om sta­ns historia. Att ändringarna blev så stora berodde på att gatunätet på Öster som förr gick snett ned mot Lillån efter branden lades vinkelrätt mot ån.

 

Kvarteret Rysshuset har fått sitt namn efter det stenhus, i vilket ryska krigsfångar var fängslade under åren 1701 till 1715. Rysshuset låg till en del i nuvarande kvarteret Rysshu­set och till en del i kvarteret Sofia Magdalena. Ett grannkvarter till Rysshuset heter Se­rum. Stadens epidemisjukhus låg på Öster — därav namnet Serum. Stadsingenjör Gunnar Sjöberg var den man som på 1910-talet av magistraten erhöll i uppdrag att sätta namn på stadens kvarter. Kvarteren hade tidigare endast varit num­rerade.

 

Den första fångtransporten till Gävle kom den 7 december 1701. 20 hästskjutsar med 12 krigsfångar kom först från Älvkarleö där de hade övernattat. Borgarna i staden klagade bit­tert hos Kungl Maj:t för att slippa härbärgera såväl saxiska, polska som ryska krigs­fångar, men det hjälpte inte. Särskilt vakttjänsten var be­tungande. Det första året skulle kostnaderna gå löst på 7.000 riksdaler silvermynt, som var mycket pengar med den tidens mått. Inget hjälpte. Åtskilliga nya fångar kom till Gävle. Flerparten av de ryska krigs­fångarna härbärgerades i stenhuset på Öster.                   

 

Genom framlidne redaktören hos Gefle Dagblad, Erik Wickberg, vet man rätt mycket om ryssarnas liv och leverne i vår stad. Wickberg har i huvudsak följt de anteckningar som finns i magistratens protokoll i staden. Närmare ett hundratal fångar, ryssar, saxare och polacker, inkvarterades i staden under sträng bevakning. Fångarna var strängt hållna. Ryssarna som var förlagda i det så kallade stenhuset klagade över den dåliga luften i huset och föreslog att man skulle avlägsna bräderna på husets östra och södra sida men magistraten sa nej. De klagade hos landshövdingen och han hade en liberalare syn på frågan. Bräderna togs bort. Landshövdingen gav fångarna även tillstånd att handlatorget. Särskilda förmåner fick de fångar som övergav den grekisk ortodoxa katolska läran och övergick till lutherdomen. Några fångar äktade även svenska kvinnor samt vann så småningom burskap i staden. De slopade då sina ryska efter­namn och tog hustruns namn i stället. Fångarna förbjöds även att fiska.  En rysk dragon Glukofski blev fiskare och borgare i staden. År 1719 antog han det svenskklingande namnet Lo­din. Han avled i Gävle 1763. Lodin var gift två gånger, först med Brita N N och andra gången med Karin Andersdotter. Han hade inte mindre än elva barn — sju döttrar och fyra söner. Åtskilliga ättlingar till ryssen Glukofski finns sä­kert kvar i vårt land, varav flera bär namnet Lodin.

 

Fångarna behandlades olika. Så till exempel kom 1705 den ryske generalen Weide till sta­den. Enligt regeringsbeslut skulle generalen jämte sina kammartjänare och drängar in­kvarteras på Gefle Slott. I Rysshuset på öster grasserade skörbjugg och feber under höstmånaderna 1705. Ett döds­fall inträffade. Fången begrav­des på stadens bekostnad.

 

Från Ryssland kom under­rättelser att de där fångna karolinerna behandlades med okristlig hårdhet och bortfördes till bland annat Sibirien. Be­handlades svenskarna hårt i Ryssland skulle en utjämning ske på så sätt att de ryska krigsfångarna i Sverige skulle få strängare behandling. I ma­gistratens protokoll kan man läsa hur de ryska krigsfångarna fick löpa gatlopp där hundra man uppställda på två led fick piska deras ryggar. Trähästen pinoredskapet utanför rådhuset fick de även rida på.

 

De ryska krigsfångarna lärde gävleborna att tillverka rysslä­der. De skötsamma fick anställ­ning hos olika hantverkare i staden. De svenska krigsfång­arna i Ryssland lärde ryssarna i Sibirien att läsa och skriva.

 

Det gläder alla hembygdsvänner i Gävle att man på stadskartorna har kvar de gamla kvartersnamnen. Det finns mycket att lära av dem. Stiftaren av AB Elof Malm­berg, Elof Malmberg, och hans brorson Lennart Malmberg har forskat i kvarteret Rysshusets historia och från den redogörel­sen kan man lära åtskilligt. Bland annat framgår av alla lagfartshandlingar år 1840 att f.d. lasarettsläkaren Emanuel Nobel bott i Rysshuset. Ema­nuel Nobel var anfader till donator Alfred Nobel. Att gamla Öster en gång var en “fin” stadsdel där adeln sam­manträdde i Sofia Magdalena hospitalskyrka var ingen tillfäl­lighet. Hospitalskyrkan bygg­des på Rysshusets plats och i hospitalets sessionssal samman­trädde adeln under ståndsriks­dagen 1792. Ett kvarter heter ju Riddarhuset på öster. Det fanns också en Riddarhusgata på öster före 1869 års brand.

 

FOLKE LÖFGREN

 

 

Se mer om Folke Löfgren!

———————————————————————————-

Augusti 14, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Scroll to Top