Lottagården, Västra Islandsgatan 8

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Lottagården, Västra Islandsgatan 8

 

1. Lottagården, 2. Smedjegatan, 3. Joe Hillgården, 4. Buregården, 5. Betlehemskyrkan (riven),

6. Filadelfiakyrkan, 7. Navigationsskolan (riven).

 

 

Lottagården vid Västra Islandsgatan och Islandsplan, där det runda brunnskaret anas under snön,

mellan trädet och den moderna lyktstolpen. I bildens bortre vänstra hörn ses Islandsskolan, som

disponeras av Komvux. Tornet i mitten hör till Staffans kyrka. I förgrunden ligger några av Gamla

Gefles låga trähus. En äldre lottagård låg på gamla Öster, i ett tidigare bostadshus på fältskärsgatan.

Foto 1987: Kurt Elfström, Gefle Dagblad.

 

Stenfastigheten Västra Islandsgatan 8 är en främmande fågel i Gamla Gefles sammanhängande trähusbebyggelse. på 1660-talet levde här en man som hette Erik Uhrwäder. Efter honom gick gården i arv i flera fiskarsläkter för att 1799 övergå till Christina Bäckman och Mårten Själandersom bildat hjonelag.

 

Erik Uhrwäder

 

Mårten kom från Själevad och tog sig namnet Själander från sin födelsesocken. Gården gick inom den Själanderska släkten till 1878, då nya ägare köpte den. På 1850-talet rev man den gamla gården. Det nuvarande huset ritades sannolikt av stadsingenjör J H Rosenbaum, som försåg det med konsolerna under takfoten och de vackra listerna över fönstren på andra våningen. (En muntlig tradition om husets äldre namn, Spieringska huset, kan möjligen tolkas så att stadsarkitekten Mårten Albert Spiering, Rosenbaums efterträdare, ritade huset.) Huset hade från början två portar, en mot Västra Islandsgatan och en i det avskurna hörnet mot Islandsgatan och Islandskällan.

 

 

På denna bild från 1950-talets senare hälft finns ännu träbebyggelsen kvar på Västra Islandsgatans västra del (th). Lottagården ses t v, och i mitten står samma träd som på föregående bild – men här innanför staketet. Foto: Ingrid Landberg.

 

Kristlig anda

I gården bodde fabrikören Erik Martin Själander med sin fru. Där fostrades i “kristelig anda och bön”, som det heter i en historik, deras sex söner och dottern Karolina. Karolinaföddes 1841 under föräldrarnas fiskefärd till Ångermanland.

Hon skulle komma att gå till historien som grundare av Högre flickskolan i Gävle. För egna medel lät hon uppföra den vackra skolbyggnaden på Norra Rådmansgatan 14.

 

 

Karolina Själander avled den 8 december 1925. Till minne av hennes gärning restes en byst av henne i Rådhusesplanaden 1942.

 

Islandsgatan 8 var en representativ byggnad. Då den stora stadsbranden inträffade 1869, flyttade familjen tillfälligt från sitt hem på Islandsgatan för att bereda stadsläkare C R Sandberg utrymme i huset. Doktor Sandberg, som bodde norr om ån, hade fått såväl sin praktik som sin bostad eldhärjad. Karolina flyttade till den Backska gården på Glasmästargränd 4, då Sandberg disponerade familjen Själanders lägenhet.

En snickarmästare A F Abrahamsson kom senare att äga gården och han hyrde ut åt en, som man då ansåg, så farlig hyresgäst som Gävle arbetare­kommun. Fastigheten blev med andra ord stadens första Folkets hus – fram till 1918. Arbetarbladetfick 1902 sina första redaktionslokaler i huset.

 

Fastigheten har under årens lopp förändrats mycket till det inre. En stor samlingssal har byggts ihop med huset. I gården har nu lottakårensina lokaler (1984). Till det yttre är dock gården sig rätt lik från byggnadsåret.

Islandsgatan 8 har ett fritt och vackert läge mot den gamla Islandskällan. Denna är nu igenfylld men markerad med vit stenläggning vid sidan av Christian Bergsvackra brunnskar.

 

Brunnen

Då brunnen upptäcktes och grävdes upp igen hämtade Johnny Mattsson och Chrispin Cederqvist, som båda bodde strax intill, en stege och gick ned i brunnen och tog sig var sin klunk vatten. En av dem gick till hälsovårdsnämnden och ville ha ett vattenprov gratis, men avvisades av någon som sa:

- Du är dum, du – brunnen är så djup så vattnet är nog förorenat från ån.

Brunnen lades sedan igen.

Gamla Gefle har ett eget vårdträd: almen vid brunnen. Den har fått uppleva den riktiga Islandskällan som var en samlingspunkt för människorna på Söder. Vid brunnen fanns ett anslag om att det enligt stadslagen var förbjudet att rensa fisk och tvätta kläder vid densamma.

På gatan ligger även två 1700-talsgårdar, Johnny Mattsson-gården med sitt lilla museum samt Rektorsgården.

Vårfröjder

Våren på Islandsgatan var något särskilt .

Då började almen att grönska. Ottoboni, som bodde i närheten av källan, var av sydländskt ursprung. Han hängde sin krimskramslåda på magen, blåste upp sina färggranna ballonger och fyllde lådan med halsband och ringar av “ädla” metaller och sålde på stan.

Den ryska glassgubben som bodde i samma fastighet som Ottoboni, Västra Islandsgatan 11, sålde glass på gatan och i staden, klädd i vit rock och vegamössa.

Rosa Palma,som senare ägde gården, fullföljde traditionerna med glassförsäljningen. Vi gamla gävlebor minns henne med saknad. Hon var ett inslag som hörde till stadsbilden och torget. Senare tog Johnny Mattsson på vårarna fram sitt dragspel och sjöng en lovsång till Gävle, våren och måsarna vid Gammelbron.

På senhösten läggs locket på Islandsfontänen.

Till våren tar man av det och fontänen kastar sina strålar mot skyn igen.

 

Gefles första Folkets hus. En ovanlig stenfastighet bland Gamla Gefles trähus

Gefle Dagblad 20 oktober 1984

Utgiven 1988.

Barbro Sollbe.

———————————————————–

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 

 Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

eXTReMe Tracker