LEJONET – ett av landets äldsta apotek – Jan G Ljungström

 

 Publicerat i Gefle Dagblad lördag 24 augusti 1996

 Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp

  

MINNESVÄRT

 

Läs bl om apoteket i Gefle som grundades år 1654.

(De förstas Lejonet-apoteken startades 1571 i Malmö, 1575 i  Stockholm, 1638 i Kalmar, 1654 i Gävle, 1656 i Jönköping och 1674 i  Lidköping.)

Detta är kompletterat av Lisse-Lotte Danielson.

 

Del 1.

 

Apoteket Lejonet - den äldsta skylten

Apoteket Lejonet - den äldsta skylten

 

■ I september förra året flyt­tade det anrika apoteket Le­jonet in bland varuhuskom­plexen på Stortorget. Under flera hundra år har Gävles apotek legat i stadens mitt­punkt och apoteket Lejonet är Norrlands äldsta med anor från 1650-talet. År 1805 öpp­nade apoteket Kronan och nä­ra 45 år senare, 1849, öppna­des Nordstjärnan.

 

I dag har Lejonet adressen Drottninggatan, tillbaka på den gata där apotekets his­toria börjar för ungefär 300 år sedan.

 

Först i början av 1600-talet började offentliga apotek in­rättas såväl i Stockholm som i flera av landets större städer. Den stora utvecklingen sked­de dock under 1600-talets mitt och först mot slutet av 1600- talet kan man tala om ett svenskt apoteksväsende. De första apotekarna var i all­mänhet tyskar och anlitades även som läkare.

 

Gävles första apotekare var uppsalasonen Nils Simonsson-Wolimhaus. Han nämns första gången i stadens man­talslängd och rådhusrättspro­tokoll 1657. Man kan anta att han öppnade sitt apotek sam­ma år eller året före, 1656. I äldre tid var det vanligt att apoteken var förlagda i sam­ma fastighet som apotekaren bodde. Man kan därefter utgå från att Gävles första apotek låg i “den västra halvan” av staden, i trakten kring Heliga Trefaldighetskyrkan, där Wolimhaus var skriven.

Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar  

Gefles apotekare Wolimhaus

Gefles apotekare Wolimhaus

 

WOLIMHAUS blev dock inte långvarig i Gävle. I december 1659 flyttade han tillbaka till Uppsala där han övertog faderns apotek. Han efter­träddes av medicine candi datus Thomas Fabricius som ganska snart fick tillstånd att “hålla här ett litet apotek”. Även han var skriven i sam­ma del av staden varför man kan förmoda att apoteket låg på samma plats.

 

Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar

 

Thomas Fabricius, apotekare

Thomas Fabricius, apotekare

 

Om Fabri­cius var ensam apotekare fram till 1690-talet är omöj­ligt att säga. Först 1694 kan man se att en annan apoteka­re, Jochum Horn, får tillstånd att inneha apoteksrörelse. I protokollen kan man bland annat läsa: ”.. så lämpas och honom fritt på sätt som andra apotekare, att hava allehanda destillerat brännvin och kryd­dor i dess hus…”. Horn stan­nar i Gävle till 1703.

 

 Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar

Apotekare Joachim Horn

Apotekare Joachim Horn

 

Först 1704 kan man med säkerhet se att apoteket låg i det femte kvarteret, även det i den västra delen av staden. Den dåvarande apotekaren, Jonas Falk, finns då anteck­nad i det kvarteret mellan åren 1704-12 enligt Gävle stads mantalslängd. Uppgif­ter om apotekens adresser un­der 1600-talets senare del är mycket knapphändiga. Först angående Jonas Falk kan man med säkerhet säga var apote­ken låg. I landshövdingens brev från mars 1703 kan man läsa att Falk “… komma hit till staden, däraf att sätta sig neder och har frihet att hålla ett öppet apothec…” År 1713 var Falk skriven på tomten nr 94 i andra kvarteret. Han blev apotekare i Gävle 1703 och var verksam till sin död 1714. Före 1713 angavs inte tomt­nummer i mantalslängderna men man kan förmoda att tomt nr 94 låg i det gamla femte kvarteret, efter jämfö­relse med de som var skrivna i kvarteret före och efter 1713.

 

 Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar

Apotekare Jonas Falk

Apotekare Jonas Falk

 APOTEKETS gatuadress var då V Drottninggatan, ungefär vid nuvarande Herr-City. När Falk avled 1714 flyttade än­kan (f. Sara Salin) öster ut på samma gata till det tredje kvarteret, tomt nr 67. Adressen blev Ö Drottninggatan/Hattmakar­gatan (efter den gamla indel­ningen). Där drev änkan apo­teket ensam i tre år med hjälp av provisorn Laurentz Haggeus. År 1717 köpte Haggeus apoteket och “satte det i godt stånd”. På grund av kriget ha­de apoteket gått med förlust och änkan hade stora svårig­heter att uppehålla apotekets drift. I november 1717 kan man i magistratens protokoll läsa att Haggeus “… emottagit framlidne apotekare Falks förfallna apotek som hade stora skulder., samt vilja kon­tant inlösa de i apoteket be­fintliga materialer…”. I de­cember 1717 gifte han sig med Falks änka och drev apoteket till 1724, då han avled. Där­efter tog Sara Salin över drif­ten ensam till 1731. Samma år köpte den norskfödde apo­tekaren Thyge Hassenbalck (f.1700) apoteksrörelsen och fick året efter Kungligt pri­vilegium. Han gifte sig 1732 med Jonas Falks och Sara Salins dotter, Helena Marga­reta och apoteket blev där­med kvar i släktens ägo.

 

 Stadsapotekare Jonas Falks släktschema

 

APOTEKET hade samma adress fram till 1749 då man flyttade längre upp på Drott­ninggatan (nr 84, tredje kvar­teret) vid Rådhustorget, i nu­varande Esplanaden. Den gården hade apotekaren Hag­geus ropat in på auktion redan 1719. Från mitten av 1700-talet och fram till 1776 låg apoteket på samma plats. År 1776 drabbades Gävle hårt av en brandkatastrof och hela stadsmitten, tredje kvarteret, lades i ruiner. Därmed gick även hela apoteket upp i rök. Efter branden gjordes en ny tomtreglering av de avbrända tomterna ocn något år efter branden byggde man upp apoteket på samma tomt. Adressen blev då Ö Drott­ninggatan 1, nr 38 i tredje kvarteret.

 

Apotekare Hassenbalck in­nehade apoteket mellan åren 1731-72. Han höll sitt apotek i “godt stånd” och tillredde de flesta medicamenter själva av de växter han odlade i sina trädgårdar. En trädgård låg i området kring nuvarande teatern (nr 122, tredje kvar­teret) och den andra ungefär där Rosa huset ligger i dag {nr 115, tredje kvarteret). Has­senbalck hade även inrättat ett apotek i Härnösand, vilket drevs genom provisor fram till 1755.

 

NÄR HASSENBALCK dog 1772, övertogs rörelsen av Lars Luth (f. 1743), en apo­tekare från Stockholm. Han hade under några år varit pro­visor under Hassenbalck. Luth drev apoteket på samma plats under hela sin livstid och lade ner mycket arbete på sitt apotek och var en betrodd samhällsmedlem. När Luth avled övertog sonen Johan Cornelius Luth (F.1774) apo­teksrörelsen 1804. Även han tillredde sina medicamenter av de växter han odlade i sina trädgårdar. Luth var omtalad som en kunskapsrik och ak­tad man, känd för sin slagfär­dighet. Hans trädgårdar låg på tomterna 168-1780 i andra kvarteret, på nuvarande Vasaskolans tomt. Luth an­ordnade också “brunnsdrickningar af artificiella hälsovatten” tillsammans med provisorn H.J Grandberg. Dessa ägde rum i Luths stora träd­gård.

 

 Nedanstående bild är inlagd av Lisse-Lotte Danielson

Apotekare Luths trädgård vid nuvarande Vasaskolan efter eldsvådan

Apotekare Luths trädgård vid nuvarande Vasaskolan efter eldsvådan

Vissa lokalhistoriker menar att Lars Luth bodde på den tomten men det har man för­modligen blandat ihop med J C Luths träd- och krydd­gård på samma tomt. Apote­karen Luth bodde och hade sin rörelser hela tiden på nuvarande Esplanadens plats. Både mantalslängder och tomtböcker styrker detta. Johan Cornelius sålde sitt apotek i januari 1846 till svär­sonen Frans Oscar Flensburg.

 

(Nedanstående inlägg har kompletterats av Lisse-Lotte Danielson

Gustaf Luths hus

Gustaf Luths hus

Jerntorget. Detta torg låg på en del av nuvarande Centralplanen och således vid Drottninggatans östra ända. Närmast till höger på bilden syns brukspatron Gustaf Luths hus och därefter med en gata mellan. Kvartersgatan, Per Muréns. Ett par hus ovanför låg Lars Luths hus. Per Muréns hus uppfördes efter branden på ungefär samma plats och är nuvarande n:r 37 vid Drottninggatan. Tvåvåningshuset till vänster på andra sidan Drottninggatan är det dåvarande Elfbrinkska huset.

(Källa:Ur det gångna Gefles historia, Del 3/Lisse-Lotte Danielson)

 

Lejonet 1778-1869 Drottninggatan Norra Kungsgatan

 

 APOTEKET i Esplanaden fanns kvar ända fram till stadsbranden 1869, då fyra femtedelar av staden brann ned. Vid den tidpunkten ägdes apoteket av Arvid Emil Lind­ström (f.1834) som övertagit rörelsen av apotekaren F.O Flensburg (f.1820).

 

Efter branden inhystes apo­teket provisoriskt i huset nr 223 i första kvarteret med adressen S Kungsgatan 4 och ingång från Slottstorget. I de­cember 1869 köpte Lind­ström en tomt vid Drottning­gatan 27 och i början av 1870 fick han tillstånd att bygga en ny fastighet på tomten. Apo­teket inreddes i bottenvåning­en i fastigheten med ingång i hörnet av Drottninggatan/ Kopparslagargatan. Han in­nehade apoteket endast någ­ra år och sålde det i mars 1873 till Carl Walfrid Berlin (f. 1842) som hade varit apo­tekare i Malmö.

 

Nedbrunnet apotek t v

Nedbrunnet apotek t v

 

 År 1888 övertog apotekaren Jarl Wallentin Rosén (f. 1835) apoteket Lejonet. Rosén hade tidigare varit apotekare i bland annat Lindesberg och Stockholm innan han kom till Gävle. Han var tjänstledig från 1897 och bosatt i Stock­holm och apoteket drevs från det åren av Theodor Vitalis Wickberg (f.1851). Wickberg blev 1870 elev vid Lejonet och avlade där sina farmacie stu­dier. Efter en kort period i Ud­devalla kom han 1881 tillbaka som anställd på apoteket Lejonet, där han erhöll per­sonligt privilegium 1901, efter Roséns död. Wickberg drev apoteket endast i två år och lämnade 1926 över till Ivar Huss som förestod apoteks­rörelsen till 1944.

 

PÅ DROTTNINGGATAN 27 fanns apoteket Lejonet i drygt 80 år, till 1954, då apoteket flyttades snett över gatan till Drottninggatan 28. Där togs de nya apotekslokalerna i bruk den 15 mars samma år. Ritningarna för de nya apotekslokalerna godkändes av Medicinalstyrelsen i okto­ber 1951.

 

Apotek Lejonet på Drottninggatan 27, Vitalis Wickberg 1910

Apotek Lejonet på Drottninggatan 27, Vitalis Wickberg 1910

 Drottninggatan 27. Tredje personen från vänster, under lampan, är apotekets innehavare Vitalis Wickberg. Ett foto från omkring 1910.

 

I dessa lokaler fanns apoteket Lejonet fram till 1975 då man flyttade till Nygatan 31. Då sammanslogs Lejonet med apoteket Nordstjärnan, ett apotek som funnits i Gäv­le sedan 1849.

 

De båda apoteken blev då ett nytt modernt apotek och ett bredare sortiment tillkom i och med den moderna varuföringen. 1970 hade riks­dagen beslutat att apoteks­väsendet skulle organiseras i ett bolag, Apoteksbolaget, gemensamt ägt av staten och Apotekarsociteten. Där­med försvann också privata ägande av enskilda apotek.

 

I TJUGO ÅR stannade Lejo­net kvar på Nygatan. I sep­tember 1995 flyttade man tillbaka till den gata där apo­teket legat från allra första börja, i betydligt större och moderna lokaler.

 

Med sig tog man den apoteksskylt som smyckat entrén till apoteket Lejonet sedan 1871. Skylten har dock varit placerad inomhus sedan 1975 och kan även nu beskådas i det nuvarande apotekets entré. Den är förmodligen numera Gävles äldsta affärsskylt och man kan nog säga att Lejonet är stadens älds­ta affärsrörelse som drivits genom åren, allt sedan mitten av 1600-talet.

 

JAN G LJUNGSTRÖM

 mars 08, 2012

 

Se även apoteket Kronan  och Apoteket Nordstjernan

—————————————————————

Gå till Startsida Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

eXTReMe Tracker