VILLASTADEN i Gävle – stadsdel med högborgerliga anor – av Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 27 juli 1989

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Familjen Engwalls hus med Klintbergska gården i bakgrunden.
Familjen Engwalls hus med Klintbergska gården i bakgrunden.

 

År 1602 erhöll Gävle stad jorden till villstaden av kronan. Den bestod av vretar och kålhagar. Nämnvärd bebyggelse fanns ej inom området. Först 1885 kan man i stadsfullmäk­tigeprotokoll läsa om tanken på ett villakvarter i området. En reger­ingsplan fastställdes 1898. Vid se­kelskiftet jämnt beviljade byggnads­nämnden stadens byggnadschef Jo­hn Ekelund ett anslag på 500 kronor för ett besök på världsutställningen i Paris.                    

 

I februari 1901 delgav han Teknis­ka Föreningen i Gävle sina syn­punkter på hur villakvarteren borde se ut. Först år 1910 fastställdes stadsplanen för villaområdet. Den hade upprättats av arkitekterna P.O. Hallman och Fr. Sundbärg.

 

Första villkoret var att bevara na­tur och byggnader som hade histo­riskt värde. En stadsplanerare måste känna till terrängen och ta hänsyn till naturen.

 

Hallman hyste ett levande intresse för villastaden som företeelse. Han var oroad över människans situation i den allt mer mekaniserade tillva­ron i storstaden.

 

 

ÖST TILL VÄST

 

Bebyggelsen av villastaden har skett från öster till väster. De första villorna uppfördes i kvarteren Löv­sångaren, Domherren och Jägaren under 1890-talet. Efter år 1900 byggdes villorna väster om Parkvä­gen.

 

De flesta villorna tillkom under åren 1900-1907, då kvarteren Linne­an, Lupinen, Violen och Hesedan be­byggdes.

 

Stadsarkitekt E. A. Hedin torde va­ra den arkitekt som ritat de flesta husen i staden under perioden 1900- 1920. I villastaden har emellertid flera kända Stockholmsarkitekter verkat.

 

Några av dem hade varit verksam­ma vid utformningen av den stora utställningen i staden 1901 såsom S. Cronstedt, G. Hagström, F.Ekman och H. Rahm.

 

C.Westman, G. Lindgren, EUllrich och E. Benckert var också verksam­ma i villastadsområdet.

 

I den Hallmanska stadsplanen har man bevarat de gamla vägarnas namn som Kungsbäcksvägen, Strömsborgsvägen m fl. Andra namn såsom Floravägen, Karlavägen, Lin­nevägen, Runebergsvägen, Parkvä­gen och Tegnervägen torde härstam­ma från Stockholms första villastad.

 

HÖGBORGERLIGT

 

1890-talets villor var i de flesta fall flerfamiljshus. Innehavare av dessa hus var mössmakare, grundläggare, snickare, trädgårdsmästare och handlare. Med de nya villorna väster om Parkvägen i kvarteren Linnean, Lupinen, Resedan och Violen fick villastaden en högborgerlig prägel.

 

Här bodde bankdirektörer, en brukspatron, majorer, fabrikörer, akademiker m fl. Nu bor de inte kvar, utan stadsdelen befolkas av tjänstemän och egna företagare.

 

Man har under de senare åren för­tätat bebyggelsen. De stora trädgår­darna har givit plats för flera villor. Vindar har inretts till vindslägenhe­ter. Till det yttre är emellertid de gamla villorna sig rätt lika från den tid de byggdes.

 

Lägenheterna har försetts med mo­derna kök och klosetterna i trädgår­darna, som såg ut som små lusthus, har rivits och tidsenliga bekvämlig­hetsinrättningar har installerats i villorna.

 

MUSEIFOLK

 

Flera museitjänstemän har köpt gamla hus i villstaden. De lever som de lär, rustar husen och spar på det som är värdefullt. Snickarglädjen restaureras, plywood på dörrarna tas bort och de gamla dörrspeglarna kommer till heders. Gamla gasledningar och varmvattensberedare slängs. De lever efter regeln: riv inte urskiljningslöst. Släng inte allt!

 

Militär ordning och reda råder i en av villastadens äldsta fastigheter, Karlavägen 3 A i kvarteret Domherren, som ägs av överste Allan Månsson. Boaseringen i stora trappuppgången är en fröjd för ögat.

 

De gamla villorna efter Strömsborgsvägen är också upprustade. Där bodde byggmästare C.P. Lindbom, som byggt de flesta villorna. I hans villa på Strömsborgsvägen 11 har det tillkommit flera lägenheter genom delning av de större våningarna.

 

Det sista byggmästaren lät uppföra var Adolf Ahlgrens fina palats vid Strömvallen.

 

Två villor som skiljer sig markant från övrig bebyggelse är ”Villa Martin” på Kungsbäcksvägen 7 och ”Brittgården”, eller som man numera kallar huset, ”Hemgården”.

 

Båda villorna uppfördes som bostads- och representationsvillor. Villa Martin byggdes åt den första verkställande direktören i Korsnäsbolaget, jägmästare Martin år 1896. Arkitekt var Hugo Rahm från Stockholm.

 

HEMGÅRDEN

 

HemgårdenKungsbäcksvägen 11 byggdes åt  Brukspatron August Lundeberg d.y., ägare till Oslättsfors bruk. Arkitekt var Sigge Cronstedt.

 

Brukspatronen föreskrev att villan skulle vara praktisk men också representativ. Den skulle ha ett bra läge i staden. Han torde ha fått alla sina önskningar om Brittgården (sedemera Hemgården) uppfylda. Den 19 november 1903 kunde brukspatron med familj och kokerska, husa och barnjungfru flytta in. Genom sitt läge och utseende kom villan att bli entré till villastaden.

 

Gävle kommun äger idag gården. I huset driver föreningen Hemgården studieverksamhet av olika slag och har samkväm för pensionärer, in­vandrare och barn.

 

Kommunen har restaurerat gården i sekelskiftesmiljö. Gården har blivit ett “alltings” hus, dit alla är välkom­na .

 

BLEVEGÅRDEN

 

Det finns många villor som har in­tressanta personhistorier och som ägts av välsituerade människor. Fa­miljen Matton ägde på sin tid myck­et av marken i villastaden.

 

Strömvallen förlades på Mattons vretar. Själv bodde fabrikör Emil A, Matton med familj i f.d. kapten As­kers hus, kallad “Blevegården” av familjen Matton, Namnet är taget från begynnelsebokstäverna i bar­nen Mattons förnamn; Bertil, Lars, Elisabeth, Vilhelm och Ejnar.

 

Tomten var så stor att sedan det gamla huset rivits kunde man bere­da plats för tio familjer med egna hus inom samma område, som tidi­gare bebotts av en familj.

 

Fabrikör Matton drev Skandinavi­ens största garveri på sin tid och tjä­nade mycket  pengar. Han var synnerligen generös och har donerat pengar till Heliga Trefaldighets för­samling, stadens skolor, barnhem m.m.

 

BRUNSTIG KO

 

Den sista bondgård som revs i vil­lastaden var Manfred Mattsons. Den låg på Runebergsvägen 8 och revs på 1940-talet. Villaägarna på Branta gränd och Rimebergsvägen 10 kla­gade någon gång på att tuppen gal så tidigt och att kon råmade. Kon var brunstig och i villastaden fanns ej någon tjur, så kon slaktades.

 

Manfred Mattsson och hans föräld­rar hjälpte många av villaägarna med plogning på vintern och gödsling av trädgårdslanden på våren. De var hyggliga människor. Idag bor Man­fred Mattsson i en trevlig villa på Runebergsvägen 19.

 

Några livréklädda chaufförer har ej villaägarna i villastaden nu för ti­den. Ej heller har de några husjung­frur, kokerskor eller trädgårdsmäs­tare. Hemmadöttrarna har försvun­nit liksom de s.k. familjeflickorna. Idag förvärvsarbetar man.

 

Förnyelsen har skett varsamt och anpassats till den gamla miljön. De Hallmanska och Sundbärgska stadsplanerna har man tagit hänsyn till. Det är vi tacksamma för.

 

FOLKE LÖFGREN

 

Folke Löfgren
Folke Löfgren

 

———————————————-

 juni 26, 2012    

   Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..