Villa Blomhällan i kv Utkiken på högsta kullen i Villastan – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 16 mars 1985.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

 

Lektor Franzén tog sig en ”geting” vid villa Blomhällan.

 

Vid 1800-talets slut var hela Gävle utom den södra stadsdelen bebyggd i rutnätsmönster. Detta stadsdelsideal de introducerats av Tessin den äldre1640-talet.

 

I samband med Gävleutställninigen 1901 hölls ett allmänt teknikermöte i Gävle, där artekten P O Hellman gick till storms mot monotonin i stadsbyggandet. Han menade att man inte endast skulle ta hänsyn till hygieniska krav utan även till estetiska. Det borde vara mera tillfredsställande att gå i en stad där gatorna är pittoreska än att gå i en schackbrädesmönstrad stad. Man skulle ta hänsyn till naturen. Befintliga träd, kullar med mera skulle inarbetas i stads­planerna.

 

År 1905 upprättade arkitek­terna P Hallman och F Sundbärg en plan för vår stad, som framför allt i Västra villastaden tog hänsyn till dessa önskemål. Villastaden och dess bebyg­gelse bör man slå vakt om.

 

Mitt emot Strömvallen ligger två stora villor. Den ena villan är “Läkerolahlgrens“. Den vackra villan ligger i kvarteret Eulos.  Eulos var vindarnas gud.

 

Den andra villan ligger i grannkvarteret och heter “villa Blomhällan“. Blomhällan ligger i kvarteret Utkiken. Utkiken var den mastkorg på segelfar­tygen varifrån man spanade efter grund och andra farlighe­ter. De båda mycket dominanta villorna ligger på den högsta kullen i Villastaden. De kan bäst nås från Branta gränd.

 

Villa Blomhällan tillkom tro­ligen 1899. Då ritade stadsarki­tekt E A Hedin ett bostadshus i två våningar innehållande sex rum och sex kök. Huset var försett med glasveranda med återhållsam snickarglädje. Det var runda kakelugnar i rum­men och järnspisar i köken. Huset var troligen byggt som arbetarbostad åt det tegelbruk som fanns vid Strömdalen.

 

År 1912 förvandlades sexfamiljshuset till tvåfamiljshus med burspråk, tre balkonger och takkupor. Huset ändrades till en dekorativ och idyllisk villa i nyempirstil med oregelbundna rum, påkostade snickerier, mönstrade golv med mera. Centralvärme drogs in och kakelugnarna revs ut och ersattes endast i något fall av motsva­rande i jugendstil.

 

I bottenvåningen inreddes sju rum och kök och i övre våningen blev det en vacker salong helt inredd i björkpanel, sovrum, matsal och kök med mera. Från trädgården på syd­sidan kunde man genom en portal på husets mitt komma in i källaren.

 

Under årens lopp har villa Blomhällan haft flera ägare och hyresgäster. På 1920-talet ägde bruksdisponenten K F Görans­son i Sandviken huset. Han bodde själv aldrig i huset, utan det uthyrdes till dåvarande se­kreteraren i Handelskamma­ren, Malcolm Hamilton.

 

Malcolm Hamilton var gift med Julia, som var utbildad trädgårdsarkitekt. Julia Hamil­ton hade en speciell växtkällare, anlade stenpartier i träd­gården och begrep sig på blom­mor.

 

I slutet på 1930-talet kom huset i lektor Hjalmar Franzéns ägo. Han var fil dok­tor och lektor i svenska och historia vid läroverket.

 

Sedan han slutat sin tjänst promoverades han till jubel­doktor. Lektor Franzén och hans fru Ellen förskönade träd­gården som gav riklig avkast­ning. Dessutom hade lektor Franzén en stor bigård med en sju till åtta bikupor.

 

Frasse” som han kallades var mycket rädd om sin träd­gård och sina bin, som han skötte på bästa sätt. Någon gång bjöd han en god vän att komma och titta på bikuporna. De gick till en bestämd kupa, öppnade locket och tog sig en “geting“. “Frasse” var ifråga om levnadsvaror övervakad av frun. Någon inblick i vad som försiggick bakom syrenhäcken hade man inte från villan.

 

Tidigt en vårmorgon kom lektorn springande iklädd svart vinterrock, långkalsonger och tofflor med “snugga” i mun­gipan, en låda på magen och en håv i ena handen.

 

Han tittade upp mot skyn och hans korta ben gick som trumvirvlar. Bina hade svärmat ocl svärmen hade gett sig iväg öve: Runebergsvägen och upp mot Ericssonska Stiftelsen. Han fick inte tag i bisvärmen. Återvände till Villa Blomhällan och sa: “Nu flög 300 kronor iväg för mig”.

 

I dag är det fyra ägare till villa Blomhällan. Huset som tidigare genomgick en väl hård renove­ring, har genom en invändig restaurering  och under åren 1982—84 återfått sitt 1910-tals utseende.

 

Tyvärr har man genom avstyckning och bebyggelse av villans trädgård fått en del av utsikten förstörd mot Strömval­len och Stadsträdgården. Detta har skett med byggnadsnämn­dens medgivande.

 

FOLKE LÖFGREN

 

Läs mer om Folke här:

 

—————————————

 

september 21, 2012

 

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..