Tänk om Gammelbron kunde berätta – av Folke Löfgren

 

Public i Gefle Dagblad Fredag 20 september 1985

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

Leif Formgrens teckning 1970
Leif Formgrens teckning 1970

 

På den här teckningen av Leif  Formgren från 1970 ser vi husen “tripp, trapp, trull”. I dag är det minsta huset rivet. Det var ett pyttelitet rött hus som hade en golvyta på bara några kvadratmeter, ett enda fönster och en dynglucka ner mot ån.

 

Det finns många idyller i Gävle som vi slår vakt om. Tänk bara att stå på Gävles äldsta bro Gammelbron som under flera hundra år förbundit den norra stadsdelen med den södra. Vid 1869 års brand rev man det norra brofästet för att elden inte skulle sprida sig åt söder. Efter branden lagade man bron, som fick samma konstruktion som den haft un­der ett par hundra år. På södra sidan om bron fanns en gränd, Södra Tullgränd, och den led­des ned mot Gammelbron och ett kvarter som hette Tullstu­van. I dag ligger länsstyrelsens kanslibyggnad här.

Folke Löfgren
Folke Löfgren

 

I den idylliska småskalighet, som under århundra­den växt upp på strandkan­ten efter Slottsträdgårdsga­tan och Kungsbäcksvägen, kanske den inte passar in. Då den byggdes kallade man kanslibyggnaden skämtsamt för den “Lingmanska fabriken” och pla­nen där utanför för Lingmansplan. Namnen hade man tagit efter landshöv­ding John Lingman, som då residerade i Gävle. Pla­nen framför bron heter Gammelbroplan.

 

MAN KAN stå länge på Gammelbron och njuta av det strömmande vattnet samt den just nu så frodiga grönskan vid brofästena. Här finns 100-åriga almar som doppar sina grenar ned i vattnet, lindar, björkar och pilar. Tänk om Gammel­bron kunde berätta om sina fotgängare. Här körde man med häst och vagn för några decennier sedan.

 

Någon gångbana fanns då inte på bron. Det berättas att någon tid efter det man förbju­dit all körtrafik med bil på bron var dåvarande polismästaren ute på inspektionsfärd i bil i sällskap med en av stadens poliskommissarier. Polismästa­ren som körde bilen, åkte trots förbudet över ån, varefter po­liskommissarien sa: “Nu åkte mästaren över ån. Det är ju förbjudet”. Polismästaren sva­rade:

 

“Jag upphävde körförbudet just då jag kom till brofästet och nu då vi är över ån har jag låtit körförbudet träda i kraft igen”. Ja det var då det. Den gamle polismästaren är död, men poliskommissa­rien lever än i dag.

 

Gävles äldsta bro-Gammelbron-som under flera hundra år förbundit den norra stadsdelen med den södra
Gävles äldsta bro-Gammelbron-som under flera hundra år förbundit den norra stadsdelen med den södra

 

 

KOMMER MAN från norra sidan av ån och passerar bron, kan man ju ta en prome­nad efter Slottsträdgårdsgatan och se på den gamla bebyggel­sen där eller efter Kungsbäcks­vägen. På båda gatorna har man sparat de gamla gaslyk­torna.

 

Just nu är det en blomst­rande idyll efter Slottsträd­gårdsgatan. De första husen låg tidigare som tripp trapp trull. Först ett pyttelitet rött hus som hade en golvyta av endast några kvadratmeter, ett enda fönster samt en “dynglucka” ned mot ån. Man tror att det lilla röda huset först använts som en vaktstuga åt stadstullen och senare som en svinstia eller ladugård.

 

Det andra huset Trapp finns kvar med en gavel mot ån som lutar.
Det andra huset Trapp finns kvar med en gavel mot ån som lutar.

 

 Även de översta delen av fönstren lutar mot gården (för att bättre skydda husen mot snö och regn).  Tvåvåningshuset intill skulle rivas av Gävle stad på 1960-talet för att ge plats för en park ner mot ån. Det köptes dock av direktör Nils Svärd som lät restaurera det. Husen är från början av 1800-talet.

 

Det andra huset, som finns kvar, har ingång från husets västra gavel och är en envå­ningsbyggnad. Byggnaden in­nehåller ett rum och kök samt har adress Slottsträdgårdsga­tan 1. Husets vägg mot gården lutar utåt liksom övre delen av fönstren mot gården. Den över­sta delen av fönstren lutar utåt och den nedre delen inåt. Detta byggnadssätt förekommer en­dast undantagsvis här i staden. I andra landsdelar har man satt detta tillvägagångssätt i system i äldre hus. Meningen var att man bättre kunde skydda huset mot regn och snö. Det är sammanbyggt med ett något större tvåningshus — Slotts­trädgårdsgatan 3. De båda hu­sen ägs av fru Kersti Svärd. Husen är byggda i början av 1800-talet.

 

Slottsträdgårdsgatan 3 är ett vackert tvåvåningshus försett med mansardtak. Huset har gesimser under takåsen och vackra fönsteröverstycken på nedre våningen. Gården har tidigare ägts av hantverkare men inköptes för rivning av Gävle stad på 1960-talet. Huset ansågs då vara i mindre gott skick. Meningen var, att det skulle rivas för att ge plats för en park ned mot ån. Staden tänkte emellertid om och sålde huset till direktör Nils Svärd, som lät rusta upp det.

 

Invändigt reparerades går­den i gammal stil. Väggarna förseddes med hemvävda tape­ter och rummen möblerades i sekelskiftesstil.

 

 

I Slottsträdgårdsgatan 5 bor Gunnel Alfvén-Palmstierna. Det är ett hus som byggdes på gammal husgrund år 1816 med en gammal välvd källare från tidigare bebyggelse.

 

Nästa hus, Slottsträdgårdsga­tan 5, bebos av Gunnel Alfvén- Palmstierna. Huset är uppfört på en gammal husgrund år 1816. Under huset finns en gammal välvd källare från tidi­gare bebyggelse. Bland gamla ägare till hust kan nämnas garverifabrikör P Åberg och byggnadsingenjör Josef Lind­bom. Läkarna Gunnel och Kule Palmstierna köpte fastigheten år 1959. Huset har mansardtak och sammanfaller fint med ga­tans miljö i övrigt. På gården finns även två sammanbyggda hus.

 

Svenska Dagbladet 18 januari 2008 Gunnel avled 2008, 92 år gammal.

Läs om Gunnels far, En fattigläkres kamp för hemlösa män i Stockholm

 

 

Åt gatan en röd tvåvå­ningslänga där alla fönster sitter snett och vint. Det huset var från början bryggstuga men påbyggdes 1836. Nedåt ån i den röda längan har Gunnel sin mottagning i ett före detta fyrspisrum. Bredvid den fanns en liten ladugård och en svinstia. Dessa byggna­der användes nu för annat ändamål. Såväl folk som fä har alltid trivts i huset. Det berättas om grisen på går­den, som vägrade att läm­nade svinstian varför slak­ten måste äga rum i själva stian.

 

GÅRDEN är välskött och intressant. Doktor Kule hade en anmärkning på sina sista år. Han hade trott, att han skulle få njuta en behaglig ålderdom efter sin pensione­ring. Utsikten ned mot ån och grönskan på andra sidan gatan var ju så vacker. Då länsstyrel­sen (Kungliga Byggnadsstyrel­sen) lät såga ned de hundra­åriga almarna mitt över gatan för att ge plats åt länsstyrelsens dataenhet, reagerade han kraf­tigt. Datasamhället tyckte han inte om.

 

Nästa gård på gatan är Slottsträdgårdsgatan nummer 7, som gått i släkten Lundblads ägo i tre generationer. Det huset är byggt i villastil. Det var tidigare ett envåningshus men påbyggdes 1906 med ytterligare en våning.

 

Härefter kommer Slottsträd­gårdsgatan 9 A, som ägs av stadsplaneingenjören Henry Broman. Huset är relativt ny­byggt. Mot gatan har han ga­rageinfarten inbyggd i själva gaveln på huskroppen, som vätter mot södra sidan av Slottsträdgårdsgatan, ett arran­gemang som blivit påkallat för att få in bilen på tomten.

 

Slottsträdgårdsgatan 9 B är ett tvåvånings stenhus som dock passar in
Slottsträdgårdsgatan 9 B är ett tvåvånings stenhus som dock passar in

 

 

Huset därefter, Slotts­trädgårdsgatan 9 B, är en främmande fågel i en gam­mal miljö. Det är ett två­vånings stenhus. Ur­sprungligen var det ett gammalt envåningshus som blivit påbyggt med yt­terligare en våning. Den gamla karaktären gick där­med förlorad. Huset passar dock in i gatumiljön.

 

I GÅRDEN FÄSTER man sig vid några gamla dörrar med dörrspeglarna fastsatta utanpå dörrarna på gammalt sätt. Under sista världskriget bodde i huset bland andra Bertil Fredriksson. Han hade sin båt förtöjd vid åstranden. I trädgården födde han upp ka­niner och i ån hade han place­rat mjärdar där han fångade gäddor.

 

Den största gården närmast in till slottet vid västra slottsg­rindarna ägs av arkitekt Sixten Bladh. Den har adress Norra Slottsgatan 11. Det var en gång en representationsvilla, där hä­radshövding C M Florman bodde och sedan även en hand­lande A R Börjesson. Stadens adventister köpte sedan gården och hade sin kyrka på nedre botten. År 1961 köptes fastig­heten av arkitekt Sixten Bladh som restaurerade fastighetens övre våning och återställde den i gammalt skick.

 

Slottsträdgårdsgatan är en av stadens idyller. En viss variation förekommer i byggnadsstilarna efter ga­tan, men det gör inte gatan sämre.

 

Det fanns planer att riva de små husen men dessa blev aldrig av
Det fanns planer att riva de små husen men dessa blev aldrig av

 

För så där ett decennium sedan fanns ett förslag till stadsplan där man räknade med att länsstyrelsen skulle bygga ytterligare tre huslängder med gavlarna mot Hamiltongatan och Slottsträdgårdsgatan. Och då skulle de små husen rivas.

 

FÖR NÅGOT årtionde sedan fanns ett förslag till stadsplan, där man kalkyle­rat med att länsstyrelsen skulle bygga ytterligare tre huslängor med gavlarna mot Hamiltongatan och Slotts­trädgårdsgatan. De små hu­sen skulle rivas och stadens invånare skulle få se en skymt av Gavleån mellan huslängorna. Dessa planer kommer som tur är ej att förverkligas. Vi skall vara rädda om idyllerna efter Slottsträdgårdsgatan och Kungsbäcksvägen. De är omistliga.

 

Se mer av Folke Löfgren här!

————————————————————————————-

mars 27, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website