Strömsbro, där man alltid haft nära till varandra – av Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 26 oktober 1985

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Missionshuset i Strömsbro
Missionshuset i Strömsbro

Strömsbro Missions­hus uppfördes av enkla människor under stor möda och uppoffring. Det hade många likar i vårt land. Den estetiska ut­formningen fick ofta komma i andra hand. Det brådskade att komma un­der tak.

 

Det var människorna som gav byggnaden dess karaktär, inte någon dyrbar inredning. I bönhuset samlades man för att lyssna på predikan, höra sång och musik, sjunga och spela. Huset stod färdigt 1877. Bönhuset i Strömsbro fick en mera tilltalande utformning än fallet var för de flesta av 1800-talets missionshus. Arkitekt var H G Sandels. Stadsarkitekten E A Hedin ledde arbetet med utformningen och inredningen av interiören.

 

Missionshuset hör i dag till ett av de bäst bevarade i länet. Pärlsponten har inte övertäckts med masonitskivor, salen har inte stympats, den gamla utsirningen, som inte verkar överlastad, har fått vara kvar. Kanske beror det på pietet.

 

Många av de äldre missionshusen har moderniserats. Man har minskat på utrymmena för att spara på värme, flyttat på väggar för att skapa ungdomslokaler. I Strömsbro byggde man en särskild ungdomsgård vid sidan av missionshuset, så att husets gamla stil kunde bevaras. Danandet av den svenska demokratin ägde rum i mitten av 1800-talet först och främst av de traditionella folkrörelserna väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. På några få platser har man sparat de gamla bönhusen, nykterhetstemplen och folketshusbyggnaderna. Tyvärr är det allt för många byggnader som skattat åt förgängelsen.

 

Strömsbro är unikt

 

Strömsbro är ett samhälle som är unikt i sitt slag, här fanns många kulturbärare. De traditionella gamla folkrörelserna kom tidigt till Strömsbro och de hade mycket gemensamt.

 

Stadens nu äldsta skola finns i Strömsbro, den så kallade bränneriskolan som byggdes 1830. Skolan förklarades som byggnadsminne 1977. Kyrkan byggdes 1899 och ordenshuset 1901. Våra folkrörelser började långt tidigare. I början på 1800-talet fanns en förening mot brännvinsbränning i Strömsbro. Väckelserörelsen började tidigt utan att vara organiserad.

 

Först 1875 skapades Strömsbro Missionsförsamling, 1894 bildades nykterhetslogen Strömsbro Framtid och 1906 danade textilarbetarna sin fackförening. Konsum kom till 1903, då bildades även Gefle Arbetares Konsumtionsförening med diversehandel och mjölkmagasin i Strömsbro. Frälsningsarmén har haft lokaler i Strömsbro.

 

Idrottsrörelsen växte fram tidigt. Den har i dag en framträdande plats i samhället.

 

Nära till varandra

 

I Strömsbro har man alltid nära till varandra. Förr i tiden då man firade “Nykterhetsfolkets dag” som det då hette slöt alla organisationer upp med Strömsbro musikkår i spetsen, kyrkliga och frikyrkliga rörelser samt fackförenings- och nykterhetsfolket. Det fanns aldrig några väggar eller gränser för de stora manifestationerna. Kyrka och frikyrka gick hand i hand med nykterhetsrörelsen. Hade Frälsningsarmén ett möte för en behjärtad sak mönstrade alla upp. I kultursamhället Strömsbro bodde Hjalmar och Sigurd Söderberg, stadsfullmäktigen och förre nykterhetskämpen Skomakaren Alfred Johansson med flera. Alla verkade under detta sekel.

 

Hjälpsamheten i Strömsbro har aldrig känt några gränser. Särskilt bekant är för strömsbroborna diakonissan Stina Andersson som arbetade i Strömsbro åren 1945—1979. Under en influensaepidemi arbetade hon dag och natt. Vid ett sent kvällsbesök hos en arrendatorfamilj där gamla mormor låg sjuk och vårdades av en dotterson frågade denne om “syster fått någon mat under dagen”. Jo det hade hon fått. Hon hade bjudits på kaffe vid sjukbesöken. Men mat hade hon ej hunnit med. De sjuka gick i första hand. Vid en ungdomsfest vid Lerviks källa ett år efter influensaepidemin träffade jag syster Stina och sa till henne “Du är visst Strömsbros ängel”, varpå hon svarade “Lova mig att aldrig kalla mig för ängel”. Samarbete över alla gränser praktiserades av Syster Stina.

 

Bränneriet största industrin

 

Förstaden Strömsbros egentliga uppkomst härleder sig till 1776, då kronbränneriet anlades. Bränneriet var under 1700-talet stadens största industri. Brännerivinsten blev av stor betydelse för staden. För överskottet skapades en åt staden ordentligt organiserad fattigvård, en fattigskola och en skola i Strömsbro. Heliga Trefaldighets kyrka reparerades i staden. Ett sjukhus för kriget 1808—1809 bekostades.

 

Brännerikassan bidrog även till grundandet av Gävle stads sparbank, som nu heter Gävleborgs sparbank och slutligen erhöll både staden och församlingen lån ur brännerikassan. År 1845 lades bränneriet ned.

 

År 1849 bildades Gefle Manufaktur AB i Strömsbro som kom att sysselsätta cirka 400 personer. I juni månad 1960 lades driften ned. Bockens Bryggerier köpte så småningom fastigheten. År 1976 bytte anläggningen emellertid ägare och användes nu som industrihotell för en mängd småindustrier.

 

Under flera decennier på 1800-talet var Gefle Manufaktur AB stadens största skattebetalare. Strömsbros historia är emellertid inte endast Kronbränneriets och Manufakturbolagets utan handlar även om hammarsmedjor, tegelbruk, kvarnar med mera efter Testeboån. Många av de gamla byggnaderna finns kvar i Strömsbro, nu till exemnpel Kronobränneriet och Gefle Manufaktur AB:s gamla fabriksbyggnad. Storgatan utgör en hel bruksgata med bränneridrängarnas stugor, som är en omistlig idyll tillsammans med den så kallade Engelska byggnaden. Det gamla kolerasjukhuset med sina två fristående flyglar som först tjänat som bostad åt Kronobränneriets första chef, har nu återigen fått tjäna sitt ursprungliga ändamål som bostad. Huset har nu på privat initiativ restaurerats av konstnären Hans Tjörneryd. Strömsbro med sin gamla stadsplan och bebyggelse från 1700-talet är en turistattraktion av stora mått.

 

På 1880-talet, då Gävle- Ockelbo järnväg byggdes, bosatte sig en del av rallarna i Strömsbro och skämtsamt kallade man förstaden Strömsbro för Rallarbo. Något Rallarbo finns ej längre och den gamla stationsbyggnden har skattat åt förgängelsen.

 

 

Folke Löfgren
Folke Löfgren

FOLKE LÖFGREN 

 

Se mer av Folke Löfgren här!

—————————

JUNI 04, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website