Smedjegatan på gamla Söder i Gävle – av Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad 15 sept 1984

Från Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Den här portalen med den fina stentrappen leder in till Smedjegatan 18 på Söder. Här bor en av landets mera kända “hantverkare”. Hans pro­dukter beskådas av hela svenska folket. Hantver­karen ifråga heter Staffan Lindén och han tillverkar “stollar“.

 

Då den stora stadsdelsför­nyelsen ägde rum på 1950-talet beslöt man att rädda gamla Söder, stadsdelen som undgått de stora stadsbränderna. Hu­vuddelen av bebyggelsen där härrör från 1700-talets slut och 1800-talets början. Det skulle inte bli ett museum utan en helt vanlig stadsdel för alla männi­skor men med en liten övervikt för konstnärer och konsthant­verkare. Staffan Lindéns hust­ru Ulla-Märta målar tavlor.

 

Inte är stadsdelen sig riktigt lik som för 200 år sedan men gränderna med sina kullerste­nar och vändstenar i kvarters­hörnen är från gamla tider. Till det yttre är husen sig rätt lika men invändigt är de moderni­serade.

 

 

Smedjegatan  – paradgatan

 

Smedjegatan 18 med sin trappa rakt ut i gatan, sina två våningar och gaslyktan på väg­gen hör till de mera storvulna på gamla Söder. Smedjegatan är en av stadsdelens paradga­tor.

 

Före 1869 års stadsbrand såg husen efter Drottninggatan i Gävle ut som Smedjegatan 18. Alla hade de trappor utanför huslivet. Några trottoarer fanns ej. En liten skillnad var det, Drottninggatan hade kanonvis­kor (borstar) utanför de flesta husen. Borstarna angav att det var en butik i huset. Gatorna hade inga gångbanor på den tiden. Polisen skulle enligt reg­lemente “mitt i gatan gå”. Det gällde att inte vara “rund un­der fötterna”. Var man det kunde man ramla i trapporna efter gatan.

  

Ett hus för sjöfolk

 

På Smedjegatan 18 bodde tidigare styrmän och sjökapte­ner i icke mindre än sex decen­nier. Gården byggdes på 1600-talet av skeppstimmer­mannen Mattias Westerwijk. Han fick 1702 eget fartyg “Perlan“, som bland annat färjade Karl XII:s soldater till Riga.

 

Det fanns gott om affärer på Smedjegatan vid sekelskiftet, där rådde liv och rörelse. Häst­fordon, dragkärror och massor av barn fanns på gatan. Det var “Gamla Gefles” affärsgata. På Smedjegatan 18 bodde J A Wennberg. Han var grosshand­lare och sålde ägg och smör1920-talet.

 

I Gerda Ödmans bok “På den tiden” står talat om en flicka, Hanna Back. Då hen­nes far, som var sjökapten, en vinterdag 1852 skulle und­sätta ett infruset fartyg på redden drunknade han. Sor­gen blev stor i det Backska hemmet. Lilla Hanna, som var 12 år, fann på råd. Hon började sticka mössor till försäljning. Med de färdiga mössorna gick hon sedan upp till jungfru Wahlqvist som bodde en trappa upp på Smedjegatan 18 och hade kramhandel samt sålde mössorna för 24 skilling eller 50 öre.

 

Snett emot Smedjegatan 18 låg Matilda Wigzells diverse­handel och mjölkmagasin. Fru Wigzell gav även pianolektio­ner. Affären är idag omgjord till bostad. På Smedjegatan 16 bodde “hönsgumman. Hon sålde färska ägg och ibland hade hon hönsen som “tambo­skap” i köket. Flera klensme­der, som hade yrket i arv, bodde på gatan.

 

I fastigheten Smedjegatan 5 var det mejeri. Ägaren till mejeriet hette Anders Gustaf Andersson. Han kallades för “mjölkanders“. Mejeriet över­togs av handlanden Gustaf Wahlström och sedan av Gäv­leortens Mejeriförening. Meje­riet och de till mejeriet hörande stallarna bidrog till att göra gatulivet livligt.

 

 

Träffpunkten behövs

 

“Gamla Gefle” blev kanske inte helt som man tänkt sig. Visst hade man väl önskat få ha kvar en gammal diverse­handel, ett kafé som en träff­punkt samt några hantver­kare till. Utvecklingen har runnit ifrån oss. Stadsdelen kanske kunde vara mindre sluten.

 

Joe Hillgården står dock all­tid öppen. Den är en vilopunkt på Gamla Gefle. Efter för­handsanmälan kan man alltid komma in till Johnny Mattson­gården och till Ester Lundviks keramikverkstad, Dal-Eriks Sil­versmedja, J-bergs friluftsfotoateljé med flera gårdar. Kring Snusmajas tomt som är en oas, har vi Kockens krydd­gård, Bertil Karlssons Antik­bod, vandrarhemmet och Söderhjelmska gården. Visst kan vi vara stolta över Gamla Gefle. Det är få städer som kan visa en så väl sammanhållen träbe­byggelse från 1700- och 1800-talet.. 

 

Fastighetsföreningen Gamla Gefle gör en kulturell insats i stadsdelen med sina Söderdagar med utställningar på gårdar och plank, midnatts­mässa med mera. Söder är och förblir vår förnämsta turistat­traktion.

 

Stadsdelen är emellertid inte endast till för turister utan också för oss vanliga gävlebor. I Gamla Gefle kan vi koppla av från dagens jäkt, få perspektiv på tillvaron och meditera över tider som svunnit.

 

FOLKE LÖFGREN

 

Se mer om Folke Löfgren!

———————————————————————-

Augusti 22, 2012

Länkar är ditlagda och materialet är sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

 

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..