Karlsberg för sinnesslöa barns vård

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 8 dec 1984.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

Tänk så många donationer och stiftelser vi har eller har haft i Gävle till ändamål att driva social omsorgsverksamhet. För pengarna har byggts barnhem, ålderdomshem, sjuk- och konvalescenthem, gubbhus, arbetsstugor m.m.

I testamente från den 6 juli 1881 av sjömanshusombudsmannen Gustaf Adolf Åsander och hans hustru Sofia Magdalena Åsander född Svedberg, framgår att vid deras död, egendomen Karlsberg med därtill hörande byggnader och jord skulle tillfalla Gävleborgs läns förening för sinnesslöa barns vård. Den 16 maj 1887 avled fru Åsander varvid Karlsberg tillföll länsföreningen.

Karlsbergs vårdhem som i dag drivs av landstinget (1984) har postadress Rågångsvägen 1. Står man vid den gamla herrgården så ser man Urbergsterrassens niovåningshus, en före detta ladugårdsbyggnad som är ombyggd till terapilokaler samt de moderna röda tegelbyggnaderna — vårdhemmen. Terapilokalerna är i dag otidsenliga och utdömda så även den gamla herrgården vars äldsta delar är från 1700-talet. Ursprungligen hade herrgården ett fritt läge. Den ligger på en kulle och är omgiven av en park, som kallas den engelska parken. I parken, som ligger nedanför herrgården finns pilträd, kastanjer, ekar och lindar. Sommartid är det en oas mitt i staden för innebyggarna på Karlsberg.

Sjukhemmet Karlsberg

Dasset blev lusthus

En vacker fruktträdgård ligger ej långt från parken samt ett så kallat herrskapsdass, som för många år sedan till det inre byggts om. Sedan dess kallas huset för “lusthuset“. Det pryder sin plats i trädgården och kommer enligt länsmuseets önskemål att skyddas mot rivning.

En minnessten i röd Gävlesandsten på vilken det står “Minneskummel uppförd av G A Åsander” finns även inom området. Såväl minneskumlet som stenen har flyttats från ursprunglig plats för att ge rum åt nybyggnader.

Karlsberg var på sin tid en mycket sluten anstalt. Hela området var inhägnat. En allé från Parkvägen i norr ledde upp till herrgårdsbyggnaden. I dag används icke denna utan man kommer bäst fram till vårdhemmet från Rågångsvägen.

Den gamla herrgården

Den gamla herrgården, som är om- och tillbyggd flera gånger, har kvar något av sin gamla charm. I byggnaden bodde förr vårdhemmets föreståndare. Den siste som bodde i herrgården var fröken Rut Davidsson. På nedre botten i herrgården finns en stor matsal med gammal inredning. Det är lågt i tak, knappt två meter i de äldre rummen samt höga trösklar. Så är det även i föreståndarinnans tidigare expedition. En trappa upp finns liksom på nedre botten en öppen spis. På andra våningen är stora salongen belägen. Den har gammal inredning, antika stolar och bord samt ett vackert tyskt piano från slutet av 1800-talet. På en av väggarna hänger ett porträtt av doktor Adolf Grape, som var läkare på hemmet från 1882—1900 samt en tavla av hemmets första föreståndarinna Louise Törngren som tjänstgjorde från 1874—1900.

Ling skötte undervisningen

En mycket nära släkting till Svenska gymnastikens fader, Per Henrik Ling — Erland Ling — har inte bevärdigats med något porträtt. I en tidningsnotis från skolavslutningen den 18 juni 1914 på Karlsberg heter det:

“Trots sina snart fyllda 78 år har direktör Ling tre gånger i veckan alltid punktligt skött undervisningen vid anstalten, gått i ur och skur, men alltid lika punktligt och plikttroget. Varande kärnfrisk blev hans arbetsdag lång, men de sista åren har något böjt hans eljest militära hållning”.

Erland Ling dog 1919 83 år gammal. Noteras bör att han även var gymnastiklärare på läroverket.

I övre våningen finns även det så kallade husmorsrummet med ett antikt litet vitt skrivbord med ett räckverk runt bordets tre sidor, ett vackert gammalt klädskåp i valnöt och ett sybord i rokoko med en magnifik inredning.

Om man nu måste riva herrgården så bör man göra något hemlikt och mysigt. Behåll några av de gamla inventarierna! Bygg ingen röd tegelbyggnad utan en vit sådan som ligger på den gamla kullen. En byggnad som är ändamålsenlig och skänker hemtrevnad och dessutom är funktionell. Kom ihåg att trivseln icke uteslutande hänger på antalet kubikmeter i lokalerna utan lika mycket på omsorgen och kärleken till de vårdbehövande. Karlsberg behövs mitt i nuet och där det nu ligger.

Regler för aga

Det kanske inte alla gånger har varit så bra på hemmet. Det har emellertid rättats till. Jag kan dock inte undgå att nämna en passus ur de första ordningsföreskrifterna. De var mycket detaljerade beträffande punkten tukt och aga.

“Som motto torde få gälla: Där en blick är nog, inte ord, där ett ord är nog. inte ris, men då riset anses nödvändigt må agan givas i kärlek parad med vishet. Vid sådana yttersta fall då kroppslig aga anses oundgänglig, bör föreståndare därom först underrättas, sitt utlåtande giva och helst själv närvara. I övrigt torde lämpligt vara att de som har att fostra och undervisa även själv på ansvar lydnad skaffar och tukt övar ”.

Ordningsreglerna avslutas med en liten dikt: “O fostrare håll barnaögat kärt! En skymt av himmel möter dig därinne, fast blicken skum, det mer än guld är värt — i skrumpen dräkt det eviga du finne. Att aga skulle ges med kärlek fanns med i folkskolestadgan ända in på början av 1900-talet. Aga praktiserades rätt allmänt i Gävle såväl i skolan som i hemmen. Den är ju numera borttagen.

Sjökapten donerade Karlsberg

Donatorn till Karlsberg G A Åsander var född 1797. Han avled 1889, 92 år gammal. Han var skeppare i staden under åren 1815—1849 och förde vid skilda tidpunkter Gävlefartygen skonerterna Seraphim, Ulrica Charlotta och Maria, fregatten Blixten och skeppet Elida. År 1850 lämnade kapten Åsander sjötjänsten och blev sjömanshusombudsman till sin död 1889. Förutom den stora egendomen Karisberg donerade han 5.000 kr till Stiftelsen Grapes Minne två år före sin död. Denna donation hade ett förbehåll att han skulle njuta viss avkastning av fonden under sin livstid.

Karlsberg i dag är med undantag för de äldre byggnaderna en mönsteranläggning som skapar vettig sysselsättning för 32 omsorgstagare. Dagcentret har 25 inskrivna. Här lever man som i en stor familj. Nog vore det bra om den gamla nu nedslitna herrgårdbyggnaden som ej går att rädda kunde ersättas med ett hus på samma plats som herrgården. Ett hus som kunde ge samma atmosfär av hem som den gamla herrgården gjort.

FOLKE LÖFGREN