Kyrkogatan 2E, Prästgården byggdes 1764 och 1910 – Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad  1 september 1984

Från Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Prästgården i Gävle ligger vid Heliga Trefaldighetskyrkan och ingår i kvarteret Ordinarius. Alla hus i kvarteret torde vara från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. De räddades från 1869 års stadsbrand främst genom att ingen träbebyggelse fanns på norra sidan om i Kyrkogatan. Där låg runt omkring kyrkan vår gamla kyrkogård omgiven av stora skyddande lövträd.  På den södra sidan av kvarteret rann Gavleånoch alla hus hade strandtomt.

                                                  

Där prästgården ligger idag , har funnits ett “Pastors boställe” på ungefär samma plats enligt en stadskarta från 1706.  Troligtvis har en prästgård legat där före 1654, då nuvarande kyrkan byggdes.

 

Mot slutet av 1600-talet var prästgården så förfallen att då­varande kyrkoherden Johan Schaefer (1690—1725) i fyra år måste hyra tjänstebostad i sta­den. Kyrkoherden säger då om prästgården att “när han kom­mer in i stuvan och luckorna för fönstren stängda äro ser han dagen lysa genom husknu­tarna allestädes”.

 

Prosten erbjuder sig att själv med hjälp av en arbetskarl driva väggarna “täta“.

 

År 1764 uppfördes den nuva­rande prästgården i samma kvarter, där den gamla gården legat. På den stora tomten fanns även stall, ladugård, vagnslider m.m. Uthusbyggnaderna revs vid sekelskiftet utom det gamla brygghuset, som idag bl a tjänstgör som ungdomsgårdOlofsgården.

 

Byggdes till

År 1910 skedde stora föränd­ringar i huset. Arkitekten Fritz Ulrich från Stockholm erhöll i uppdrag att ge huset en för sin användning passande form. Huset byggdes till med en våning och förseddes med mansardtak. De: gamla förenades bra med det nya. Arkitekten var van med påbyggnader. På­byggnaden av Börshuset vid Gamla Grand var hans verk. Frontespisen och portalen är tidstypisk för många prästgår­dar från denna tid. Dörrarna med dörrkläppen hör ju även hit.

 

Gästfrihet

I dag inrymmes mottagnings­lokaler för en diakonissa som är sjukvårdsutbildad i själva prästgården. Kyrkoherden be­bor större delen av prästgården där stor gästfrihet utövas. Här sammanträffar ibland kyrkans präster och lekmän för att i en otvungen och personlig anda diskutera kyrkliga angelägen­heter. Efter högmässan i kyr­kan samlas man numera ofta sommartid till samvaro i prästgårdens vackra trädgård där prostparet Karin och Sture Rolfhamre står för värdskapet. Församlingsmedlemmar medverkar med underhållning såsom föredrag med mera, kaffe serveras och nya kontakter knyts.

 

Kyrkogård blev park

Det är inte endast prästgår­den som är vacker, det är även parken runt kyrkan som förr var kyrkogård. Av den gamla kyrkogården finns ej mycket kvar. Den är upptagen som parkmark numera. Stadens parkförvaltning sköter “par­ken”. Det är Brändströmska gravkoret som ligger omedel­bart öster om kyrkan är kvar. Två järnhällar ligger ej långt ifrån kyrkoherdebostället. På den ena hällen står “Här hvilar Carl Anton Garberg. Dess maka Brita Elisabeth Bjurberg samt deras dotter …” och så årtalet 1801. På den andra hällen står “Här hvila Nils och Carl Jacob Sehlberg med deras hustrur Catharina Isberg och Althea Elisabeth Bergsten. Ef­terlevande barn ristade runan 1884″.    Se även denna länk

 

Skeppsredare

Inte långt från kyrktornet och alldeles intill kyrkmuren ligger tre gravhällar av Gävle­sandsten som troligen är äldre än kyrkan som blev färdig­byggd 1854. Två av stenarna är ornamenterade. På den ena gravstenen kan man läsa årta­let 1652. Den andra gravstenen har en inskrift på latin.

 

Att Carl Anton Garberg och Nils samt Carl Jacob Sehlberg fått ha kvar sina gravstenar vid kyrkan kan förklaras med att det tidigare var ett gravkor rest över stenarna. Carl Anton Gar­berg var storpamp i staden och drev segelduksfabrikenSteneberg, dessutom var han skeppsredare. Nils och Carl Jacob Sehlberg var också stor­köpmän och skeppsredare. Det är ett mysterium att just de tre gravhällarna från 1600-talet fått ligga kvar på kyrkogården, då området förvandlades till park­mark. De flesta gravhällarna flyttades då in i kyrkan och utgör nu golv.

 

Till prästbostället hörde en­ligt ett kontrakt från 1730 be­hörig badstuva och köllna, det vill säga torkhus för lin, stall­gård, ett stort prästänge för höslott, ladugård, åkrar till säde och träda med behöriga lador samt kålhagar efter nöd­torft och ett stolphärbre — allt som allt 50 tunnland jord. Till pastorsjorden hörde den så kallade Kroknäshagen och Prästholmarna i ån. Kroknäs­hagen kallas i dag för Boulognerskogen och Prästholmarna med omgivande mark är Stads­trädgården. Enligt ett kontrakt som gäller i evärderlig tid ar­renderar staden denna mark av kyrkan för 3.500 kronor om året. Pengarna går till en präst­lönefond.

 

Till sist. Hela kvarteret Ordinarius med fastigheterna Kyrkogatan 2 A, 2 B, 2 C, 2 D och 2 E är omistligt ur kultur­historisk synpunkt. Fastighe­terna är sammanbyggda. Går­darna B, C och D har portlider. I fastigheten 2 B finns vackra takmålningar.

Se även:

 

FOLKE LÖFGREN

Se mer om Folke Löfgren!

———————————————————————-

Augusti 20, 2012

Länkar och bilder är ditlagda och materialet är sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..