Heliga Trefaldighetskyrkan byggdes fel från början – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad 9 mars 1985

Från Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Gefle Slott, byggdes av Johan III 1593. Trefaldighetskyrkan invigdes 1654. Båda dessa byggna­der är stadens äldsta.

 

Trefaldighetskyrkan är den bäst bevarade byggnaden. Slot­tet, som ursprungligen hade tinnar och torn samt eget slotts­kapell, eldhärjades 1727, varef­ter slottet återuppbyggdes och erhöll sitt nuvarande utseende.

 

Trefaldighetskyrkan   är byggd på samma plats som den gamla medeltida kyrkan som eldhärjades 1605. Det skulle ta inte mindre än 49 år att bygga Trefaldighetskyrkan. Bygget blev så kostnadskrävande att man flera gånger tvingades avbryta kyrkbygget. Kyrkan byggdes utan torn. En särskild klockstapel med tre kyrkkloc­kor kallade till gudstjänst från Stapeltorget som låg invid kyr­kan. Stapeltorgsgatan har fått sitt namn av torget och klock­stapeln.

 

 

Utdrag ur Anteckningar från 1600-talet, (lättlästa..) ex pastor Andreas Westerman, kyrkovalven, kyrkogården mm 

 

 

År 1646 förklarade sig regenten drottning Kristina beredd att donera Gefle Slott till staden för att ombyggas till “ett passeligt Herrans tempel”, men härav blev intet.

 

År 1654 kunde kyrkan invi­gas. Redan 1681 uppstod sprickbildningar i Trefaldighetskyrkans murar. Dessa var så allvarliga att förslag väcktes om att uppföra en ny kyrka på samma plats. På grund av krig och misär i landet kunde pla­nerna icke verkställas. År 1726 väcktes förslag om att anhålla om att få övertaga slottet för att inrätta en kyrka där. Två år senare bifölls denna begäran, men då hade slottet förstörts av eld och därför ansåg man det fördelaktigare att reparera den befintliga kyrkan.

 

Kyrkan hade från början en­dast en ingång, den västra ingången med vapenhuset. Först 1779 startade man torn­bygget. Det var stadsmurmäs­tare Daniel Lundquist som fick i uppdrag att tillsammans med stadsbyggmästare Raphael Pousette utarbeta erforderliga ritningar till tornbygget. Det skulle emellertid visa sig att grundförhållandena återigen var svåra.

 

Då tornet var färdigt 1780 började allvarliga sättningar visa sig. Man befarade att tornet skulle rasa. I dag lutar tornet mätt från grunden till tornspiran en meter åt syd­väst. Någon förändring i lut­ningen har inte skett på de sista hundra åren. Ingen be­höver befara något ras.

 

De båda byggmästarna Lundquist och Pousette skulle, sades det, ha tagit mycket illa vid sig. Rafael Pousette skulle ha hängt sig efter tornbygget. Så är emellertid icke fallet. Rafael Pousette var en duktig arkitekt och byggmästare och åtnjöt stort anseende i staden. I det lilla gravkoret på tornets sydsida som uppfördes 1789 har Rafael Pousette sitt sista vilo­rum. På en gravhäll i gravkoret kan man läsa:

 

 

Carl Johan Wallman, Johanna F Schivert, 1789

Raphael Pousette, Christina S Billbeck, 1788

 

Carl Johan Wallman, som var kronobefallningsman och myc­ket god vän med Pousette, fick aldrig sin grav i koret. Wallman blev änkeman och gifte om sig med Margareta Lang 1792. Margareta Lang och Carl Jo­han Wallman vilar på gamla kyrkogården. Den Wallmanska släkten var på sin tid mycket förmögen.

 

Generationerna ef­ter kronobefallningsmannen blev vinhandlare i Gävle, kyr­koherde i Hille samt jurister. Släkten är fortfarande repre­senterad i staden.

 

År 1682 byggde man det södra vapenhuset. Det norra kom till så sent som år 1900. Den senast stora förändringen i kyrkans yttre gjorde man 1954 då det gamla spåntaket utbyt­tes mot kopparplåt.

 

Norra vapenhuset

 

I stort sett har kyrkan bevarat sin ursprungliga in­teriör. Altaruppsatsen, pre­dikstol och andra inrednings­detaljer har gjorts av den tyskfödde bildhuggaren Evert Friis. Altaruppsatsen blev färdig 1662. Såväl altaruppsats som predikstol får anses som kyrkans förnäm­sta inventarier. Kyrkans dop­funt från 1100-talet är av sandsten. Då det med all sannolikhet icke funnits nå­gons kyrka i Gävle vid denna tid måste dopfunten ha över­tagits från någon annan kyrka.

 

Kyrkan har flera förnämliga silversaker från 1500- och 1600-talet, bland annat dopskå­lar och nattvardssilver,

 

 Släkten Krögers dopskål från 1600-talet.

 

flera sockenbudtyg finns kvar, varav det äldsta från 1700-talet. Kyr­kans båda brudkronor är från Gävle.

 

Heliga Trefaldighet har ett stort antal ljuskronor, lampet­ter och ljusarmar från 1600- och 1700-talet som pryder kyrkan.

 

Till kyrkans äldre textilier hör två mässhakar som båda förmodas vara från början av 1500-talet. Mässhakarna är alltså äldre än kyrkan. De är dessutom i ett synnerligen gott skick.

 

  Mässhake – 1500-tal

 

En oljemålning föreställande profeten Jona, som kastades ur valfiskens buk är från 1600-talets senare del. I sakristian förvaras några porträtt av präs­ter i församlingen. De äldsta föreställer kyrkoherden And­reas Westerman verksam i Gävle 1726 till sin död 1739. Han var som präst med Karl XII i kriget mot Polen och Ryssland och satt i fångläger i Sibirien i cirka 20 år innan han från att ha varit pastor i 24 år vid Kungl livgardet befordra­des till kyrkoherde i Gävle. Om honom heter det “Han älskade stillhet och undflydde allt till­fälle till ovänskap. Hans vä­sende var uppriktigt och hans umgänge behagligt”.

 

 Andreas Westerman

 

Under 1792 års riksdag i Gävle förvarades de kungliga riksregalierna i sakristian.

 

 

År 1938 upptäckte man på baksi­dan av en nummertavla, som förvarades i sakristian följande anteckning:

 

“År 1792 den 25 februari passerade undertecknad sin natt häruti Gefle Sakristia tillika med en underofficer, 12 man lätta dragoner, vakthande för Kongl Regaliierne”.

 

Noteringen är undertecknad av G Gyllenberg, Kornett. Kor­nett motsvarar närmast fänrik i dag. Tack vare klottret så vet man i dag var riksregalierna befann sig.

 

I sakristian förvaras även två exemplar av den första svenska bibelöversättningen alltså Gus­tav Vasas bibel från 1541. De två biblarna är i dag rariteter och finns endast i några exem­plar i landet. Vårfrudagen den 28 mars 1971 återinvigdes Heliga Trefaldighetskyrkan efter en grundlig renovering som pågått från den 1 april 1970. Under reparationen hade man hållit gudstjänsterna i Sankt Ansgars hus.

 

  Gustav Vasas bibel1541

 

Det var en allt igenom lyckad renovering. Genom att man flyttade de största ljuskronorna ån mittskeppet till sidoskep­pen kom altaruppsatsen bättre till sin rätt. Kyrkan blev ljusare och vackrare. Den gamla or­geln och orgelläktaren byttes ut och nu ljuder musiken från läktaren ljuvligare än någonsin. Ju mer man går i kyrkan ju mer uppskattar man kyrkans skönhet.

 

FOLKE LÖFGREN

 

Se mer om Folke Löfgren!

———————————————————————-

Augusti 17, 2012

  Länkar och bilder är ditlagda och materialet är sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..