Gustaf Holm målade svanhuset – av Barbro Sollbe

Ett eget hus för några svanar. Bryggan till vänster hörde till badhuset Najaden i Stads­trädgården i Gävle. Vykort postat 1903.

 

 DEL 1.

 

Den första generationens vykort, “brefkort”, var besvärliga att hantera. Ena sidan upptogs av en bild, andra sidan av mottagarens adress. Det fanns alltså ingen plats att skriva en hälsning, ut­om i de smala bildmarginalerna och direkt på bilden.

 

Det här vykortet från Gävle, “Parti af Stadsträdgården“, skickades från “Leufsta Bruk” den 7 september 1903. En fröken Alma Andersson i Saltsjö­baden gratuleras av en vän med svårtydbart namn. En pojke står på en bryg­ga till vänster och tittar ut över Gavleån mot en rar liten stuga på en holme.

 

Stugan har en historia, beskriven våren 2005 i Gävle Gilles medlemsblad Hem­bygd Gävle. Den kallades Svanhuset. 1892 sökte en konditor J F Andersson tillstånd hos drätselkammaren att hyra Svanhuset och använda det, “med dess bägge holmar”, för servering av vatten, kaffe, te och choklad. (Exempelvis i Gäv­les adresskalender 1898 återfinns en konditor med det namnet med kafé på Norra Kungsgatan 13, fastigheten mel­lan Gevaliapalatset och Vasaskolan.)

 

Nej, sa drätselkammaren. Man befa­rade att “den ifrågasatta serveringen kommer att medföra osnygghet”. Man skyllde också på att “den allmänna pro­menadvägen” i Stadsträdgården låg så nära.

 

Det var dagens ägare, Björn Marklund och Elisabet Persson, som berättade i Hembygd Gävle. De hade en muntlig uppgift om att två löjtnanter från 114 uppfört stugan som fågelhus. Det fanns också obekräftade uppgifter om att den faktiskt fungerat som kafé.

 

Idag hus i Södra kolonin.
Idag hus i Södra kolonin.

 

På stadsarkivet har ett protokoll grävts fram från Trädgårds styrelsen den 16 september 1880. Brukspatron Hjalmar Petré erbjöd ett par svanar till parken som gåva.

 

Styrelsen och stadsträdgårdsmästa­ren funderade; det skulle bli dyrt att ha fåglarna där, för de behövde ett hus för vintern. Men det kändes inte bra att tacka nej till presenten, så man beslöt att uppföra ett övervintringshus för svanarna på holmen närmast badhuset Najaden. Björn Marklund menar att man nog köpte ett monteringsfardigt badhus eller liknande av en lokal snickerifirma.

 

(Normalt bor ju inte svanar i hus. Sannolikt var de vingklippta för att bli kvar som en dekoration i parken.)

 

Man vet inte när Svanhuset flyttades, men i dag står det i Södra koloniområ­det – ett av de första hus man möter, om man kommer genom den stiliga norra entrén.

 

Veranda och masonit hade adderats med åren, men ägarna har ambitiöst sökt återskapa det tidigare utseendet. Bland annat har de – med hjälp av konserva­tor Per Mattsson – funnit och renoverat en schablonmålad bård på husväggar­na längs med takfoten.

 

Men frågetecken återstår. Kanske nå­gon vet när och varför huset flyttades? Kanske finns till och med andra bilder av Svanhuset före flytten?

 

Svanhuset före 1887
Svanhuset före 1887

Barbro Sollbe

DEL 2.

 

Gustaf Holm målade Svanhuset

 

 En och annan GD-läsare minns kan­ske Svanhuset, som återgavs i bild den 31 maj från ett gammalt vy­kort. Det står nu på en kolonilott på Södra koloniområdet i Gävle men började som fågelhus i Stads­trädgården på 1880-talet. När det flyttades är fortfarande oklart, men 1908 fanns den lilla stugan i alla fall kvar på sin holme, för då målade Gustaf Holm av den.

 

Gustaf Holms tavla 1908.
Gustaf Holms tavla 1908.

 

Det var Gävles tidigare kultur­chef Johan Höjer som hörde av sig, sedan han läst notisen. Målning­en ägdes av hans morföräldrar Ja­cob (1882-1941) och Hildur (1885- 1972) Wennberg och hängde på de­ras sommarställe, Alvik. De bodde i Villastaden och köpte Alvik 1917. En del inventarier, bland annat stolar, följde med i köpet – och sannolikt även tavlan.

 

Jacob Wennbergs järnfirma hör till Gävles handelshistoria och var den tredje största i Sverige, efter John Walls i Stockholm och ett företag i Uppsala. Fram till 1911 låg den på Nygatan 41, i korsningen med Hattmakargatan. Senare fanns den vid Stortorget och slutligen vid södra sidan av hamnen. Och under en period sålde man även så stora järnföremål som bilar.

 

Hustrun Hildur kom från en annan känd företagarsläkt. Hon var ett av fem barn till Johan Erik Boberg, son till Bobergs fajansfa­briks grundare.

 

Vem var då Gustaf Holm? Han titu­lerade sig artist och har målat altartavlor, bland annat till ett kapell i Bomhus. 1908, när han målade Svanhuset, hade han en “förstoringsatelier” på Brunns­gatan 78. (Det är det i dag helt om­byggda kvarteret Pyndaren nära Södra station.) Han återfinns i adresskalendrar och telefonkata­loger till och med 1950, med sin förstoringsanstalt hela tiden på samma adress. Enligt Länsmuseets Dan Lorén, som specialiserat sig på fotografer i Gävle, är han inte känd som sådan.

I sin yrkesutövning tycks han ha hål­lit sig till förstoringar och handkolorering av foton. Gissningsvis retuscherade han också. I museets arkiv finns ett par priskuranter, en kas­sabok och en beställningsbok från hans ateljé.

 

Gustaf Holms annons
Gustaf Holms annons

 

1930 bodde Gustaf Holm på Nedre Bergsgatan 5; det huset för­svann i den så kallade Södersane­ringen. 1938 och 1950 hade han bostadsadressen Gustafsgatan 10, och där fanns också en fröken Elsa Holm som kanske var en dot­ter. Men 1953 hittar man bara Elsa Holm, rikstelefonist, och Hildur Holm (utan titel) i telefonkatalo­gen; de bor på Södra Centralgatan 26.

 

Barbro Sollbe

———————————————————-

mars 18, 2012

 

Gå till Startsida Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.b

Scroll to Top