Gevaliapalatset, mycket av det gamla och fina är bibehållet – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 31 mars 1984

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

 

 

Tänk vad man kunde och ville myc­ket här i staden på 1890-talet! Det var då våra palats kom till: Gevaliapalatset, Cen­tralpalatset och Dala­palatset. Dagens por­tal tillhör Gevaliapa­latset och har adres­sen Nygatan 25. En lika fin portal finner man i samma hus på N Kungsgatan 11.

 

Pilastrarna på båda sidor om porten, kartuschen mitt över portarna, de kraftiga och dekorativa konsolerna, som uppbär ett insvängt handsmitt järnräcke, är för­nämligt. Går man in genom dörren kan man nästan tro att man befinner sig i en gammal kyrka. Här är det kryssvalv i taket. Valvbå­garna är vackert ornamenterade.

 

Gevaliapalatset, som in­vigdes 1892 hade ritats av arkitekterna Erik Otto Ulrich och E A Hedin i när­mast holländsk renässans­stil. Palatset innehöll, då det invigdes, 61 boningsrum och 11 kök. Bottenvåningen upptogs av butiker, kontor och lagerlokaler. Gevalia är det latiniserade namnet av Gävle och användes i flera lärda skrifter på 1600-talet.

 

Byggnaden   kostade 400.000 kronor att uppföra. Byggherrar var Byggnads AB Gevalia där konsul John Rettig spelade en framträ­dande roll. Den inre och yttre renoveringen av huset kostade 1978 –  7,5 miljoner kronor.

 

Vid invigningen av Gevaliapalatset 1892 skrev en av stadens tid­ningar “särskilt tilldra­ger sig de två kopparklädda hörntornen med sin stolta resning en smickrande uppmärk­samhet. Vid foten av huvudtornet är den krönta Gevaliabilden uppsatt på en låg pie­destal. Hon vilar mot en sköld på vilken det enkla Geflevapnet är ristat. Detta konstverk är ett av den på detta skulpturens område väl­bevandrade artisten C J Dyfvermans sista verk”.

 

Tidningen prisar även hu­set för dess bonade golv, dekorativa öppna spisar och kakelugnar samt den elek­triska ringledningen, som fanns i varje rum för att kalla på tjänstefolket.

 

Målades över

 

Med tiden blev Gevaliapalatset rätt nedslitet. I stället för att återställa ornamente­ringar med mera målades det helt enkelt över. Fasa­derna grodde igen. Någon rivning av huset var det aldrig fråga om. Några för­ändringar har gjorts i huset, men mycket av det fina gamla har behållits. I Geva­liapalatset finns och har fun­nits “sega gubbar”. Tobaks­affären har varit i huset sedan det byggdes. Josef Wikström och Ernst Bengts­son tillhörde de “sega gub­barna” i affären, som nu drives av Ola Bengtsson. År 1948 flyttade AB Radiotjänst in i huset. Numera är det Sveriges Radio och TV som står för kontraktet. Redak­tör Bruno Schedin har varit “Seg gubbe” där. Han var AB Radiotjänsts ombud på 1950-talet och är still going strong.

 

Taken tvättades med limpa

 

Den stora förändringen i huset ägde emellertid rum då Gävleborgs Sparbank köpte huset 1969. 1978 kunde banken inviga sina lokaler. Då hade den inre renoveringen kostat i runt tal 6 miljoner kronor och den yttre 1,5 miljoner kro­nor. I dagens penningvärde är det billigt.

 

En av de ansvariga för renoveringen var arkitekten Ture Fjellstad. Han lät foto­grafera av gamla ritningar för att kunna återställa den ursprungliga ornamente­ringen som på sina ställen hade blivit övermålad. Fjellstad lät tvätta taken i trapp­uppgångarna med limpa precis som vid kyrkorestau­reringar. Restaureringen av Gevaliapalatset kan tjäna som ett föredöme och visa hur väl man kan förena gammalt med nytt. Man har bibehållit de gamla buti­kerna mot gatan. Oftast då man river och bygger nya bankpalats ersätts butikerna med gallerförsedda fönster. Butikerna skapar ljus och omväxling och det är det man behöver.

 

Det är en sak jag tänker på. Vart tog C J Dyfvermans stora bronsstaty av drottning Gevalia vägen? Jo — endast huvudet finns kvar väl för­varat i bankens källare. Un­derdelen har förstörts.

 

 

Gevaliapalatset får i vår stad vara Drottning Gevalia. Vi vet att det finns en Moder Svea här i landet och en drottning Gevalia och hon finns i Gävle. År 1992 fyller huset 100 år och jag tror säkert att Gevaiia kommer att bli mycket mycket gam­mal.

 

FOLKE LÖFGREN

 

 

Läs mer om Folke här:

—————————————

september 12, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Scroll to Top