Gamla Gävlehus – unik vy av Alf Uddholm

 

Publicerat i Gefle Dagblad Måndag 17 Februari 2003.

Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp

 

Efter storbranden 1776 såg Gävles styresmän sin chans att ersätta det gamla krokiga gatunätet med en kvadratisk stadsplan. Den slingrande västra Kyrkogatan skulle rä­tas ut och till den ändan köp­te man upp och frilade alla tomter mellan denna gata och ån. En lycklig slump fick en elev till Elias Martin att just då teckna och måla en akvarell av området. Tack vare honom har vi fått en unik vy av en rad hus vid den gamla gatan. Med hjälp av kartskissen nedan vill jag berätta om några av dem.

 

Vy från Gammelbron
Vy från Gammelbron

 

1)      Med takhöjd näst efter kyrktaket ser vi först det skraltiga gymnasie- och trivialskolehuset. Skolorna skulle flytta till en ny lokal på nuvarande frimurarhusets tomt 1816, men byggnaden fanns kvar som gymnastik­hus och auktionslokal till 1838, då den såldes på auk­tion till Hemlingby. Där den immerfort trotsat tidens tand.

 

2)     I granngården residerade ännu år 1706 prosten Fontelius änka Katarina Bure, hon som kallades häxa och därför inte fick dela sin makes grav inne i storkyrkan. 1747 ägdes gården av stadssekreteraren Johan Nordelöf. På bilden ser vi i fasaden mot gatan en hö­gre och en lägre byggnad. Per­spektivet är svårbegripligt; det verkar som om tecknaren först stått uppe vid prästgår­den och sedan nere bortom Gammelbron. 1836 låg här Garbergs och Eckhoffs linne- och drällsfabrik, som 1852 er­sattes av LA Mattons garveri.

 

 

  Tomt 57 är Johan Nordenlöfs…

 

3)     Skolmästargården är väl dokumenterad genom inven­teringar och räkenskaper (jag hänvisar till min uppsats i Från Gästrikland 1970). I bil­den har den på pricken det utseende som urkunderna låtit oss ana. Vi går alltså in genom den grönmålade dör­ren, finner till vänster om mittgången först en sal och sedan en sovkammare med kakelugn, till höger en min­dre kammare och sedan bryggstuga med kök och vindstrappa. Vi möter i nos­talgiskt minne doften av kokt kål och saltströmming, såpskurade trägolv, kamfer och kamomill, något helt annat än dagens hypersterila plast­miljö. Ute på gården finns lider, härbre, ko- och häststall. Stadsmiljön är ännu lantlig med höns och ankor i gränderna. Rektor och lärare  bedrev faktiskt lantbruk till husbehov långt in på 1800-talet, på egna eller ämbetets vretar.

 

Lärarbostaden omkring 1730
Lärarbostaden omkring 1730

 

1785 dog Eric Stenfelt, den siste rektorn i huset, som sedan användes som folkskola till 1814, då byggnaden såldes. Tomten förblev dock stadsägd och arrenderades av  olika privatpersoner fram till branden 1869. Mattons övertog 1873 hela kvarteret, där en snett löpande rännsten påminde om gamla gatan Numera parkerar man bilar i rektorernas kryddgård. O quae mutatio rerum!

 

4)    På andra sidan Kaplansgränd bodde anno 1711 klockaren Olof Zachrisson Gevalin, borgarson och student från Vasaskolan. Vi vet icke, om det var han eller hans företrä­dare Johan Guldsmed som byggde akvarellens vackra hus med takfönster och gavel på långsidan.

 

 Ur Sehlbergs anteckningar

Olof var i vart fall förmögen när han dog. Efter honom sägs organisten Gustaf Blom (gift med Margareta Schepper) ha ägt gård vid Kyrkogatan. “Klockargården” kan vi nu också känna igen på en akva­rell av Elias Martin från om­kring 1798, där dess före­komst tidigare brytt många hjärnor.

 

Organisten Blom
Organisten Blom

 Ur Sehlbergs anteckningar

Karta från 1958
Karta från 1858

I TOMTBOKEN 1858 saknar “Klockargårdens” motsvarig­het, tomterna n:ris 40 1/2 och 35, utskrivna ägarnamn och det är osäkert, hur de utnytt­jades. I stället återfinns “Klockargården” på en profil­teckning nere vid Strandga­tan. Skuggning och perspek­tiv visar att huset står snett i förhållande till de andra hu­sen vid gatan. Hus­fasaden skymtar också på Ferdinand Tollins kända teck­ning “Gavleån mot väster på 1830-talet“. Jag måste tolka det så att huset flyttas ner mot ån. Byggnaderna längs gamla Kyrkogatan låg illa till efter regleringen och fann lätt köpare, när de nva tom­terna skulle bebyggas. Detta hus ägdes 1836 av organisten syssloman Olof Arborén och 1858 av vågmästaren J Bom­gren (chef för Järnvägen, inte miljöpartist!) Efter branden 1869 återstod av huset bara två höga skorstensstockar.

 

Gavleån mot väster av Tollin
Gavleån mot väster av Tollin

 

KVARTEREN RUNT kyrkan och skolan, med präster, lära­re och småhantverkare, hade anor från medeltiden (utgör ett unikt material för person- och gårdsforskning av den typ som Erik Wickberg pre­sterade om Gamla Söder). Branden 1776 och gårds­rivningarna drev bort elever, föräldrar och lärare från deras hem. Skolan tvangs 1816 flytta från kyrkan till en ny byggnad, nära hamnen och varven. Här kom elever­nas intressen snart att mer riktas mot den nya tidens tek­nik och industri. Här studera­de blivande uppfinnaren Immanuel Nobel, skeppsbyg­garen Lars Augustin Bång, industrigrundarna Per Murén och Göran Fredrik Gö­ransson, Sandviken, univer­salgeniet Ferdinand Tollin, revolverkonstruktören kom­minister Jonas Offrell, järn­vägsbyggaren landshövding Eric Josias Sparre, för att nämna några kända.

 

SKOLARBETE OCH elevintres­sen påverkas alltså av skolans miljö. Ett annat exempel på detta erbjuder anrika Norra Latin i Stockholm. När vanda­lerna med borgarrådet Garpe i spetsen demolerat Klara­kvarteren, saknade lärover­ket elevunderlag och tvinga­des flytta till Täby, där det nu i stället har som uppgift att inskola immigranter. På 70- talet då skolpolitiken grasserade som värst, blev det på modet att bygga jätteskolor där rektor och vaktmästare åkte sparkcykel i korridorer­na. Också här i Gävle talades det om att ersätta de tre gym­nasieskolorna med en jätte­anläggning ute på Valboslät­ten. Vi bör räkna den dåva­rande skolstyrelsen tillgodo, att den inte föll i farstun för denna galenskap.

 

ALF UDDHOLM

 ———————————————————-

mars 17, 2012

Gå till Startsida

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.b

Related Articles

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..