Drottninggatan 33 i Gävle var ett vackert utsmyckat hus – av Folke Löfgren

Gefle Dagblad lördag 29 september 1984

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Det här huset, som ligger på Drottninggatan 33, bredvid posthuset, är ett så kallat riv­ningshus. Nu har också beslut fattats om rivning. Det var en gång i tiden mera känt som Uplandsbankens hus. De män­niskor som bott i fastigheten har mycket att berätta.

 

Huset uppfördes 1870 av en av stadens mera besuttna grosshandlare Axel Brandt. Det var arkitekt P G Sundius som ritade byggnaden som till formen är lika idag som då det byggdes. Det som skiljer huset idag från 1870-talets är ut­smyckningen. Under varje fönster på andra våningen fanns en vacker balustrad. Fas­tigheten kom genom regelbun­det återkommande pilastrar att indelas i fält. Pilastrarna krön­tes med korintiska kapitäler. Huset var uppfört i två vå­ningar med inredd vind. Tak­listen mellan andra våningen och vindsvåningen avslutades med gesimser.

 

Från början fanns det inga butiker. Affärerna tillkom un­der hand. Husets utsmyckning ritades även av arkitekt Sundius. Det var med största san­nolikhet ett beställningsarbete av grosshandlare Brandt, som under sin tid i Gävle reste mycket i medelhavsländerna. Han tog intryck från villorna efter Medelhavet som har an­tika drag. Brandts kärlek till antiken går även igen i land­stället Sjötorp som han förskö­nade. Det är ett drömslott i trä på Norrlandet.

 

 

lantstället Sjötorp

 

År 1887 flyttade Axel Brandt till Stockholm och Drottningga­tan 33 inköptes av kapten S F Pousette, som bebodde fastig­heten endast kortare perioder vintertid. Den övriga delen av året bodde han på sitt land­ställe Lerviks herrgård. Herr­gården hade han erhållit i arv efter sin fader grosshandlaren J F Pousette.

 

Det gick flera rykten om kapten Pousettes liv och le­verne på Lerviks herrgård och hans glada fester. Han spelade bort en del av sina ägor genom kortspel i lusthuset i herrgårds­parken, sades det. Det talades även om vilda färder in till staden med häst och vagn. När man rev Lerviks herrgård för cirka tio år sedan, skrev jag till en son, envoajén Pousette, bosatt på Djurgården. Han berät­tade att allt om faderns vilda leverne var en myt. Vid dåligt väder och vintertid åkte de som barn alltid med häst  in till läroverket. Borgmästare C W Berggrens familj hyrde under några somrar den gamla grind­stugan i Lervik av kapten Pousette. Överste Hans Berggren kunde kunde meddela att kaptenen var i alla avseenden en rejäl och pålitlig man.

  

Kapten Pousettes sterbhusdelägare sålde fastigheten år 1918 till AB Gefleborgs Spar­bank. Denna bank ägdes helt av då mycket kända gävlebor. I styrelsen för banken satt läderhandlare H A Matton, grosshandlare Sven P Allgulander, bankdirektör Werner Ericsson, disponent Fredrik Nylén, fabrikören för Bobergs Fajans, J E Boberg och guld­smed Carl David Wahlberg. Suppleanter var Hantverksför­eningens ordförande N Aug Ekberg, järnhandlare Jacob Wennberg och amanuens Bir­ger Bellander. År 1919 gick Folkbanken upp i Uplands En­skilda Bank som även övertog fastigheten. Styrelsen i Folk­banken övergick att bli lokal­styrelse för Uplandsbankens kontor i Gävle. Till direktör för lokalkontoret utsågs Werner Ericsson.

 

Bankdirektör Werner Erics­son, var en känd man i staden. Han hade från en enkel början som torghandlare arbetat sig upp till bankdirektör. Werner Ericsson var ägare till den lilla enfamiljsvillanStaketgatan 23 numera kallad Pix-villan som är rivningshotad. Werner Erics­sons bror Wilhelm Ericsson var grundare av Pixfabriken, som ligger i samma kvarter som villan. Bland bankdirektörer i Uplandsbanken minns man gärna S H Thelander, som under 1930-talet var känd i alla bankkretsar för en eget kon­struerad räntetabell, samt Ha­rald Westling som även var fastighetsförvaltare och chef för totalisatorn på travet.

 

 

År 1924 om- och tillbyggdes fastigheten Drottninggatan 33. Huset fick en något enklare utsmyckning. Uplandsbankens landskapsvapen placerades över en av ingångarna, gesimserna försvann, så även balust­rader och pilastrar. En sex rum och köksvåning gjordes om till bostad och läkarmottagning åt doktor Per Landahl. 1936 kontoriserades en del lägenheter. Slutligen förstärktes grunden 1942. Tydligen hjälpte inte grundförstärkningen för idag är fastigheten fallfärdig.

 

Arkitekt Peter Georg Sundius, som ritade huset, var en synnerligen välkänd arkitekt med en gedigen utbildning. Han var överlärare i husbyggnadskonst vid slöjdskolan i Stockholm. År 1862 var han dekoratör vid slöjdutställningen i London. Han har ritat Karl­stads läroverk, Sjömanskapellet i Sundsvall med flera byggnader. Framför allt har han gått till historien som stadspla­nearkitekt. Så var han till ex­empel med om att lämna in stadsplaneförslag efter stads­branden i Gävle 1869 till sta­dens styrande. Stadsplanearbe­tet kom emellertid att utföras av Överste Nils Ericson en broder till uppfinnaren John Ericson. Märkligt nog säger Sundius att han i sin plan stödjer sig på överste Ericsons vackra förslag, som dock på åtskilliga punkter skiljer sig från Sundius förslag.

 

Sundius ville skapa bredare gator och större bostadskvar­ter. Bland offentliga byggnader ansåg han att Stadshuset, som var skadat av elden, skulle rivas och ett nytt hus byggas. Några av Sundius förslag tog man till vara då det gällde att verkställa den Ericsonska stadsplanen.

 

Sundius hade större fram­gångar i Sundsvall, Söder­hamn, Södertälje, Halmstad och Trosa där hans förslag till stadsplaner godtogs.

 

Städernas stadskärnor håller på att förändras helt. Gävle är inte något undantag. Tvåvåningshusen efter Drottninggatan rivs och ger plats för stora affärshus med sex á sju våningar. Inget är som förr. Miljö- och ekonomi går inte alltid bra ihop. De ekonomiska intressena vinner allt för ofta.

 

FOLKE LÖFGREN

 

Läs mer om Folke här:

—————————————

juli 19, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website