Boothsgatan år 1888, Frälsningsarmen – av Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad 13 april 1985

Från Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Frälsningsarmén öppnade på pingstdagen 1888

 

Ria (Rådgivning i alkoholfrågor) har sedan sex år sina lo­kaler i det hus som ursprungligen bygg­des för Frälsnings­armén i Gävle.

 

En frälsningssoldat från Alunda, lantbrukare Eriksén, som flyttat till Gävle, blev initia­tivtagare i lokalfrågan och lät på egen risk bygga templet, som uthyrdes samt sedermera inköptes av Frälsningsarmén. Stadsarkitekten E A Hedin torde ha ritat huset.

 

Pingstdagen 1888 invigdes lo­kalerna. Kommendören Hanna Ouchterlony ledde högtiden och assisterades av kapten Konrad Zandin.

 

Zandin utnämndes till kårens första chef i Gävle. Själv skri­ver Frälsningsarmén i en jubi­leumstidskrift: “Man öppnade eld i staden på Pingstdagen” och kriget kunde börja.

 

 

Trappstegsgavel med gotiska fönster

 

Templet var byggt i nyklas­sisk stil med trappstegsgavel mot Boothsgatan. Där var två mindre torn placerade samt därunder tre vackra gotiska fönster. Huvudentrén låg mot Boothsgatan. Den hade dubbel­portar och en stentrappa som sköt ut i gångbanan.

 

Åt S Fältskärsgatan fanns även en ingång. Över fönstren i armélokalen fanns mindre runda fönster som släppte in ljuset till läktarna. Fönstren var dekorativa. Det var även en trappstegsgavel med torn mot S Fältskärsgatan, som tyvärr revs på ett rätt tidigt stadium. Bostad åt kårens befälhavare fanns en trappa upp i husets norra del. En stor plattform för kårens soldater, musikanter och sångare fanns i fonden samt på fondens vägg devisen “Blod och eld”. Lokalen var omgiven av läktare på tre si­dor.

 

Frälsningsarmén möttes till att börja med av viss misstänk­samhet. Vid taklagsfesten in­träffade ett missöde. Ett oväder bröt ut med påföljd att taklagskransen rycktes bort och drog med sig ett regn av bräder och plankstumpar. För arméns ovänner lär händelsen ha fram­stått som “ett tecken på Guds misshag med Frälsnings­armén”.

 

 

Mötesförbud efter klockan 22

 

En tid kom dock då det såg ut som olycksprofetiorna skulle gå i fullbordan. En mötesbesökare ställde till bråk under kapten Thunells tid år 1889 vid kåren. Myndigheterna grep in med mötesförbud efter klockan 22.00. Kapten Thunell kunde icke alltid avsluta sina möten vid den tiden, varför han blev anhållen och dömd till 14 da­gars fängelse. Han gick, heter det i arméns minnesskrift, “sa­lig in och salig ut genom fäng­elsets portar”. Det heter vidare att “vakterna under mötena ofta hade att kämpa till blods för att kunna hålla stånd mot fridstörarnas angrepp”.

 

Det första Halleluja-bröllopet hölls 1889. Det var pastor Vil­helm Mårdberg, då präst i Morkarla, som förrättade den kyrkliga vigseln. Mårdberg, som varit bokhållare vid Axmars Bruk, läste till präst och fick komministertjänst i Heliga Trefaldighetskyrkan.

 

Stadens kyrkoråd tycks inte ha accepterat Mårdbergs för­bindelser med Frälsnings­armén, då de ansåg att det inkräktade på hans tjänst.

 

Mårdberg var pionjär då det gällde cykling. Hans velociped bestod av ett stort framhjul på vilket tramporna satt samt ett litet bakhjul. Cyklingen missha­gade en del församlingsbor, så även att han högg sin ved själv. Då han fick anmärkning för det svarade han “Förskinnet i ved­boden och prästkappan i kyr­kan”. Till sist bytte han ut komministertjänsten i Gävle och gick över till Frälsnings­armén, där han blev kapten.

 

 

Gävlebo chef för hela armén

 

Många kända gävlebor har passerat genom Frälsnings­armén. Den mest internatio­nellt kände torde vara genera­len Erik Wickberg, nu bosatt i Stockholm. Han var chef för hela Frälsningsarmén. Heders­utmärkelserna har varit många, exempelvis jur. heders­doktor i Korea, kommendör av Vasaorden, Konungens medalj i guld med Serafimerbandet 1980.

 

En gävlebo, som var född i Skåne, Rudolf Nordqvist, tjänstgjorde som löjtnant vid kårens första år i Gävle för att 1891—92 befordras till befälhavande officer och kapten för kåren. Nordqvist lämnade för en tid Frälsningsarmén och blev grosshandlare i handskar. Han drev även minutaffären Gefle HandskmagasinDrott­ninggatan 26. Nordqvist var styrelseledamot i KFUM samt senare ordförande för Kyrkobröderna i Gävle. Han ägde den stora villan på Strömsbrovägen 4. Nordqvist återgick till Frälsningsarmen på äldre dagar.

 

 

Fick en dagsedel av en sjåare

 

Då jag var pojke berättade han för mig att han som fräls­ningssoldat sålt tidningen Stridsropet på ett ölkafé i Stadsgården i Stockholm. Då han erbjöd en “sjåare” tid­ningen fick han en dagsedel, så hatten och tidningarna kasta­des i golvet.

 

Jag samlade ihop tidningarna och gick fram till min vedersa­kare och frågade: Ska det inte i alla fall vara en tidning?

 

En annan gävlebo, framlidne författaren och politikern Fa­bian Månsson, har även skrivit frälsningshistoria. I Stridsropet den 22 januari 1895 är en religiös sång införd. Under sången står “Fabian — dubbel­soldat”. Fabian var då han skrev sången 23 år och stam­anställd samt soldat i Fräls­ningsarmén.

 

Där Statens institut för bygg­nadsforskning nu ligger, låg fram till i början av 1950-talet Frälsningsarméns vedgård. Ar­betslösa och frigivna fångar kunde genom att arbeta i ved­gården få både mat och hus­rum.

 

I februari 1904 övertogs Sjö­manshemmets verksamhet som då låg på Norra Fiskargatan 6. Första tiden kallades hemmet för Frälsningsarméns Sjömanshem. Verksamheten flyttades senare till Waldenströmsgatan 8 och kallades då för Frälsningsarméns Hospits. På den platsen drev man hotellverksamhet. I och med att armén behövde nya lokaler revs Hospits för att lämna plats åt Frälsningsarmens lokaler.

 

 

Kommunalråd var scoutledare

 

Förre kommunalrådet och stadsfullmäktigeordföranden i Gävle Bertil Rehnqvist var på sin tid en mycket framgångsrik scoutledare i Frälsningsarmén. Förre nykterhetsvårdskonsulenten i länet Sven Simonsson, som på sin tid även satt i stadsfullmäktige, var chef för kåren i Gävle 1935—1936 samt senare föreståndare för Fräls­ningsarméns alkoholistanstalt Kurön.

 

Låt mig berätta en sann historia. Det var trängsel på en spårvagn. En man som hade svårt att hålla balansen och på vilken alla passagerarna stir­rade, vände sig till en medpas­sagerare, en frälsningssoldat, och sa till mångas förvåning: “Du är den ende i den här vagnen, som vet hur det känns att vara full”. Frälsningssolda­ten förstod, menade han, hur svårt alkoholisterna hade det.

 

Det gamla Frälsningsarmé­templet flyttade 1979 från Boothsgatan till modernare och bättre lokaler på Walden­strömsgatan. I de gamla loka­lerna har Ria dragit in. Till det yttre är det gamla huset mycket förändrat. Entréerna från ga­torna är igensatta. Fönstren är delvis igenmurade. Enda sättet att komma in i huset är från gården. Invändigt är de gamla frälsningsarmélokalerna helt ombyggda för Rias verksam­het.

 

FOLKE LÖFGREN

 

 

 

Se mer om Folke Löfgren!

 

———————————————————————-

 

Augusti 22, 2012

 

Länkar  är ditlagda och materialet är sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..