Gamla minnen av Liselotte Fluhr

 

Liselotte Fluhr
Liselotte Fluhr

Sälgsjön 28/2, 2007-02-28

 

 – ”Lova och lova, vilket tjat” mumlade den gamla grinige husbonden.

 Snoren rann ur näsan som lyste röd mitt i trynet.

 – ”Vilken eländes dag”!

 

Allt spannmål som skulle säljas på marknaden denna vinterdag, lördag

skulle fraktas på en skranglig släde. Hästarna var förspända.

Två vackra ston, den ena brunvit den andra fläckig, svart och vit, stampade och fnös.

 

Nu var det tid för att fara till lördagsmarknaden.

Bondmoran Britta sträckte fram ett tygstycke till gubben sin att snyta sig i.

Hon hade fått honom att sent omsider  lova, att om dom sålde alla äggen

på  marknaden i dag skulle hon kunna köpa lite nytt tyg för att sy.

Det behövdes byxor och långrock. Pojkarna i huset växte och snart hade dom inget att sätta på sig.

 

Kallt var det denna lördagsmorgon. När dom kom fram till torget möttes dom av många  

välbekanta ansikten, fastän att vintern var så sträng.

Den lite mindre snoriga husbonden selade av hästarna, gav dom sedan en säck hö.

Allt som skulle vara till försäljning lastades av.

 

 – ”Glöm inte den varma fällen att sitta på ropade Britta”!

 – “Tjat, tjat”, gubben var grinig. (Kanske var det medfött.)

 

 – ”Färska ägg”!

Det var Britta som tog kommandot, hon hade vanan inne.

Allt var prydligt upplockat och låg fint staplat till försäljning.

Där fanns äggen, potatis, morötter, kålrot och palsternackor. Råvarorna gick fint att förvara i ladugården.

Dom hade också med sig färsk mjölk i en stor spann.

 

Det var inte så svårt att få varorna sålda i vanliga fall. Men i dag var det kylan som kändes som ett hinder.

Denna lördagsmarknad skulle troligtvis inte gå så bra.

 

Kyrkklockorna ringde så stämningsfullt.

Gubben Palmström kom körandes med ett lass snö på sin släde. Snön skulle

sen tippas i ån, som nu var frusen. Ån rann genom hela staden sommartid.  

Snön hade skottats från gatorna upp på kant.

För att sen hämtas av gubben Palmström.

 

När allt var lastat på släden, med sin gamle trotjänare som drog, BRUNTE, så bar det raka vägen fram till ån. Och där tippades all snö av.

Ett ganska tungt och tidskrävande jobb.

Gator och torg skulle se rena ut innan torghandlare och kunder äntrade staden.

Ja , det här var en dag likt många andra marknadsdagar, som fick lägga sig

i ett brunt kuvert, med skriften…

 

Till arkivet,         Länsbibloteket i Gävle.

Under rubiken:   GAMMLA MINNEN.

 

Berättelsen handlar om den sista slädleveransen av snö som fanns när jag var barn. Mannen jag beskriver är min farmors far, Pelle Forsman, som körde snösläden. Jag har  själv upplevt dessa slädtransporter med snö till Gavleån.

Författat av Liselotte Fluhr

———————————

 

Startsida

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..