Publicerat i Gefle Dagblad söndag 18 mars 2012
Greta Öberg gick nog aldrig till sjöss under sitt 95-åriga liv, men några centiliter saltvatten hade hon allt i blodet ändå. Pappa Ferdinand var nämligen sjöman, hade seglat jorden runt som ung pojke och berättade många fantasifulla historier för sin dotter.
När Ferdinand träffade sin Teresia och 1913 fick Greta ville han kunna tillbringa mer tid hemma och tog därför anställning som befälhavare – den allra förste – på Gefle Stads isbrytare Pehr Ennes, namngiven efter en av stadens rikaste borgare på sin tid.
På Pehr Ennes förde Ferdinand befäl över bland andra sin lillebror Anselm, som var maskinist.
Ferdinand dog tyvärr redan vid 50 års ålder, efterlämnande hustru och barn och en vacker sjömanskista som Greta så småningom tog hand om. Den vårdade hon ömt ända in till sina sista dagar, och hon applåderade entusiastiskt alla mer eller mindre fåfänga försök att slå vakt om Gävles tradition som hamn- och varvsstad.
Hon var till exempel en stor anhängare av Briggen Gerdaprojektet, och det var kanske lika bra att hon 2009 fick lämna jordelivet ett år innan skeppet såldes till de där bilhandlarna som sedan gjorde sig en hacka på att genast sälja henne vidare.
Då Greta dog övertog kusinen Britta, dotter till Anselm, sjömanskistan. Men hon tyckte kanske att den mest stod i vägen, för när den saltstänkte lokalhistorikern Ingvar Henricson gav ett bud på kofferten så slog hon till.
Ingvar är också nöjd med affären. Han fick inte bara en vacker och klassisk möbel utan också diverse prylar med havsarom – och ett fotografi som gett honom en del att fundera över.
Ni ser bilden här ovan. Den föreställer förmodligen medlemmarna i någon sorts förening med sjöfartsanknytning, för vad skulle livbojen annars där att göra?
På denna livboj står det 1918, och inuti den finns bokstäverna D K och under dem står det Å R.
Ingvar vet också att fjärde man från vänster i främre raden är Ferdinand Öberg själv och att hustrun Teresia sitter direkt bakom honom.
Ungefär i mitten av bilden syns en i det närmaste skallig man med vitt helskägg som måste vara skepparen och sjömanshusnotarien Carl August Elfstadius (1854-1938). Men alla de övriga är okända. Möjligen är det skepparen Albert Edvard Almgrén (född 1878) som sitter som siste man till höger i främsta raden.
Årtalet 1918 är antagligen inte det år då sällskapet poserade framför fotografen. Troligare är att det rör sig om ett jubileum, och i så fall är det sannolikt att bilden togs 1928.
Men vem vet?
Jo, kanske någon läsare. Vi tar tacksamt emot information om fler namn och inte minst om föreningen.
Ulf Kriström
070-1554372 ulf.kristrom@gd.se
———————————————————-
Kolla även i Gavledragets GÄSTBOK
mars 19, 2012
Gå till Startsidan 
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.b
