Templet Garni

 

 

Templet Garni

av Gösta Carlestam

Vi åkte med vår buss 30 km sydöst Jerevan i Armenien. På en strategisk höjd vid en ravin vid floden Azat möte vi ett märkligt tempel från Hellenistisk tid. Det hade uppförts av kung Trdat första århundradet e Kr till solguden Helios(Mythra) ära. Platsen på bergshöjden har i äldre tider alltid uppfattats som strategisk och lätt att försvara och här finns många arkeologiska lämningar av äldre befästningsverk och bebyggelse som pekar på platsens historiska betydelse. Vi besökte t ex ett badhus i närheten med en bevarad mosaik.

Mitt intresse fångades av hur vackert dagens restaurerade tempel var. Det utrycker den heliga geometri i Pytagoras anda som var vanligt tankesätt i det Hellenistiska samhället som också är välkänt från Akropolis i Aten. De antika byggmästarna tänkte sig att man genom matematiken och särskilt geometrin fick kontakt med gudarna. Det goda hantverket krävde förtrogenhet med de heliga talen och förmågan att göra beräkningar som skapade harmoniska helheter (vackra artefakter) i samspel med naturgivna fenomen. Den grundläggande tanken som jag förstår den är att förena människors skapande med en kosmologisk världsuppfattning. Det var kaoskrafterna som man skulle betvinga genom skönhet. Kunskap är något gott. Och det känns faktiskt övertygande än idag om vi använder alla våra sinnen för att läsa och tolka vad vi upplever på plats. Vetenskapen om tal är universell och har sina rötter i de heliga talen.

När vi träder in i templet går vi uppför nio steg och förstår att vi går in i ett heligt rum som representerar de himmelska sfärerna. Vi mötte här följaktligen ljuvlig musik sjungen av fem skönsjungande kvinnor vars röster reflekterades mot taket eller himlen.

Hur tänkte konstruktören av templet? Kanske så här:

Talet ett var en punkt . som uttryckte hela världen. Den helhet som vi inte kommer åt. Vårt mänskliga öde är att se världen i aspekter/perspektiv på grund av våra begränsade sinnen. Talet 0 –al.sifr=tom-som i origo är också referensernas referens uppfunnen av en indier (Muhamed ibn Musa al-Khnaiizmj) för länge sedan. Aristoteles talar om ett ”topos” och i kartografins barndom blev det staden Jerusalem. Men här är det templet.

Talet två var en linje – som delade världen. Vi kan tänka oss en gräns – limes- eller tänka på bråkstrecket eller datorns gränssnitt. Varje mynt har två sidor liksom husets tak och väggar. Här står vi vid ravinen vända mot söder och mot solen och anar berget Ararat på den Turkiska sidan. Armeniens gränser är alltid under diskussion och angrepp.

Talet tre är det heligaste av alla genom att det pekar på treenigheten och den rätvinkliga triangeln. Kvadraten på hypotenusan är lika med summan av kvadraterna på kateterna.

Det finns en historia om hur Sokrates med sin sk förlossningskonst lär en slav bevisa Pytagoras sats utan förkunskap. God pedagogik.

Talet fyra förde tanken på årstiderna eller ett geometriskt harmoniskt rum, cellan. Allt äger rum säger vi. Arkitektur är att gestalta rum inte bara som klimatskydd t ex som här ett tempel.

Talet fem – ett primtal- har i vissa kulturer med svårigheter att göra men ingår i pentagrammet och att vi människor praktiskt nog har fem fingrar. Horisontella balkar byggdes ofta i en multipel av fem men för vertikala balkar användes talet åtta.

Templet har 24 kolumner som representerar 3 x 8. De arrangeras så att det är sex på fram- och baksidan. Vad betyder det kan vi undra?

I templets fasad kan man skriva in flera cirklar som bilden ovan visar. En perfekt geometrisk form uppstår med referens till vår gudomliga kropp som romaren Vitruvius skriver om i världshistoriens första bok i ämnet. (Tio böcker om arkitektur)

Under renässansen var talet tio mycket viktigt som en summa av ett, två, tre, fyra.

Dessa tankar levde vidare och togs upp under renässansen av t ex Leonardo da Vinci med Vitruviusmannen inskriven i en fyrkant och cirkel. Arkitekten Andreas Palladio skrev böcker om hur vackra hus borde måttsättas. Dessa idéer spred sig över Europa, England och USA och ingår i vårt kulturarv. Men vi har glömt talens budskap och kan inte självklart läsa arkitekturens formspråk. Den kände schweiziske stadsplaneraren Le Corbusier försökte återinföra dessa riktlinjer hämtade från människans kropp. Han lanserade tanken om Modulor en standardiserad människa. Man kan inte säga att det blev lyckosamt. Han talade också om gyllene snittet 8/5= 1,6

Gyllene snittet eller φ på latin: sectio aurea, är det förhållande som erhålls när en sträcka delas i en längre del a och en kortare del b på så sätt att hela sträckan a+b förhåller sig till a som a förhåller sig till b. Kvoten a/b blir cirka 1,618 och kvoten b/a blir 0,618. Det sägs att dessa tankar utvecklades redan av Pytagoras som ett sätt att skapa en harmonisk form. Svenska flaggan har dessa proportioner och många fönster i våra fasader. Gå ut och mät! Det visar sig också när Dan Shechtman gjorde upptäckten bakom 2011 års Nobelpris i kemi fann han att hans kvasikristaller bäst förklarades av gyllene snittet.

GC 11 /11 2011

Foton: Gösta Carlestam

 

——————————————-  

 

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website