Glöm inte tanken med ett folkbibliotek!

 

Böckerna är dina mest trofasta vänner, dina sanna bröder och systrar, utspridda över hela världen men besökande dig i ditt rum. De kommer med sina gåvor från alla väderstreck, delger dig sin tro och sitt tvivel, sin lust och sin vånda, för dig genom sorlande städer och upp i bergens tystnad, genom den framrusande tiden och de hägringslikt svävande drömmarna. Hur tacksam måste du inte vara för att du kommit att leva i böckernas tid!

Artur Lundkvist: Skrivet mot kvällen

Inför världsbokdagen 23 april

Glöm inte tanken med ett folkbibliotek!

 

Vad är ett bibliotek ?

Ett hus med böcker? Svaren blir lätt triviala. Ordet bibliotek betyder förvaringsplats för böcker. ( av gr biblion = liten bok och thèke= förvaringsrum) Någon anser att den nya informationstekniken med sina sökmotorer gör biblioteket med dess böcker onödiga. Böcker ses som en konsumtions­vara, vilken som helst. En del politiker vill därför minska anslagen till folk­biblioteken och hellre satsa på modern informationsteknik. Om vi ger oss tid att studera bibliotekens långa historia upptäcker vi en visioneller bärande idé som får falla i glömska. Uppgiften är att göra böcker tillgängliga för alla.

Ett bättre svar är att biblioteken är en del av vårt samhälles kollektiva minne, nerlagt i texter och böcker – ett slags ankare i det konkreta landskap som odlats i generationer. Den rollen delar biblioteken med våra muséer och arkiv. Ett tredje svar är att det också handlar om kunskap av olika slag, dels den som kan göras nyttig i olika projekt, dels den som är till för personlig utveckling och för sin egen skull. En kunskap som skärper vårt kritiska öga, vidgar våra horisonter, gör oss kreativa , skapande, gör oss lekfulla, skänker glädje och tröst. Denna kunskap skapas endast indirektgenom mötet med andra män­niskor genom deras skrivna texter och böcker och genom dialoger ( genom språket både det talande och skrivna). Böckerna är som Arthur Lundqvist skriver våra trofasta vänner som alltid finns till reds just när jag behöver dem.

 

Sanna bröder och systrar att samtala med

Biblioteksvisonen uttrycker en flertusenårig dröm om att i varje ögonblick ha tillgång till de rätta böckerna i samma ögonblick vi behöver dem. Ännu idag kan vi läsa de tankar som skrevs ner på de 16 000 stentavlor och som för­varades vid biblio­teket i Ebla (Nära staden Aleppo Syrien) för 4 500 år sedan. Det som skedde i staden bands i texter som genom en sinnrikt klassificerings­system lätt kunna sökas och återskapas. Nu behövde inte handelsmännen och berättarna ha allt i sitt minne. Här ser vi visionens eller snarare tankefigurensförsta kända yttring. Dess baksida heter makt och tolkningsföreträde.

Filosofen Aristoteles är den första som vi vet insåg betydelsen av att samla och ordna texter kring viktiga samhälls- och livsfrågor. Det är han som ger oss de begrepp om kunskap, teknik, estetik, etik som vi arbetar med än idag och är centrala i västerländsk kultur. I detta syfte lär han ha givit im­pulsen att bygga det världsberömda biblioteket i Alexandria efter Eblas förebild. I opposition mot föregångarna Platon och Sokrates som föredrog muntliga framställningar pekade han på vikten av skriftliga framställningar. Man anser att högst 10 procent att den antika litteraturen finns bevarad. Lyckligtvis och paradoxalt nog kan vi nu på svenska (Atlantis i Jan Stolpes översättning) läsa Platons dialoger, som det skönlitterära mästerverk det är. Vad den tidens tänkare tycks ha insett var att skriven text kan överföra kunskap över generationer som därmed ackumuleras och förvaltas av institutioner för lärande. Så växer universitetstanken fram Detta i kontrast mot den muntligt traderade kunskapen som endast är assi­mileradi vår kropp och som försvinner med sin bärares död. Exempelvis hantverksskickligheten. Det skrivna ordet fick därmed en maktposition i den europeiska civilisationen. Den förstärktes av den uppfinning som codexboken innebär med sina bundna ark. Inom den Kristna kunde man nu tillverka och mångfaldiga biblar. Så kunde exempelvis spanjorerna med sin biblar och svärd bekämpa mayafolkens kultur i Mexcio på 1500 – talet och beskriva dem som okunniga och ogudaktiga.

Bibliotkesvisionen fanns också hos skaparna av våra folkbibliotek enligt den folkskolestadga som tillkom 1848. Boklig kunskap skulle ställas till allas förfogande och inte bara för en elit och verka i bildande riktning. Prästerna skulle medverka till att bygga socken­bibliotek och föreslå nyttiga böcker. Ur denna vision utvecklades våra stadsbibliotek.

 

Vår samtid behöver en tredje plats!

Det moderna samhällets utveckling har byggt på ökad specialisering och administrativ sektorisering. Den oerhörda förmåga att utnyttja vetenskap och teknik för att underlätta vår vardag har lett till att kunskaper fragmenterats. Vi översköljs av information och blir lett förvirrade. Vem skall vi tro på när vårt eget omdöme inte räcker till? Är kärnkraften farlig eller rent av vår miljös räddning? Hur skall vi se på bilen och stormarknaderna? Det finns då en stor risk för att den urgamla visionen vittrar i de kommersiella krafternas larm.

Den amerikanske sociologen Ray Oldenburg skrev i en bok 1989 som heter The Great Good Place, där han argumenterar för vikten att vi moderna män­niskor måste skapa mötesplatser, där vi samtalsvis kan skaffa oss de kunskaper och berättelser vi behöver utöver den gemenskap vi har i vår familj och i vårt arbetsliv. Familj och arbete, bostad och arbetsplats är givetvis de två viktiga elementen i det goda samhället. Men Oldenburg skriver att vi har också ett behov av en tredje plats eller snarare en tillräcklig mängd av dylika ställen där de goda samtalen kan äga rum! ( Obs! Inte Valbo köpcentrum eller Maxi Ica!) Den tredje platsen är befriad från alla kommersiella eller yttre krav. Här skall vi rent konkret kunna undersöka vår civilisation förgivettagna genom att ge oss språkliga och andra verktyg för reflexion och kritiskt tänkande. Bokläsandet blir här centralt för att skärpa vårt medvetande och minne.Vi blir genom denna plats medvetna om vår unika belägenhet i tid och rum och kan i bästa fall mer aktivt hantera samtidens utmaningar. Men det är ingen garanti- samhällen går under särskilt när biblioteksvisionen vittrar. De kommunala biblioteken är en av de få institutioner som kan att motverka segregation. Vi bör därför på världsbokdagen ägna en tanke åt hur det märkvärdiga kulturella limuppstår som håller ihop vårt samhälle och fråga oss vad som är bibliotekens huvuduppgift-

Gösta Carlestam

 

Ordförande bibliotekets vänner och tillskyndare till levande Filosofikaffeér

Referenser

Ankarcrona Anita (1996) Makt & Minne

Järv Harry (1988) I begynnelsen fanns biblioteksvisionen Tvärsnitt 4. 1988

———————————————————-

Materialet är sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website