Världens största halmbock – av Stig Gavlén

Inledning:

Denna webbsida publiceras med författaren Stig Gavléns tillstånd.  Jag rekommenderar alla ungdomar att köpa boken som en perfekt julklapp till era föräldrar eller deras föräldrar som inte har datorvana eller tycker om att läsa en historia på nätet. Boken är utgiven av Knights Förlag som har gett ut många utmärkta böcker om Gävles Historia. Själv har jag inga somhelst ekonomiska intressen av att ge den denna reklam annat än att dessa böcker, i mitt eget tycke, är den perfekta julklappen för denna målgrupp, inte bara år 2012 utan även följande år.

Då jag vet att bocken är en världskändis och jag har besökare från hela världen pga datoröversättningar tror jag detta kan intressera många. / Lisse-Lotte Danielson.

 

Gävlebockens fiasko vändes till framgång!

Gävlebocken nära att brinna i natt!

 

BRINNA ELLER STÅ KVAR, Lokalhistoria

 

——————————————-

Min bror Jörgen och jag på konditori Lido i Gävle 1997. Bockfödelse har fotografen kallat bilden, men den verkliga bockfödelsen, även den på Lido, skedde 31 år tidigare.

Foto:Bernd Büttner, Arbetarbladet.

 

Julbocken härstammar från julfirandet i äldre tider, då ungdomar klädde ut sig till bockar och gick runt till gårdarna, sjöng en bockvisa eller larvade sig i största allmänhet. Som belöning fick man oftast mat och dryck som senare åts och dracks på ett gille i mellandagarna.

 

Under 1800-talet började de borgerliga hemmen att använda bocken som julklappsutdelare. Den seden gick senare över till tomten. Det före­kommer diskussioner om bockgestalten härstammar från den ofta bockliknande djävulsfiguren som förekom på medeltiden eller om den kan ha äldre anor i förhistorisk djurmaskutklädsel.

 

I vår upplysta tid (1992) varnade en pastor i en salvelsefull predikan gäv­leborna för att hemfalla till avgudadyrkan av julbocken. Enligt honom var gävlebornas starka engagemang för Bocken ett tecken på att onda krafter kunde ha ett finger med i spelet.

 

Bockkavalkad

Julbock

 

Jag var långt från sådana hädiska tankar när jag på våren 1966 fick idén till världens största halmbock. Den var en naturlig fortsättning på alla de arrangemang jag ordnat efter Södra Kungsgatan i Gävle.

 

Världens största skidor och Skandinaviens största stol som tidigare ställts upp på Slottstorget hade lånats ut av ett företag i Edsbyn.

 

Min tanke med Bocken var att skapa en trevlig julsymbol som skulle dra kunder, familjer, till stadens modernaste gata och dess många fina affärer.

 

Min idé förankrades hos Södra Kungsgatans Förenings styrelse. Det blev klartecken, och en eftermiddag sitter jag på Konditori Lido och skissar en Bock på en servett. Bredvid mig sitter min bror Jörgen med erfarenhet av andra stora jobb som han utfört åt mig. Jag frågar om han vill bygga en Bock som ska stå på Slottstorget. Han svarar ja.

 

Han hade nog inte riktigt klart för sig hur stor Bocken skulle bli. Jörgen jobbade på brandkåren och pratade med sina kamrater om Bockbygget. När de ställde upp började förberedelserna.

 

Vid min brors sommarstuga började det mödosamma arbetet att konstru­era en stomme. Därefter vidtog “vävning” av halmmattor. Efter mycket ex­perimenterande och många misstag kom vi fram till en användbar metod.

 

Bocken skulle bli tio meter hög och transporteras i delar till Slottstorget där den skulle monteras. Det var många ögonbryn som höjdes när Bock­delarna kördes från Trödje och genom Gävle mot Slottstorget. Jag tror inte att någon förstod att det var det som skulle bli världens största halmbock som for förbi.

 

Delarna skulle nu lyftas och monteras ihop, och eftersom inte någon i hela världen hade monterat en Bock av denna storlek fanns det inte någon att fråga. Brandmännen fick plocka fram uppfinningsrikedomen och det sunda förnuftet. Och Bocken skulle ju se ut som en Bock, och eftersom den inte tidigare hade varit monterad var det ett vågspel. Men grabbarna fixade det. Det var ju ganska fantastiskt att placera världens största halmbock mitt på E 4.

 

Det gick naturligtvis åt en hel del material, och en gammal anteckning, om jag nu kan lita på den, säger att det behövdes 20 kubikmeter halm, en kilometer trävirke, 20 meter järn och en och en halv kilometer bindgarn. Det låter mycket, men Bocken var ju stor.

 

Tanken var att den skulle stå på Slottstorget till tjugondedag Knut, för­utsatt att de 3000 spikarna och skruvarna som höll ihop stommen inte sviktade under tyngden. Kolossen vägde tre ton. Strålkastare skulle belysa Bocken under dygnets mörka timmar.

 

Här hade nu Gävle och Södra Kungsgatan fått en världsattraktion. Gävlebor och andra, inte minst familjer med barn, vallfärdade till Söder och Bocken. Det är nog inte för mycket sagt att gävleborna älskade sin Bock.

 

Som en liten kuriositet kan nämnas att första Bocken blev en intressant leksak för barn som lekte kurragömma. Runt den första fanns inte något staket, inte någon gärdsgård. Här kunde man klappa Bocken eller fotogra­fera familjen med den som bakgrund.

 

Det var inte bara barn som lekte i Bocken. Det påstås att ett kärlekspar en gång klättrade in i den. Kanske fick älskandet en speciell dimension när det försiggick i magen på världens största Bock? Efter detta kläddes Bock­ens ben med hönsnät för att hindra fortsatta eskapader.

 

Svartbygge

 

Jag tycker än i dag att det var märkligt att Bocken fick placeras på Slotts­torget, mitt på E 4. Alla tillstånd var klara, och även stadsträdgårdsmästa­ren hade givit tillstånd att placera Bocken på torget.

 

Ett tillstånd hade jag dock missat. Bocken var ett svartbygge! Åtminstone tyckte stadsarkitektkontoret det. Bocken utgjorde “ett kraftigt ingrepp i stadsbilden.” Nåväl. Vi fick bygglov, och allt löste sig till det bästa. Bocken skulle också försäkras. Men hur försäkrar man en julsymbol? Jag ringde runt till olika bolag, men det var inte så lätt att förklara vad jag ville. Skan­dia blev det bolag som åtog sig att försäkra Bocken. Den var värderad till 10 000 kronor, och premien blev 300. Jag var också i kontakt med Lloyds i London. Där sa man ja, men premien skulle bli högre än tillverkningskost­naden.

 

Nyårsnatten 1966/1967 Dessvärre fick inte den första Bocken stå i fred över nyårshelgen. Klockan 0.00 på nyårsnatten ringer min telefon, och jag tror att det är någon som vill önska gott nytt år. Men så är det inte. Jag lyfter luren och hör min brors röst. Två ord: BOCKEN BRINNER!

 

Min bror jobbade den natten på brandkåren, och från att först ha byggt Bocken skulle han och hans kamrater nu försöka rädda den från att brinna ner. Det gick inte. På bara några minuter hade halmen brunnit och lågorna fått fäste i trästommen. Jag bodde så att jag från ett fönster kunde stå och se på det flammande nidingsdådet. Det kändes inte speciellt bra.

LYNCHSTÄMNING. Gävlebornas reaktioner på Bockbranden kan närmast kallas för lynchstämning. Man ville ha tag på gärningsmannen, och 1000 kronor sattes upp som belöning till den som lämnade sådana upplysningar att Bockbrännaren kunde gripas.

 

Efter en lång och seg utredning kunde gävlepolisen 10 april 1967 anse branden uppklarad. En yngre gävlebo hade erkänt att det var han som tänt på. Då hade gävlepolisens våldsrotel hållit ett 40-tal protokollförda förhör med ett 70-tal personer. Därtill hade en oändlig massa tips kontrollerats. Det visade sig att denna den första i raden av Bockbrännare även hade yt­terligare några åtal att svara för. Åtalet för Bockbranden rubricerades som grov skadegörelse.

LÖPSEDLAR. Båda Gävletidningarna, Gefle Dagblad och Arbetarbladet, toppade sina löpsedlar med Bockbranden. GD skriver: “Tips om brand be­lönas” och AB: “Pyromandåd i Gävle. Jättebocken upp i rök.” AB toppar även sin löpsedel 3 januari med Bocken och skriver “Hett tips om bock­branden ger 1 000 kr”.

 

 

 

 

Hornbelysning 1967

Även till julen 1967 satsade Södra Kungsgatans Förening på en Bock. Den kom på plats 30 november.

 

En ny trästomme hade tillverkats, och givetvis också nya halmmattor. Bocken är detta år tolv meter hög, hornen medräknade. Kroppen är 6,5 meter lång och benen tre meter höga. Även detta år är Bocken försäkrad för 10 000 kronor. 1967 års Bock är försedd med belysning i hornen som lyser vackert mot vinterhimlen. Årets Bock är tillverkad av de som byggde första Bocken och har samma vackra proportioner. Ingen brand eller ska­degörelse detta år. Bocken fick stå orörd och monterades ner.

 

Orörd 1968

År 1968 byggdes Bocken på den stomme som använts 1967. Den fick stå orörd av pyromaner, och gävleborna kunde glädja sig åt den över både jul- och nyårshelgen. Kanske var det den första Bockbrännarens straff son avskräckte eventuella pyromaner.

 

Denna Bock, den tredje, gjorde vad den kunde för att skapa lite julstämning, men det gick inte så bra. Det var mest barmark, och Bocken fick för det mesta stå med klövarna på Slottstorgets gröna gräsmatta.

 

Bocktorget 1969

Ar 1969 fick också sin Bock. Stor och stolt stod den på Bocktorget, som jag hörde några äldre söderbor kalla Slottstorget. Men tydligen lockar ny­årsnatten till nidingsdåd av olika slag, trots att det nya året väl borde mana till ett bättre leverne. 1969 års Bock brändes på nyårsnatten, och någon gärningsman greps aldrig.

BOCKGÅVA. Det här året ville Södra Kungsgatans Förening skänka Bocken till Gävle stad.

 

Världens Största Halmbock har under dessa få år blivit en tradition för Gävle­borna, och har mer och mer framstått som ett av Gävle stads arrangemang medan Södra Kungsgatans Förening kommit i bakgrunden. Med utgångspunkt från detta faktum har Södra Kungsgatans Förening beslutat att till kommande jul ej bekosta en ny bock. Södra Kungsgatans Förening vill därför skänka Gävle stad och dess invånare Världens Största Halmbock.

 

Svaret på detta erbjudande blev att stadsfullmäktige bidrog till 1969 års bock med 2 500 kronor ur sitt PR-anslag.

 

Snabba pyromaner 1970

Ar 1970 var vandalerna snabba. Bocken hade inte stått många timmar på “Bocktorget” förrän den brann. Klockan 0.47 kom larmet till brandkåren. Två personer hade observerats när de sprang från platsen.

 

Men även gävlebor kan springa fort, så gärningsmännen greps av all­mänhet och polis. De visade sig vara två ynglingar i 20-årsåldern. De anhölls för mordbrand. Branden var en impulshandling. Ynglingarna var på väg hem från en skolfest när de fick idén att sätta halmbocken i brand. Bocken hade kostat 15 563:18, och var tillräckligt dyr för att gärningen skulle rubriceras som mordbrand. Till årets Bock bidrog Gävle stad med 6 000 kronor. Södra Kungsgatans Förening stod för resten.

VASSBOCK. Det byggdes en ny Bock. Trästommen var intakt, men halm gick inte att få tag i. Problemet löstes så att jag köpte vassmattor som stommen kläddes med. Vassbocken stod klar den 2 december. Inte speciellt vacker, men en Bock blev det likafullt, och den fick monteras ned. Vass­bocken kostade 3 161:80.

 

Färdigbockat 1971

År 1971 hade Söders Köpmän tröttnat på brända Bockar och hela projek­tet lades ned.

 

LILLBOCK. Då tog Naturvetenskapliga föreningen på Vasaskolan initiativ till en Bock i mindre format. Sedan dess har också Vasaskolans Bock funnits på Slottstorget. Vasaskolans Bock placerades på Storbockens plats, och den var 1,5 meter hög.

 

Nerkörd bock 1976

Det finns uppgifter om att den stora Bocken 1976 kördes ner av en raggarbil, vars förare roade sig med någon slags bilrodeo på Slottstorget. Detta är inte sant.

 

Någon världens största halmbock fanns inte detta år. Men Vasaskolans Bock hade ställts på Storbockens plats, och det var den som mejades ner av raggarbilen. Hade Storbocken stått där hade det nog behövts kraftigare don än en raggarbil för att få den på fall.

 

Giraffbock 1985

Det fulaste man sett i Bockens historia var det som Vasaskolans elever satte upp 1985. Genom att bygga en giraff och kalla den för Bock fick de in den i Guinness Rekordbok. Söders Köpmän bidrog ekonomiskt till denna Bock. Trots att regementets personal hägnade in den med järnstaket och spanska ryttare och att både I 14 och Securitas vaktade den brändes Bocken ner i slutet av januari 1986.

 

Så kallade Bockar

År 1986 tog Söders Köpmän upp bockbyggandet igen. Aren 1986, 1987 och 1988 byggdes inte Bockarna av de kunniga brandmännen med min bror i spetsen. Vem som byggde kan väl få falla i glömska. Enligt min bror var dessa så kallade Bockar riktiga missfoster med dåliga proportioner och löst hängande halm.

 

 

Från 1986 har det funnits två Bockar på Slottstorget, Söders Köpmäns och Vasaskolans. När 1986 års Bock började ta form blev Vasaskolans elever ganska förbittrade och påstod att Söders Köpmän hade stulit idén med Bocken. Vems idé?

 

12,93 meter 1987

Ar 1987 byggdes den största halmbocken genom tiderna. En kontrollmät­ning visade att den, med horn, var 12,93 meter hög. Det betyder inte att benen eller kroppen var större än andra Bockars. Laborerar man lite med hornen i höjdled kan man vinna flera decimeter.

 

 

Den slår 1985 års Bock (giraff), som kom in i Guinness Rekordbok, med 43 centimeter. 1987 års Bock blev väl indränkt och impregnerad för att klara sig från brand. Förhoppningen är att den ska stå över jul, men den brinner veckan före.

 

Spelbock 1988.

År 1988 klarade sig Bocken från brand och annan skadegörelse. Nu hade Bocken blivit en världskändis. Bland annat kunde man nu spela Bocken på engelska oddslistor. Brinna eller inte brinna det är frågan, men egentligen var det mer en fråga om NÄR den skulle brinna. De som hade satsat på att Bocken inte skulle brinna hade satsat rätt, ty den fick monteras ner.

 

Insamling 1989

Ar 1989 var faktiskt brännarna snabbare än byggarna. Bocken var inte ens riktigt färdigmonterad när den brann. Det startades en insamling till en ny, och gävlebor, företag och organisationer gav nästan 27 000 kronor. Den nya brändes i januari 1990.

 

Vaktad bock 1990 Ar 1990 skulle det vara slut på brand och skadegörelse, och det var tro­ligen för att många personer engagerade sig som vakter som denna Bock klarade sig och fick monteras ner.

 

Slädbock 1991

Ar 1991 slog kommersialismen ut i full blom. Bocken spändes för en släde med skyltar i form av paket med företagsnamn på. Nej! Vi vill inte ha en släde till Bocken! Det var den allmänna meningen bland gävleborna. Enligt en enkät bland hundra gävlebor i en av Gävletidningarna ville 54 procent att släden skulle bort. 27 procent ville ha den kvar och 19 procent visste inte.

 

 

 

Till och med stadsarkitekten reagerade och undrade om inte släden krävt byggnadslov och därför var ett svartbygge. (Redan i samband med första Bockbygget 1966 hade ju frågan om svartbygge kommit upp.)

 

Man kan förstå att Söders Köpmän på något sätt försökte få in pengar. Det var naturligtvis tungt för en förening att satsa pengar på ett objekt som bara bränns ner. Släden togs bort, och allt blev som vanligt igen.

 

Även 1991 års Bock vaktades, men brändes ändå ner på julaftons mor­gon klockan 02.20. En ny Bock sattes upp och monterades ner.

 

Meste bockbrännaren 1992

Årets Bock brann 5 december. Det byggdes en ny som var klar 10 decem­ber. Denna andra Bock brändes 20 december, och det sotiga och mycket brandskadade skelettet togs ner 22 december. En Bockbrännare greps och dömdes för tre bränder; två stora bockar och Vasaskolans bock.

 

MEST KÄNDA SYMBOLEN.  Regementet skulle läggas ner och arbetslösheten var stor. Över 9500 gick arbetslösa i länet och 7000 hade någon form av arbetsmarknadsutbildning.

 

Nu skulle Gävleborgarna en gång för alla visa beslutsfattarna i Stock­holm att det finns ett liv även norr om Dalälven. Därför byggdes 1992 års bock upp igen, och för att nå maximal uppmärksamhet gjordes den till cen­tralfigur i kampanjen. Den kallades för Hälsingebocken. Det var stora fest­ligheter i Gävle inför Bockens Stockholmsresa med bland annat ärtsoppa och musik. Mer än 8000 personer kom till festen på Slottstorget.

 

Så for Bocken till huvudstaden, och där var både radio och TV på alerten och gjorde program om besöket. Stockholms Ström låg blank och vän­tade. Bocken placerades på en flotte. Den seglade förbi Gröna Lund, Vasa­varvet och Skeppsholmen, och kunde se den stora folkmassa som väntade på kajen.

– Hurra för Bocken, ropade någon. Musiken började spela och solen bröt igenom molnen.

 

Så förankrades flotten på Stockholms Ström, mitt för Lejonbacken och Kungliga Slottet. På kvällen kunde stockholmarna se den belysta Bocken och hornens lampor som effektfullt lyste mot den mörka Stockholmshim­len. På flotten fanns personal med brandsläckare som skulle hindra att Hälsingebocken brändes.

 

Taxi vaktar 1993

År 1993 byggdes Bocken den 26 november, och det sattes en gärdsgård runt den. Taxi och hemvärnet vaktade. Tanken var att taxi, som snurrar runt i staden även på nätterna, skulle iaktta eventuella misstänkta i närhe­ten. Bocken brändes ej utan monterades ner 7 januari 1994.

 

Larmad bock 1994

År 1994 vaktades Bocken av larm och impregnerades mot brand. Den fick monteras ner.

TRÄBOCK. Detta år såg också en plywoodbock dagens ljus. Den sändes till Italien och VM i ishockey. Senare placerades den utanför Furuviksparkens entré. Det var många Furuviksbesökare från andra delar av landet som trodde att detta var den riktiga Bocken, den som brinner. Lite tråkigt att komma hem från semestern med alla fina sommarkort, bland annat foton på familjen tillsammans med plywoodbocken och sedan få reda på att det är fel Bock på bilderna. Träbocken står numera vid Gävle Bro.

 

Impregnerad bock 1995

År 1995 sattes Bocken upp den 24 november. Fjolårets stomme kläddes med ny halm. Bocken impregnerades och gärdsgården runt den fick ett ilsket tjutande larm. 19 december gjordes ett försök att bränna Bocken. En misstänkt, en norrman, greps sedan han observerats innanför stängslet med några bensindunkar. Han hävdade att han inte tänkt tända på, men häktades och dömdes. När juldagsmorgon glimmar… Då brann Bocken.

JUBILEUMSBOCK. En ny Bock byggdes för att delta i jubileumsfirandet med anledning av att Gävle fyllde 550 år. Den klarade sig från brand och skade­görelse och monterades ner.

 

Nyårsafton 1995 var bistert kall, och de festligheter som gick av stapeln på Slottstorgets norra sida kom av sig något. Själv fick jag av Gävle kom­mun ta emot en liten gåva som tack för idén med Världens Största Halmbock och för att det var 30 år sedan första Bocken placerades på Slottstorget.

FÄRDIGBOCKAT. 1995 var det kris för Bocken. Produktionskostnaderna hade rakat i höjden till omkring 150 000 kronor. Den första som ställdes på Slottstorget kostade 10 000 kronor.

Bockbyggandet bekostas av Söders köpmän, Gävle kommun och Arbetar­bladet. Nu tvekar köpmännen om framtiden. Ska 1995 bli Bockens sista år?

 

Internetbock 1996

År 1996 monterades Bocken upp den 29 november. Internet ska vara dess skyddsängel och dubbelt larm skall hålla Bockbrännare borta. Den här Bocken har fått ett tjusigt skägg.

Den 13 januari var det dags att plocka ner den. Gästriketomten var med, det dansades runt Bocken till tomtemusik och godispåsar delades ut till barnen.

 

Olarmad bock 1997

Nu står den där åter, praktfull och ljusbeströdd, Gävlebornas eldfängda julsymbol. Inget larm, inga vakter, men övervakningskamera som kopplats till Internet. Om det räcker för att stoppa Bockbrännarna återstår att se.

RAKET I RUMPAN. Genom att skicka raketer från Södra Kungsgatans östra sida satte några personer Bockens rumpa i brand. Brandkåren larmades och lyckades släcka lågorna. Det hände på nyårsnatten. Ett vittne ringde polisen som var där på mindre än en minut.

 

Då började Bockbrännarna packa ihop sina saker, och vittnet hörde dem säga “Nu är det bäst vi sticker”. Vittnet pekade ut personerna för polisen som grep två män och en kvinna.

JAG – EN BOCKBRÄNNARE. Bockens rumpa lagades och inga fler eldangrepp skedde. Den skulle monteras ner, men stommen var i så dåligt skick att den inte skulle gå att använda ytterligare en gång.

 

Då kom Bockkommittén på den strålande idén. Denna Bock skulle brin­na helt legalt. När man dansat färdigt runt Bocken skulle gävleborna få se hur det ser ut när den brinner.

 

Jag blev, som upphovsman till Bocken, ombedd att med hjälp av Eje Berglunds “dynamitpump” sätta fart på fyrverkeriet och eld på Bocken.

 

Situationen kändes lite konstig. Jag som alltid hävdat att Bockbränning­en är ett kvalificerat nidingsdåd skulle nu själv agera Bockbrännare. Men eftersom bränningen skulle kallas städaktion tackade jag ja till att tända på.

 

Gatorna runt Slottstorget hade stängts av och mycket folk hade samlats för att bevittna Bockbränningen. Barnen tyckte det var kul, och många hade kamera med för att föreviga händelsen. Det var bättre gry i Bocken än man kunnat ana. Att så många tidigare klarat av att tutta på ter sig som märkligt.

 

Jag tryckte ner handtaget på dynamitpumpen för att tända elden. Rake­terna steg mot himlen, men Bocken var mer rök än flammor. Bockbranden som skulle vara över i ett nafs tog lång tid att få igång. Halmen brann, glödde, förkolnade och föll av, men någon riktig fart blev det inte på bran­den. Trots att fyrverkerimästaren Eje Berglund försökte med både papper och kartongbitar blev det inte någon riktig fart på branden. Jag kände mig ganska misslyckad som Bockbrännare. Så småningom fick man välta om­kull stommen som brandmännen sedan sågade upp med motorsåg.

 

Bock i snökaos 1998

Detta år sattes Bocken upp 27 november. Den brändes ner 11 december. Men bara lugn. Det blev en ny Bock. Till denna hämtades halm från Upp­land. Den var klar 16 december och plockades ner 7 januari. Då hade det stora snökaoset dragit förbi och det fanns massor av snö, så brandmännen som skulle montera ner Bocken behövde hjälp av maskiner för att nå fram till den.

 

Millenniumbock 1999

Ar 1999 monterades Bocken upp den 10 december och skulle vaktas av fri­villiga. Ett 100-tal gävlebor anmälde sig. De fick instruktioner om att inte ingripa själva om de såg något misstänkt utan i stället omedelbart kontakta polis och brandkår.

 

Bocken skulle invigas med tal och fyrverkeri, men brändes ner natten före, trots alla ambitioner med vakter. En ny bock sattes upp omedelbart, och var klar till Lucia.

KONSTBOCK. En recension av Björn Widegren i Gefle Dagblad 14 augusti 1999 återges här med hans tillstånd.

En bock man inte tänder på; Konstcentrum, Carina Gunnars, Spectacle for a Millennium, 14/8 – 12/9 1999.

Bocken i Gävle har alla gävlebor ett förhållande till. Ska den brinna eller inte? Är det ett destruktivt dåd att tända på den eller är det precis vad som måste till för att Gävle ska uppmärksammas?

En rit handlar det om. Det är allt fler överens om, och Bocken intresserar inte bara folk i allmänhet över snart sagt hela världen (möjligt i dessa IT-tider) utan även folklivsforskningen. En rit med dunkelt hedniskt ursprung i en gammal myt som övervintrat (!) till modern tid där den med sina 35 år på Slottstorget i Gävle blivit en ung ritual med kommersiella förtecken. Intresset är alltså rekordstort.

 Inte undra på att även konstnärer intresserar sig.

Vällovligt också av Konstcentrum att ta sig an denna centrala Gävleföreteelse,

även om man märker avsikten: kanske kan en utställning om Bocken väcka de mot konstcentrum likgiltiga, få de av konst totalt ointresserade att ta steget över tröskeln in i hallen. Bocken som hävstång för att bryta samtidskonstens isolering i svårbegripligt avantgarde. Ja, varför inte?

Syftet är alltså gott när Carina Gunnars, välutbildad konstnär (konsthögskolan i Umeå) med rötter i Gävle – hon flyttade härifrån i slutet av 60-talet – närmar sig Bocken.

Hon gör det med stor kärlek och vida sociala ambitioner, ting som både hon och intendenten Niclas Östlind framhäver som specifika för hennes konstnärlighet. Ja, just i detta ligger hennes konstnärliga attack.

Hon har således med största omsorg närmat sig de brandmän i Gävle som bygger Bocken. Hon utnämner dem till hjältar, och de finns med på häftigt uppdragna bilder. De blir de mer eller mindre anonyma vardagens mytiska män som i okuv­ligt slit färdigställer Bocken sent i novembers regn och rusk och tvingas släcka den när den brinner i decembers snö och kyla. Hon ser en cykel här, från födelse och död till födelse igen. Röde hanens bekämpare i orange overall, en ritens eget tecken. Bilder finns här också på brinnande Bockar och Bockar i full skrud samt klipp ur bland annat Gefle Dagblad om hur Bocken kommer till. En amatörvideo därtill och i en annan monitor scener ur filmen Black Jack där Bocken spelar en inte alldeles underordnad roll. Mitt i rummet tronar som ett givet centrum ett sot- skadat skelett av Bocken; revben att beskåda, volym att sjunka i. Nog är detta rätt och socialt korrekt tänkt det hela, denna mer eller mindre dokumentära hyllning till Bocken och arbetet med den. Men samtidigt är hållningen en smula för hög­aktningsfull. Nog tål väl Bocken ett skämt?

Och det här gör att jag saknar en konstnärlig laddning, en vilja att gestalta visio­nen av Bocken, ett eget förhållningssätt från konstnärens sida. Det blir lite svårt att tända på den här Bocken, hur fina och vällovliga ambitionerna än varit. Men kanske är jag hemmablind, kanske lider jag som gävlebo av övermättnad när det gäller information om Bocken; därav den uteblivna aha-upplevelsen. Kanske skulle afrikanerna om och när (?) de fick se utställningen bli eld och lågor.

 

Varvsbock 2000

Ar 2000 byggdes Bocken på Gävle Varv av AME-folk. De hade naturligtvis inte samma vana som brandmännen, men att det skulle bli en Bock även när dessa dragit sig ur var självklart. Och när AME-folket ändå var i gång byggde de också en reservstomme.

 

En undersökning som beställts av kommunens informationsavdelning visade att Bocken också är en utmärkt PR-investering.

 

Svensken i allmänhet kände till tre saker om Gävle: att Brynäs hockey­lag kommer härifrån, att Gevalia ligger här och att Bocken alltid brinner. Kommunen hade nu tillsammans med Arbetarbladet, Eje Berglund AB och Söders Köpmän satsat på invigning av Bocken med fyrverkeri och andra kringaktiviteter. Bocken brändes strax före nyår.

 

Det är ju tradition.2001

Inte heller denna Bock undslapp sitt öde, att brinna, men den här gången blev Bockbränningen internationell.

 

Klockan 17 söndagen den 23 december hoppar en man över staketet och sätter en tändare mellan benen på Bocken (aj aj). Inom några sekunder är Gävles stolthet ett enda eldhav. Gärningsmannen sprang, men det gjorde en gävlebo också, och bockbrännaren greps.

 

Han visade sig vara en 50-årig amerikan, Lawrence Jones, på besök i Gävle. Han häktades samma dag, och på frågan varför han tände på Bocken svarade han “det är ju tradition”.

 

Åklagare Birgitta Fernlund, som hade hand om fallet, hävdade att Bocken var värd 239 000 kronor. Lawrence Jones satt häktad till 9 januari 2002. Han dömdes till fängelse i en månad samt att betala 100 000 kronor till Föreningen Söders Köpmän.

 

Rätten ansåg att häktningstiden kunde kvittas mot domen på en månads fängelse, och Lawrence Jones försattes på fri fot. Eftersom ingen kan åläggas reseförbud åkte han hem till Ohio, USA, och några pengar till Söders Köp­män blev det inte.

 

   Bilden är klickbar.

 

TAXBOCK.  Detta år såg Bockkommittén till att en informationsskylt sattes upp på Slottstorget. Texten innehöll lite Bockhistoria och fakta om själva Bocken. Ett jättefint initiativ.

 

Enligt skylten var Bocken tre meter hög och sju meter lång. Med de måtten blir den ju en tax! Jag påtalade felet för Bockkommittén. Höjden skulle vara 13 meter. En ny skylt med rätta mått sattes upp först i juni året därpå. Den bekostades av Arbetarbladet, Eje Berglund AB, Gävle Köpmän i samarbete med Lokaldelen.se, Söders köpmän och Gävle kommun.

 

Sur bock 2002

År 2002 var Bocken ovanligt immun mot pyromanangrepp. En 22-åring tog sig förbi avspärrningarna och försökte tända eld på Bockens ena framben med en cigarrettändare. Det kunde ha blivit som tidigare, en riktig brasa, men den här Bocken var för sur för att brinna. Några gävlebor hade observerat ynglingen och följde efter honom. De ringde polisen som kunde gripa den misslyckade pyromanen. Bocken plockades ner 3 januari.

 

Bockfest 2003

Årets Bock var återanvänd. Den byggdes av AME-folk som begagnade förra årets stomme och en del av halmen. Nu börjar AME-byggarna få rik­tig snits på byggandet. Bocken är stor och ståtlig och har ett stiligt skägg.

 

Bockbyggarna har blivit framsynta. Medan de ändå höll på byggde de en extra stomme. Det bestämdes också att Bocken ska ersättas med en ny om den brinner före den 19 december.

 

Landshövding Christer Eirefeldt, som bor granne med Bocken, invig­ningstalade 30 november. (Jo jag tackar jag, landshövdingen var en gång i tiden Kungens man, så nu är det väl bara att vänta på att Carl XVI Gustav nästa gång vi inviger kungen av Bockar).

 

Vädret var blött och dimmigt, men Fahlander & Co försökte lätta upp stämningen bland de många gävlebor som kommit för att fira Bockens återkomst. Gästriketomten var där, lottorna serverade glögg och Lions pre­senterade årets Luciakandidater, och när himlen mörknat sköt Eje Berglund av ett otroligt vackert familjefyrverkeri.

 

I tidningarnas helsidor om arrangemanget fick man reda på vilka som sponsrat Bocken. Det var Söders Köpmän, Gävle kommun, Eje Berglund AB, Arbetarbladet, Gävle Centrumsamverkan, Arbetsförmedlingen och Gävle Köpmän i samarbete med Lokaldelen.se.

 

NIDINGSDÅD. Så inträffade det då igen, det återkommande nidingsdådet. Lördagsmorgonen den 12 december klockan 00.40 larmades brandkåren, och då stod Bocken i ljusan låga. Redan vid lunchtid på lördagen hade Bockskelettet tagits ner och forslats bort. Själva Bockplatsen var städad, så nu kan gävleborna se fram emot en ny Bock. Och precis som utlovat kom reservbocken på plats 19 december.

 

EN RÖST UR DET FÖRGÅNGNA. Lawrence Jones, amerikanen som 2001 tände på Bocken för att han trodde det var tradition, har hört av sig. Han före­slår att det årligen arrangeras en eldfest där bocken bränns lagligt. Jo, det går bra att sitta i Ohio, USA och ha planer för vår Bock. Det vore bättre att han betalade de 100 000 kronor han är skyldig kommunen och bockkommittén.

 

År 2004                                                                                                                                     

Den 5 januari promenerade jag Södra Kungsgatan norrut. Ingen Bock? Hade man än en gång lyckats bränna 2003 års Bock. När jag kom närmare såg jag fyra kraftiga Bockben helt intakta på Bockplatsen.

 

Den hade inte brunnit. Den höll på att monteras ner, och klockan tolv var allt bortfraktat, så när som på “vaktkuren”. Om vi blickar framåt så blir det kanske en återanvänd Bock även 2004.

 

Högvaktsbock

Den 19 december 1992 gjorde I 14 sin sista högvakt vid Stockholms slott. Som extra effekt vid avslutningen hade regementet lånat en livs levande getabock från Skansen, som klädd i ett täcke med regementets vapen, en Bock, deltog som hedersgäst. Bocken hette Snorre, och furirerna hade ett inte helt lätt jobb med att få Snorre att anpassa sig till övriga inblandade i marschen, men efter litet puffande och styrande hängde Snorre med bra uppför Slottsbacken.

 

Hedersbock

Studenterna i Gästrike-Hälsinge-Dala nation i Umeå har sedan 1991 byggt en Bock som de sedan bränner ner. “Brända Bockens Gasque” är en hyll­ning till Gävlebocken.

 

Brända Bocken

Brända Bocken är en restaurang på ett annat torg i Gävle, Stortorget. Ett korplag i innebandy har också detta namn.

 

En egen bock

Ar 1997 inbjöds länets alla förskolor till en tävling om vilken förskola som gjorde den vackraste respektive mest fantasifulla Bocken. Den fick tillver­kas i valfritt material och vara högst 75 x 75 centimeter. Alla Bockar ställ­des sedan ut på Slottstorget tillsammans med den stora Bocken.

 

Bockkommittén, bestående av Gävle kommun, Eje Berglund AB, Söders köpmän, Arbetarbladet och AME arrangerade tävlingen. Och Bockar kom in. Barkbockar, frigolitbockar, pappbockar med guldben, aluminiumbock­ar. Tänk så kreativa barn vi har i länet.

 

Teaterbock

Folkteaterns nattkabaré Bocken Brinner gav sin sista föreställning den 6 december 1991.

 

Limbus bock

Konstnären Hans Tjörneryd byggde en egen bock på Gävle Varv. Han tände själv på den och bildade Bockbrännarsällskapet.

 

Logobock

I en platsannons fanns rubriken “Försöker att låta bli att vitsa, men vi har faktiskt ett brinnande behov av ytterligare två eldsjälar till Gävle & Co”. I företagets logo ingår också en tecknad bock som förekommer även i före­tagets andra aktiviteter.

 

Godisbock

År 1995 hade ett företag tagit fram en skumbock, marshmallow, gladlynta bockar i rosa, gult och vitt som tillsammans med någon enstaka svart bock förpackades i godispåsar. Skumbocken blev upphöjd till jubileumsgodis inför Gävles 550 års-jubileum.

 

64-årig bock

Kungl. Hälsinge Regementes kamratförenings årsbok heter kort och gott “BOCKEN” och har kommit ut i 64 år. “Bygdens försvar är bygdens folk”.

 

Bockhysteri

I en av Gävletidningarna kunde man 1997 läsa: “Varje år är det likadant, en massa fjant. Ett vidrigt spektakel, som vi gävlebor tyvärr tvingas bevitt­na varje år, är de Bockar som köpmän och andra envisas med att smälla upp i centrala Gävle. Dessa gigantiska halmsjok symboliserar ingenting annat än Satan och ondskan…Om det inte vore straffbart skulle jag per­sonligen bränna ner de äckliga Bockarna.”

 

Engelsk bock

På sensommaren 1975 fick jag en förfrågan från Stora Kopparberg om det var möjligt att bygga en halmbock, lika stor som Gävles, vid deras kontor i Birmingham, England.

 

Ja, ingenting är omöjligt i Bockväg. Jag offererade en Bock med måtten tolv meter hög, benhöjd tre meter, längd åtta meter. Jag påpekade att det var viktigt att våra kunniga Bockbyggare fick bygga den. Stomme och mat­tor måste tas fram här hemma av samma personal. Sedan skulle alltsam­mans, på lämpligt sätt, transporteras ut i världen. Tre Bockbyggare måste följa med till Birmingham och tillsammans med personer från orten monte­ra och sätta upp Bocken. Utöver själva Bockkostnaden tillkom transporter, resor, kranar, belysning med mera.

 

Kostnaden blev dock för hög för Stora Kopparberg. Bolaget undrade om jag kunde ställa ritningarna till förfogande och vad det skulle kosta. Jag svarade att det är omöjligt för någon som inte byggt en Bock tidigare att klara av en byggnation.

 

Bolaget insåg de praktiska svårigheterna att utan erfarenhet försöka ro ett sådant här projekt i hamn. Så någon engelsk Bock blev det inte, men det var roligt att få frågan.

 

Andra bocksammanhang

Det är naturligtvis inte möjligt att ha full koll på världens Bockbestånd, men några känner jag till.

 

Flexibel bock

I byn Gråten i Österfärnebo bygger man Bockar sedan många år tillbaka. Byn har på senare år försökt att slå Gävlebocken i höjd. Gör man hornen tillräckligt stora kan man nå ansenlig höjd. Men så är det ju det här med proportionerna… Gråtenbocken bränns upp av upphovsmannen 9 januari varje år.

 

Fansbock

På Medborgarplatsen på Söder i Stockholm byggde Hammarbyfans 1992 en Bock. Den brändes snart ner, och Djurgårdens fans anklagades för dådet.

 

Tremetersbock

Kristianstad har också en Bock. Den står på Lilla Torget och är cirka tre meter hög. Den brann första gången 8 januari 1998.

 

Triss i bockar

Bishop Hill i Amerika brukar ha tre Bockar, har det berättats mig. Den mest spännande Bocken utanför Gävle är nog den i staden Lindsborg i Amerika. Lindsborg är en av de mest svenskinfluerade orterna i Amerika. Det är Gävlebocken som inspirerat invånarna där att bygga en stor halm­bock. Det har allvarligt diskuterats om denna Bock ska brinna, men så långt har man inte kommit än. Lindsborg är också berömt för sina dala­hästar. Det påstås att det finns en dalahäst på varje hus eller gräsmatta. Även Lindsborgs irländare har dalahästar, men dessa är målade gröna.

 

Doktorsbock, The Julbock

Mer om Bocken i Lindsborg, Kansas, USA, finns att läsa i den doktorsav­handling som Lizette Gradén, etnolog vid Stockholms universitet, presente­rade i november 2003.

 

På sidan 155 kan man även läsa “…the committee knew that the straw goat i Gävle was first built in 1966 by a group of merchants belonging to the organization Södra Kungsgatans Förening to create publicity for a shopping street. They knew that people in Gävle torched the strawgoat, creating additional publicity.” Avhandlingen, 245 sidor tjock, har titeln On Parade.

 

Skolbock

Jag har här berättat lite om Världens Största Halmbocks öden genom åren. Men vi ska inte glömma Vasaskolans elever. De har oförtrutet arbetat med bockbyggande, trots de motigheter de råkat ut för.

 

År 1971 tröttnade Söders Köpmän på att producera Bockar som mer och mer hade blivit brandobjekt. Då steg Vasaskolans elever in på Slottstorget och satte upp en bock på Storbockens plats. Den var 150 centimeter hög.

 

De flesta av elevernas bockar har fått ett dramatiskt slut: 1971 sönder­slagen, 1972 sabotage som gör att den sjunker ihop och blir en hög halm, 1973 okänt öde, 1974 bocken brinner, 1975 okänt öde, 1976 nerkörd av raggarbil, 1977 okänt öde, 1978 förstörd vid nidingsdåd, 1979 bocken brinner, 1980 bocken brinner på julafton, 1981 får stå orörd, 1982 bocken brinner på Lucianatten, 1983 benen förstörs, 1984 bocken brinner, 1985 bocken brinner.

 

År 1986 börjar köpmännen producera Bockar igen. Från detta år har det funnits två bockar på Slottstorget.

 Vasaskolans elever ska ha en eloge för sitt initiativ och för att de, trots nidingsdåd av olika slag, fortsatte att tillverka sin bock.

 

År 2003 fick skolbocken inte heller vara i fred för vandaler. Den 1 janu­ari 2004 var bocken till hälften uppbränd. Den andra halvan försökte två ynglingar att bränna den 15 januari. Men elden tog sig inte. Trästommen och en del halm blev kvar, och ynglingarna greps.

 

Betongbock

För några år sedan tog Markbyggarna, Gävle kommun, fram ett betong­hinder i form av en bock. Konstnären Per Nilsson Öst designade prototy­pen. Denna är huggen och sågad i trä. Originalet finns hos Markbyggarna.

 

Nuvarande Hedesunda Betongprodukter gjorde en form som bockarna göts i. Hittills har cirka 150 bockar tillverkats. Alla bär konstnärens signa­tur. Bockhindren är bra mycket trevligare än de vanliga betongklumparna. Först i landet med något liknande var Visby som låtit gjuta får i betong. I Stockholm finns betonglejon.

 

Granbock

På Gävle slöjdares höstmässa i november 2003 i Kulturhuset Lättings pre­senterades en granbock. Den bestod av en trästomme klädd med granris.

 

Musikbock

Sven-Erik Fahlander har skrivit en bockvisa, och i slutet av 2003 släppte musikgänget The Refreshments en CD där man bland annat hyllar Bocken, “The Billy Goat“. I texten hittar man dessa rader: “Someone set the goat on fire, flames are growing higher and higher”.

 

Curlingbock, GoTee VM-maskot

Världsmästerskapet i curling 2004 gick av stapeln i Gävle och blev en otro­lig succé med stor publik och på topp ett svenskt världsmästerskap. Också här fanns en bock med, en färggrann figur som med ett glatt flin sopar isen med motståndarna.

 

Kantbock

När Gävletidningarna gick över till ett mindre format introducerade Gefle Dagblad en rubrik “BOCK I KANTEN”. Den 10 mars 2003 skrev tid­ningen bland annat om elpriserna. “För en stackars bock som vill ha julljus i hornen till jul ser det ut att bli dyrt”.

 

Den 13 december, när bocken bränts, kunde man läsa “Utgår i dag på grund av utbrändhet”. Den 31 december stod där: “2003 års sista dag. Dags att avge årets omgång av nyårslöften. Här följer ett som borde utfär­das av alla gävlebor. ‘Jag lovar och svär att inte bränna ner bocken’.”

 

Den 11 februari 2004 kunde man läsa: “Tom Widorson och persona­len på Furuviksparken vill köpa anläggningen av kommunen. En utmärkt idé. Varför inte anställa en mycket känd och kompetent bock. Succén vore given.” Det finns all anledning att följa Kantbockens fortsatta funderingar.

 

Vinjettbock

Under december 2003 hade Arbetarbladet en liten bock överst på första sidan. Den har varit halmgul med röda band. Den 13 december var tid­ningen verkligen aktuell. Bocken var utbytt mot ett bockskelett. Storbock­en hade ju bränts ner på natten. Den 14 december var halva bockskelettet Arbetarbladet klätt med gul halm. Bocken hade återuppstått. 

 

Dalahästs like

I GävleTidningars helsidesannonser för ett samarbete på annonsmarknaden mellan GävleTidningar och Dalarnas Tidningar står Bocken som symbol för Gävle och tittar på en Dalahäst (eller om det är tvärs om). Jag tackar, jag. Att bli en Dalahästs like måste väl vara en Bocks högsta önskan.

 

Andelsbock

Från första advent till julafton 2003 sålde Söders Köpmän andelar i Bock­en. “En andel å 100 kronor i Söders världsberömda julsymbol”. Andelarna, som var numrerade och fanns i ett begränsat antal, såldes i medlemsbuti­kerna. Andelsbeviset utgjordes av ett kort med en tjusig bild av Bocken. På kortet hade också fästs några halmstrån (från Bocken?). Överskottet från försäljningen går till “ett vackrare Söder”.

 

Starrbock

På länsmuseet saluför man en liten bock tillverkad av starrgräs i en skön, grågrön, nyans. Den har ett kraftigt skägg och flätade horn som står rätt upp. Ett nytänkande i bockfloran.

 

Ensilagebock

Ännu en konstig “bock” såg dagens ljus i december 2003. En bonde i Käx­vik utanför Katrineholm byggde en bock av ensilagerullar. Ifall någon skul­le undra över vad det var som stod på ängen hade bonden textat “julbock” på skapelsen. Ensilagerullarna innehöll halm.

 

Ölbock

Spendrups Bryggerier har lanserat ett lite starkare öl som de kallar Jul­bock. Detta för osökt tanken till Bockens Bryggeriers exportöl Starkbock.

 

Bobergsbock

I nummer 1/04 av tidskriften Antik & Auktion skriver Tord Gyllenhammar om en ljusstake i form av en getabock. “Ljusstaken är tillverkad vid Bobergs Fajansfabrik i Gävle i början av 1950-talet. Formgivare är Eva Jancke-Björk, som under några sommarmånader varje år mellan 1925 och 1956 var verksam vid Bo Fajans”.

 

Bocksällskap

Hudiksvalls stadsvapen pryds av tre bockhuvuden och Hälsinglands land­skapsvapen är som bekant en bock. När de första Bockarna placerades på Slottstorget hördes en del gny. Det är inte så konstigt att hälsingarna tyckte att vi i Gävle gjorde ett slags bockintrång.

 

I Hälsingland finns Bockens Vänner, en förening med säte i Bollnäs. I en trycksak som föreningen givit ut kan man läsa: “I Bockland bor ungefär 132 000 människor, och alla har sin relation till Bocken. Föreningen vill värna om och lyfta fram det roliga och karaktäristiska för landskapet”.

 

Föreningen har också en musikfest, kallad Bockrock, och inte nog med det. Föreningen har också utlyst en tävling om vem som har det vackraste bockskägget. (Lite diskriminerande eftersom tävlingen endast gäller man­liga deltagare).

 

I Gävle har vi Bockkommittén som ser till att Världens Största Halm­bock återuppstår varje år vid juletid, men när får vi se föreningen “Gävle- Bockens Vänner”?

 

Funderingar kring bocken

Bockar har byggts och Bockar har brunnit. En del Bockbrännare har fått sina straff och en del har gått fria, och så kommer det troligen att fortgå under överskådlig tid.

 

Bland alla kringaktiviteter som jag och Bocken varit inblandade i kan nämnas att jag suttit i rådhusrätten och försökt förklara vad Världens Största Bock är för något. Jag berättade om den långa planeringstiden, anskaffande av halm och andra material som behövs för en Bock av denna storlek. Jag har berättat om brandmännens hängivna arbete med att bygga Bocken och sedan deras försök att rädda den. Jag har också berättat om Södra Kungsgatans Förening och Söders Köpmän som satsat pengar för att bygga Bocken.

 

I dag kan kommunen knappast hoppa av Bockbyggandet med all pu­blicitet den ger. Nu finns en Bockkommitté som ansvarar för att Bocken kommer att fortleva. I kommittén sitter representanter för Gävle kommun, Söders köpmän, Arbetarbladet, Eje Berglund AB och AME.

 

Egentligen är det ganska fantastiskt att min 38 år gamla idé har hållit i så många sammanhang, allt från filmen Black Jack till rollen som portalfigur i försöken att rädda Hälsinge regemente från nedläggning. Olika kreatörer har botaniserat i Bockdjungeln och kanske tjänat några kronor på det.

 

Först ut på plan var fotografen J-berg, känd Gävleprofil. Han kom med det första julkortet i svart/vitt. Sedan dök det också upp mer färggranna julkort.

 

En liten koll på turistbyrån i Gävle visar att bara där finns en hel del olika Bockartiklar. Magnetmärken, glasprydnader, slipsar, slipsnålar i olika utföranden, olika sorters nyckelringar, O-ringenmärke, VM 98-märke, scarvering, en töntig liten tavla, kulpåse, träbockar i olika storle­kar, tändsticksfodral, smörknivar, kaffelåda, halmbockar i olika storlekar, “Gävlebockens ljus”, nubbeglas med blästrad bock för att nämna några. Jag har också sett Bocken som gosdjur, för att inte tala om alla dessa t-shirts.

 

Strumpor, socks, med Gävlebocken eller stiliserad bock av konstnären Per Nilsson Öst kan du köpa på nätet. Det finns säkert andra produkter som också drar nytta av kändisen Bocken.

 

Mässbock

På turistbyrån finns också en träbock, en kopia av den som står vid Gävle Bro. Bocken är cirka en meter hög, hornen inräknade, och runt halsen har den en skylt med texten “Studera i Gävle”. Bocken brukar bland annat följa med på mässor och andra PR-arrangemang som Gävle kommun deltar i. En tanke: om jag haft royalty på allt detta hade jag nu troligen varit en ganska burgen pensionär.

 

Bockvisa

Jag avslutar dessa funderingar kring Bocken med “Falles” Bockvisa, en vistext om Gävles julbock, författad av Sven-Erik Fahlander. Melodin är “Ekorrn satt i granen”.

 

Mäktigt hög han står där

Blickar ner mot staden

En av våra Bockar

Uti långa raden.

Glänsande, så gyllne gul,

Om han lever över jul

Blir gävlebon en glad en

Känd i hela världen

Våran julbock, är den,

Vill ju liksom grisen

Klara julekrisen.

Om du ser nån gör försök

Att få den gå upp i rök

Så ring genast polisen!

 

Epilog

Jag lämnade Söder för att ägna mig åt bryggeribranschen. Bockens Brygge­riers ägare Curt R Widén, som hellre titulerade sig ingenjör än direktör, var en mycket charmig chef med många visioner. Bland annat ville han bygga om Gefle Manufakturs fabrik i Strömsbro till landets modernaste bryggeri.

 

Jag fick erbjudande att flytta in i ett av de små skära husen som före­taget ägde i Strömsbro. Jag tackade nej, och eftersom chefen och jag hade olika uppfattning om hur marknadsföring skulle bedrivas lämnade jag Bockens Bryggerier, men inte branschen.

 

Jag startade Reklambyrån Stig Gavlén AB med kunder i Stockholm, Dalarna och Gävle. Bland dessa kunder fanns några bryggerier och Furuviksparken, som jag jobbade för i 22 säsonger. Byrån var ett fåmansföretag med fullservice; den kompetens jag inte hade själv köpte jag av profes­sionella kolleger.

Så kom jag tillbaka till Söder och blev konsult åt Södra Kungsgatans Förening, åt en del affärer efter gatan och åt Gävle kommun. Det var då de många arrangemangen genomfördes på Söder och idén om Världens Största Halmbock föddes.

 

Jag blev Söder trogen till dess jag fick erbjudandet att ansvara för mark­nadsföringen av Affärshuset Flanör som öppnade 1971. Då hade jag på olika sätt jobbat för Söder och Södra Kungsgatan i 14 år. Naturligtvis kunde jag inte samtidigt jobba både för en gata på Söder och för ett affärs­hus på norr. Det blev Flanör.

 

EN HELT ANNAN BOCK 

Gävle Förenade Bryggerier AB köptes i slutet av 1950-talet av Bockens Bryg­gerier AB, och jag blev erbjuden jobbet som koncernens reklamchef. Det vik­tigaste blev, att tillsammans med försäljningschefen, försöka få Gävlebrygge­riets folk att smälta in bland bockarna och inte känna sig uppköpta.

 

Allt från uniformer till brevpapper och etiketter skulle designas om, och efter många diskussioner beslutades det att det bockhuvud som jag formgett skulle vara det som utmärkte Bockens Bryggerier. Jag gjorde nya etiketter, och det unika med dem var att jag gick ifrån den gängse kvadratiska formen. Bocketiketterna blev ovala.

 

Starkbock

Bryggeriets skickliga bryggmästare hade lyckats få fram ett gott och mus­tigt starköl som skulle lanseras. Bryggeriägaren Curt R. Widén ville kalla ölet för Guldbock. Och det brukade vara bäst för de anställda att tycka som han. Men jag tyckte inte som han. Jag ville ha namnet Starkbock. Curt R. Widén ansåg att det var för ekivokt.

 

Då tog jag fram namnen på alla livsmedel i Sverige med “guld” i namnet, och det var många. Det hade gått inflation i guldet. Efter viss tvekan gav Curt R. Widén med sig och namnet blev Starkbock Ex-portöl. Och inte bara det. Starkbock blev en försäljningssuccé av oanade mått.

 

Ovala etiketter fanns också för Bockens Pilsneröl, Bockens Gott o Lätt, Bockens Specialöl och Bock­ens Julöl. I etikettsortimentet ingick också Bockens Vichyvatten, Bockens Sodavatten, Bockens Sockerdricka samt Helsans Sodavatten och Helsans sockerdricka, som också hade bocken på etiketten.

 

STIG  GAVLÉN

———————————–

November 12   2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Gävlebockens historia dokumenterad « Hedniska Tankar
Reply

[…] Snart är det första advent – en kristen sedvänja – och dags för ett mycket Hedniskt arrangemang. Gävlebocken, denna enorma Julbock som varje år sedan 1966 rests på slottstorget i Gävle, återkommer och återuppstår likt Tors bockar Tanngnjoster och Tanngrisner, som är omnämnda i Gylfaginnings 21:a kapitel. Kanske är bocken en sann son av Särimner,  åter ett annat mäkta hedniskt djur. Det var reklammannen, sedermera författaren Stig Gavlén som ville skapa en godare Jul för Gävleborna, och som därför inledde traditionen med bockresandet. Nu har den lokala sajten “Gävledraget” utgett hans historiska anteckningar. […]

Leave a comment

name*

email* (not published)

website