NYGATAN 3 i Gefle och dess historia efter branden 1869.

Publicerat i Arbetarbladet Fredag 1 nov 1985

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Det var en gång en kakelugnsmakare. Han hette C A Schönning och ägde tomt N:o 65 i 2dra Qvarteret i Gävle. Staden hade brunnit ner för ett par år sedan, men var nu på väg att långsamt byggas upp igen.

 

Den 29 juli 1871 säljer Schönning sin tomt till en 30-årig snickare från Valbo, Per Wahlman. Denne Wahlman har stora planer för den snickerifabrik som han nu drar igång.

 

 

 

Snickaren har åtta syskon, varav sju brö­der. Två av bröderna får stor betydelse i be­rättelsen om det hus som nu byggs på Schönnings gamla tomt.

 

Han vänder sig till den framstående arki­tekten Emil W Langlet, som blivit mest känd för att han ritade stortingshuset i Oslo. Lang­let ritar nu ett bostadshus mot Nygatan och en verkstadsbyggnad mot Vågskrivargatan, bå­da i två våningar.

 

 

 

Nu efter branden växer Nygatan fram som Gävles paradgata med praktfulla byggnader och livligt affärsliv.

 

Snickare Wahlman bygger sitt hus i putsat tegel, vilket är ovanligt vid den här tiden. Hans fabrik är redan i full gång och därifrån hämtas dörrar och finsnickerier till huset.

 

Sommaren 1874 lånar Per Wahlman tio tu­sen riksdaler riksmynt av Gefleborgs läns sparbank. Räntan är sex procent.

 

Nu har bygget kommit så långt att de första hyresgästerna kan flytta in. Skattelängden för 1874 upptar sex namn. Förutom snickare Wahlman själv återfinns nu hans bror, han­delsbokhållaren Nils Gustaf, på Nygatan 3. Övriga hyresgäster är grosshandlare Anders Johan Bouvin, handlanden Anders Ahlström, snickaren Anders Lindqvist och snickarge­sällen Anders Bergman.

 

Redan året därpå finns tolv skattskyldiga i huset. I längden hittar vi nu ytterligare två Wahlmanbröder: Snickargesällen Eric och jungmannen Hans Johan.

 

Snickeriet på gården växer och 1875 an­nonserar Wahlman att hans fabrik har “alla sorters fina och ordinära möbler af in- och ut­ländska träslag, äfvensom fönster, dörrar, paneler och listverk. På beställning görs “alla till snickare, svarfvare, bildhuggare och tapetserare hörande arbeten”.

 

Året därpå kommer en femte broder in i huset. Han heter Anders och driver till­sammans med Nils Gustaf handelsbolaget A & N G Wahlman, som öppnar speceri- och viktualieaffär i bottenvåningen. Samtidigt har bolaget en butik i Tavlan i Valbo.

 

Snickerifabriken blir snart för stor för tom­ten vid Nygatan. Redan 1878 bygger han ett mindre sågverk på Brynäs, där Läkerolfabriken nu ligger. Fem år senare flyttar Per Wahlman dit hela sin verksamhet. 1892 blir han verkställande direktör i det nybildade Aktiebolaget P Wahlmans Mekaniska Snic­kerifabrik.

 

 Villa från Wahlmans fabrik och Buhregårdens begynnelse

 

Nu inleds Wahlmans storhetstid. Av bolagets priskuranter framgår att monteringsfärdiga sommarvil­lor (se Svanhuset som exempel på detta)  i schweizerstil  (se Buregården som ex på schweizerstil från dem )nu tillhör specialiteterna. Försäljningen till utlandet blir mycket omfattande. Många av kunderna bor i England med kolonier, Tysk­land, Holland och Frankrike. Som mest sys­selsätter snickerifabriken 200 personer. 1913 trasas Wahlmans livsverk sönder. En brand totalförstör fabriken och ett par år senare avlider Per Wahlman, 75 år gammal. Tillsam­mans med två privatpersoner köper handels­bolaget  A & N G Wahlman den 21 juli 1879 Nygatan 3 för 65 000 kr. Så småningom köper bolaget ut de andra delägarna och står 1896 som ensam ägare.

 

Sedan snickeriet flyttats används byggna­den i första hand som bostadshus. Bland hy­resgästerna hittar vi skomakaren Carl Modén med lärling och gesäll, litteratören Johan Al­fred Almqvist, sockerbagaren Per Adolf Jans­son, stadsbokhållaren Carl Petter Nilsson, verkmästaren Carl Rudolf  Prozesky, stry­kerskan Marie Aspgren och sjömannen Jo­han Eric Björkström.

 

Under husets första tjugofem år fördubblas stadens befolkning. Gävle blir en liten stor­stad med 30 000 invånare. För att leva upp till den rollen anlitar stadens styrande den ena berömda arkitekten efter den andra.

 

Det är nu Centralpalatset, Gevaliapalatset och Dalapalatset uppförs. Bröderna Anders och Nils Gustaf Wahlman vill vara med sin tid. Nu ska också deras hus få en pampigare ut­formning. De vänder sig till Dalapalatsets arkitekt, Nils Nordén, som får i uppdrag att bygga på två våningar och förse byggnaden med tinnar och torn. Det är nu huset får sitt karaktäristiska utseende.

 

 

Nygatan 3 förvandlas till ett påkostat fyravåningshus i vinkel mot Vågskrivargatan. De två tidigare husen på tomten byggs alltså ihop. Byggnaden putsas i rött och guldockra och översållas med vackra ornament. Fasaden pryds sedan dess av bröderna Wahlmans initialer samt årtalet 1897.

 

Det nyrustade huset lockar till sig gräddan av Gävles nyrika medelklass. Men de enk­lare bostäderna mot gården finns fortfarande kvar.

 

 

Den sociala blandningen av hyresgäster framgår klart av skattelängden år 1900. Där finns bankdirektören Carl Haqvin-Fogelberg och drängen Albert Larsson, konditorn Per Josef Jansson-Hallengren och handelsbiträ­det Abraham Larsson, grosshandlaren Otto Anselm Norell och arbetaren Carl Gustaf Drougge.

 

I huset föds det här året också en pojke som döps till Bengt. Han blir senare konsul och koncernchef för Läkerol-Ahlgrens.

 

Bland de hyresgäster som flyttar in under seklets första år märks den kooperativa tobaksfabriken Fram, gymnastikdirektören Henrik Ferdinand Ling, grosshandlaren Carl Gustav Malmgren och friherren Dan Åkerhielm med hustru och barn.

 

 

Den 1 december 1903 köper Nils Gustaf Wahlman Nygatan 3 av handelsbolaget.  Wahlmans hustru, Elisabet, är död sedan 1900 och han är nu ensamstående far med tre pojkar, den äldste född 1889.

 

Wahlman är nu inspektör åt försäkringsbolaget Thule.

 

1920 är 31 personer skattskrivna i huset. Ägaren kallar sig assuradör. Hans yngste son, Oscar, står som bankkassör och har tillsammans med sina äldre bröder tagit sig namnet Bjuke.

 

Lägenheterna hyrs av bl. a.  ingenjören Gustaf Bogislaus Staël von Holstein, grosshandlaren Ludvig Eriksson och kaptenen Janne Ragnar Högman. Kapten Högman är en av många hyresgäster som bott i huset flera decennier.

 

En lokeldare, en tandtekniker, en postiljon, ett damfrisörsbiträde och en riksbanksregistrator bor nu också i vårt hus. I bottenvåningen finns en tvätt- och strykinrättning.

 

 

 

Den 9 september 1926 avlider Nils Gustaf Wahlman, 73 år gammal. Hans fastighet ärvs av sönerna Robert, Carl och Oscar Bjuke.

 

 

 

Oscar, som bor kvar i huset, förvaltar fas­tigheten. Han övertar också försäkringsverk­samheten som han driver vid sidan av sitt bankarbete. Han avancerar så småningom till direktör i Skandinaviska banken i Gävle. Oscar Bjuke är under några år framstående idrottsman och blir sedan en uppskattad leda­re. Han avlider i januari 1984, 91 år gammal.

 

Sommaren 1928 köper grosshandlaren Gustaf Emil Söderström och herr Hilmer Boivie Nygatan 3 för 192 000 kr.

 

Söderström och Boivie bor aldrig själva i huset. Men de visar ändå ett stort intresse för fastigheten. Lägenheterna fräschas upp och i början av 30-talet får huset centralvärme.

 

Nu bor inga grosshandlare och friherrar i vårt hus.

 

Skattelängderna från 30-talet vi­sar att typiska hyresgäster är ser­vitrisen Hanna Docky Öhrnqvist, målarlärlingen Rolf Erik Appelqvist, musikfuriren Karl Arne Lennström och modisten Maria Eleonora Wernkvist. I huset bor också tandläkaren Kätie Meurthén, länsassessor Johan Gunnar Klerck och rektor Carlos Augusto Sjöstedt. Gefleortens mejeriförening hyr under en kort tid också en lokal i huset.

 

Hösten 1937 inträder en ny grosshandlare som ägare. Söderström säljer till O E Åker­lund, som är bosatt i Uppsala.

 

I mitten av 40-talet finns 18 lägenheter i hu­set och byggnaden är brandförsäkrad för 295 000 kr. I bottenplanet finns en damfrisering och bland övriga hyresgäster finns Curt Gerlings bilskola.

 

I en av de vackraste lägenheterna – en trerummare två trappor upp – bor hovfoto­graf Olof V Östling med hustru och tre barn. Han har också ateljé i huset.

 

Vårt hus förfaller och hyresgästerna är ir­riterade över grosshandlarens bristande in­tresse för sin fastighet. Åkerlund, som nu flyt­tat till Ockelbo, satsar nästan inga pengar alls på sitt hus i Gävle. O E Åkerlund äger Nyga­tan 3 fram till sin död 1969. Under de åren far huset illa.

 

– Lägenheterna torde kunna utdömas som bostäder, konstaterar hyresgästför­eningens Leif Persson vid en besiktning på 70-talet.

 

För stadsplanerarna i Gävle är huset inte längre intressant. Rivningshotet hänger i luften och Åkerlunds arvingar säger sig inte kunna rusta det

 

En stark opinion bland de boende får dock Gävle kommun att börja intressera sig för vårt gamla hus.

 

Sommaren 1976 köper kommunen huset för att fem år senare sälja det vidare till Platzer Bygg AB.

 

En stor del av den gamla byggnaden rivs 1982, men den del som vetter mot Nygatan restaureras pietetsfullt.

 

I dag (1985) äger staten huset. Förhandlingarna med Platzer våren 1983 blev mycket tuffa. Miljontals kronor skilde mellan buden, men i juni nåddes en uppgörelse. Den innebar att Platzer fick några rivningstomter i Falun plus 10,8 milj kr i mellanskillnad.

 

Tomt N:o 65 i 2dra Qvarteret har i dag blivit Väster 27:3.

 

Gamla Nygatan 3 lever.

——————————————-

HUSETS ÄGARE

 

29 JULI 1871

Snickaren Per Wahlman från Valbo kö­per tomten N:o 65 i 2dra Qvarteret av ka- keiugnsmakaren C A Schönning.

 

21 JULI 1879

Kyrkvärden Olof Larsson, hemmans­ägaren Johan Hansson och handelsbola­get A & NG Wahlman köper fastigheten för 65 000 kr. De har lika stora andelar.

 

4 NOVEMBER 1892

Handelsbolaget A & NG Wahlman köper ut Larsson för 18 000 kr.

 

12 MAJ 1896

Handelsbolaget blir ensam ägare. Hanssons tredjedel köps för 19 500 kr.

 

1    DECEMBER 1903

Nils Gustaf Wahlman tar själv över hela huset. Han betalar handelsbolaget 130 000 kr.

 

9 SEPTEMBER 1926

NG Wahlman avlider. Hans söner Ro­bert, Carl och Oscar Bjuke – ärver fastig­heten.

 

2    JULI 1928

Grosshandlare Gustaf Emil Söderström och herr Hilmer Boivie betalar 192 000 kr för huset.

 

2 JANUARI 1935

Söderström övertar Boivies andel för 96 000 kr.

 

1 OKTOBER 1937

Grosshandlare Olof Engelbert Åkerlund I Uppsala förvärvar fastigheten. Köpe­summan 230 000 kr.

 

19 MARS 1969

O E Åkerlund är död. Hans dödsbo får lagfart och skiftas samma dag. Anna-Brita Rydman i Örebro äger hälften av fastig­heten, Lars-Olof Åkerlund i Linköping och Birgitta Milotte Åkerlund-Torstensson i Oslo en fjärdedel vardera.

 

14 JUNI 1976

Gävle kommun övertar fastigheten. Pri­set är 300 000 kr.

 

21 DECEMBER 1981

Platzer Bygg AB köper huset för 450 000 kr.

 

7 JUNI 1983

Staten tar över fastigheten genom Byggnadsstyrelsen. I bytesaffären med Platzer ingår sju tomter i kvarteret Kardmakaren i Falun. Staten får också lämna 10,8 milj kr i “mellanavgift”.

————

Detta materiel är framställt av:

Arbetarbladets reportrar Ulf Jönsson och Ulf Nilsson som har skrivit materialet.

Välvillig hjälp har även lämnats av Väinö Helgesson från Gävle kommuns Centralarkiv, Barbro Eriksson från Folkrörelsernas arkiv i Gävleborg samt Göran Hedlund från Länsmuséet.

 

—————————

maj 22, 2012