NYGATAN 3 – RÄDDNINGEN – Före och Efter

 Publicerat i Arbetarbladet Fredag 1 nov 1985

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

 

För tio år sedan hade Nygatan 3 ingen framtid. I 1975 års stadsplan är huset borta. Vad tomten ska användas till vet ingen – men tanken är att huset ska rivas.

 

Huset är nu i så dåligt skick att hyresgästföreningen begär tvångsförvaltning. I ett brev till Gävle kommun skriver ombudsmannen Leif Persson bl a:

 

”Åtgärder bör vidtagas omgående på grund av bristernas allvarliga art”.

 

Hyresgästföreningens påtryckningar och de boendes samlade krav på att husen ska få finnas kvar ledertill att kommunen nu börjar tänka om.

 

RUGGIGT INTRYCK

 

På stadsarkitektkontoret utreds ändringar i stadsplanen. Vid sin besiktning konstaterar fastighetskontoret att  “källare och vindsutrymmen ger ett ruggigt intryck”.

 

Redan dagen efter besiktningen diskuterar fastighetsnämnden husets framtid. Nämnden vill att ägarna ska rusta upp fastigheten.

 Detta sker i december 1974 – tio månader efter det att stadsplanen fastställts. Den plan som alla trodde var husets dödsdom.

 

 

VÄGRAR BESTÄMT

 

Ägarna vägrar bestämt att bekosta upprustningen. I stället inleds förhandlingar om att Gävle kommun ska köpa huset.

De tre ägarna begär en halv miljon, men kom­munen lyckas pruta ner beloppet till 300 000 kr, vilket är taxeringsvärdet.

 

Den 30 augusti 1976 beslutar kommunfullmäktige att godkänna köpet.

 

Huset är nu räddat – men det stoppar inte för­fallet. Vatten rinner genom den upprustade takplåten, både huset och dess inredning skadas allvarligt. En lä­dertapet totalförstörs, tre kakelugnar stjäls och någon försöker sätta eld på huset.

 

RUSTAS FÖR 10 MILJONER

 

I december 1981 köper Platzer Bygg AB byggnaden på villkor att den ska rustas och bli kontor. Byggföreta­get har egna planer på att flytta in, men klart redan nu är att halva huset måste rivas.

 

 

 

Bara enstaka hyresgäster finns nu kvar. De sista lämnar inte Nygatan 3 förrän i september 1982. Sam­tidigt påbörjas den omfattande renoveringen, som kos­tar mer än 10 milj kr.

 

Byggnadshistorikern Ture Karlström får kom­munens uppdrag att i samråd med Sven Sandberg på Platzer ansvara för att huset rustas på lämpligt sätt.

 

 

 

FINT HANTVERK

 

En rad olika hantverkare anlitas för det tidskrävan­de arbetet. Benny och Karsten Jeppesen tar på sig den grannlaga uppgiften att putsa hela fasaden och att åter­ställa alla vackra ornament.

 

Trapphuset är i mycket dåligt skick. Konservator Per Mattsson ägnar flera månader åt att ta fram den gamla färgsättningen med marmorering, dekorativa band och prydnadsmönster.

 

 

Även i de gamla lägenheterna lyckas man bevara de ursprungliga utsmyckningarna. Trots att huset far illa under lång tid lyckas byggnadsarbetarna rädda en hel del inredningsdetaljer, som t ex takmålningar, stuckaturer, paneler och dörrar. Även sex kakelugnar finns väl bevarade.

 

Även om huset onekligen stympats genom renove­ringen ger det i dag ett pampigt intryck och är en färgklick i en annars tämligen grå stadsbild.

 

———————————————–

Detta materiel är framställt av:

 

Arbetarbladets reportrar Ulf Jönsson och Ulf Nilsson som har skrivit materialet.

 

Välvillig hjälp har även lämnats av Väinö Helgesson från Gävle kommuns Centralarkiv, Barbro Eriksson från Folkrörelsernas arkiv i Gävleborg samt Göran Hedlund från Länsmuséet.

 

 

—————————

maj 23 2012

Sammanställt och kompletterat med foton av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website