Midsommaraftonen 1966 – Christer Carlsson /Soonerorlater.

 

Midsommarafton 1966 blev speciell! 

 

 Den 23 juni 1966 (dagen innan Midsommarafton) spelade Sooner Or Later i Matfors Folkets Park. Väldigt mycket folk och fin stämning.  S.O.L. var  populära i Sundsvallsregionen. 

 

Tyvärr beslutade vår kära Taunusbuss sig för att avsluta sina dagar just till denna spelning. Den gröna kämpen drog sin sista suck precis bakom sceningången på Folkets Park i Matfors. R.I.P. Å andra sidan hade denna stryktåliga Taunusbuss tagit oss genom Sveriges alla landets vrår och vinklar, samt bl.a. genom Englands allra bästa vägar till våran glädje. Dock hade vi kanske önskat ett par ytterligare dygn tillsammans, men nu sa Forden Stopp! 

 

Detta innebar att medan vi spelade i Matfors och höll publiken i form hade varje kille i bandet en del att tänka på. T.ex. Hur och När skulle vi komma hem igen? När kvällen var slut och efter att “Ride Your Pony” tonat ut var bandet OTROLIGT ensamma kvar på Folkparken. Kanske några trevliga fans höll oss sällskap en tid. Bilen hade alltså klappat ihop och dessvärre hade vi en sedan länge efterlängtad spelning i Furuvik med Cat Stevens dagen efter. Alltså Midsommaraftonen. Nu var vi strandsatta i Matfors och den ljusa Midsommarnatten hånade oss.

 

 Efter några telefonsamtal hit och dit hos vaktmästaren fick vi tag i vår manager Göran Lindberg. Han lovade att fixa en bil och komma upp och hämta oss. På morgonkröken kom äntligen vår manager Göran till undsättning. Dock, inte som vi trodde med en orkesterbuss som skulle kunna ta hela vår utrustning med hem, nejdå han anlände till vår förvåning  i en vanlig Opel Rekord personbil ! Vi (6 personer) stuvade in oss i Opeln och jag körde genom natten till Gävle. Lindberg själv somnade efter 5 minuter..

 

Denne Göran Lindberg drev kiosken i Bönan vid denna tid. Eftersom vår trummis Stefan hjälpte Göran och jobbade lite då och då i denna kiosk fick han rycka in Midsommarafton också. Stefan lånade då min egen Volkswagen 1961 för sin transport till Bönan. 

 

Nåväl utrustningen i Matfors måste ju hämtas hem! Efter att ha raggat runt bland popbanden i Gävle fick vi till slut låna en Volkswagenbuss av ett band, jag minns faktiskt inte vilket. Hyggliga var dom i alla fall. Sen åkte Roffe Nilsson och jag tillbaka upp till Matfors igen (35 mil) för att hämta våra prylar. Roffe och jag kom upp till Matfors vid lunchtid och en förstående vaktmästare låste upp och hjälpte oss att bära in förstärkare, trummor och instrument i bilen. Vi hade sen nya 35 mil hem till Gävle. En tung resa minst sagt. 

 

När vi kom hem var det dags att hämta upp killarna för spelningen i Furuvik. Roffe o jag var avundsjuka på våra kompisar som fått vila under dagen. Speciellt Lasse och Eilert. Stefan jobbade ju i Lindbergs kiosk i Bönan och hade varit vaken. Nåväl vi angjorde Furuvik i god tid. Vi hade en toppenspelning  i ett härligt Furuvik. Efter spelningen fick vi reda på att Gävlepolisen Lars Orrsten under kvällen blivit svårt skadad i ett ungdomsupplopp med “raggare” på campingplatsen utanför nöjesparken. En händelse som fick stor uppmärksamhet i Rikspressen. Orrsten hade träffats av en sten i huvudet och förts medvetslös till Gävle i ambulans. 

 

 

Efter spelningen hade jag själv dock en underbar och härlig känsla av salighet.

    1. Var mycket nöjd med spelningen.

   2. Jag har aldrig i mitt 19 åriga liv varit så förbannat fysiskt trött efter att då ha varit vaken 40 timmar i streck!!

 3. Jag skulle få tillbringa Midsommarnatten med min älskade. Men ibland blir det inte riktigt som man tänkt..

 

Efter spelningen skjutsade Roffe, mig och Agneta till Bönan för att hämta min Volkswagen som Stefan hade lämnat kvar vid kiosken. Då hade klockan blivit 02. Jag hade kärleksfulla planer för natten eftersom mina föräldrar var på Mallorca och min bror Stefan sov över hos sin kompis Tommy Flybring.

 

Jag hade träffat en underbar tjej (Agneta) sen en tid och kanske skulle vi på själva Midsommarnatten komma till nåt dramatiskt? Nu väntade Shangri La. Älskogens crescendo. Om en timme eller så..

 

Nu blev det inte alls så. Det blev ett alldeles för djävligt ANTI CRESCENDO!! Vid Engesberg tog nämligen bensinen slut i min Volkswagen! Stefan hade kört reservtanken tom utan att meddela mig. Klockan var 02,30. Jag fick lift till Gävle kl. 03,00 (Agneta satt kvar i bilen) och lift tillbaka till Engesberg med en bensindunk 04,00.

 

I femdraget lade vi oss i kärlekens säng på Hamiltongatan 6 i Gävle. Detta efter att jag varit igång i nästan 48 timmar!!

Jag tror och hoppas jag bad om henne om ursäkt innan jag svimmade, svamlade och somnade i kärlekens hägn i landet i Njangala

Eftersom vi till denna dag ännu är gifta så börjar jag tro på att hon förstod mig den gången och att hon förlät mig som somnade mitt i akten..

 

—————————————

 

Public. av Lisse-Lotte Danielson 2017-06- 26 för Gavledraget.com

Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!

—————–

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top