KROG-KRIGET MELLAN STRÖMSBRO OCH STIGSLUND – Kjell Hertzman

 

Publicerat i Arbetarbladet 13 juni 1981

Från Åke Nyléns tidningsurklipp

 

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild!

 

STADSFISCALEN och Controlleuren vid sjötullen i Gävle, Jöran Elis, född 1645 och död 1705, var en inflytelserik och välbeställd man i 1600-talets Gävle. Han tillhörde en av de mest betydande Gävlesläk­terna under 16- och 1700- talen. Släkten kom ursprungligen från Skottland och det egent­liga släktnamnet var Hawel. Detta namn begag­nades då och då av Jöran Elis. Jörans fader var borgmästare i staden och hans mor, Margareta Jöransson-Folcker, till­hörde en annan av dåti­dens mäktiga Gävle­släkter. Hans bror, Lo­rentz Elis, blev med ti­den borgmästare i Gävle även han, men tycks ha kommit på obestånd och förskingrat medel ur stämpelkassan., Han dog utfattig.

 

Jöran Elis däremot skötte både sina. pengar och sitf giftermål på rätt sätt. Sin position som stadsfiscal och Controlleur vid vågen, tycks han ha utnyttjat till en viss affärsverksamhet med bl a Torsåkers bergslagsmän och på den vägen ökat sin förmögenhet. Elis var även välbeställd fastighetsägare med gård i centrala Gävle.

 

Genom sitt äktenskap med Brita Gavelia ärvde makar­na hemmanet nr:3 i Hofors. Trots sin litenhet i fråga om jord var hemmanet en verk­lig guldgruva, eller rättare sagt en järngruva. Under hemmanet låg nämligen 3/4 i en av Gästriklands rikaste järngruvor, de s k Gösken-gruvorna. Till hemmanet hörde också rikliga skogstill­gångar, del i hyttor, hamma­re och vattenrättigheter. År 1676 såldes gården med till­hörigheter till finansmannen Robert Petré för 1 900 daler kopparmynt, en icke förakt­lig summa på den här tiden.

 

JÖRAN ELIS BYGGER STRÖMS­LUNDS KROG

 

Någon gång på 1680-talet började Kungliga Helsinge regemente använda platsen kring nuvarande Testebovallen till lägerplats för sin årliga sammandragning av regementet Denna anhop­ning av törstiga strupar blev vederbörligen uppmärk­sammad av affärssinnade personer i staden Gävle. Re­dan tidigt började man sälja öl från kärra, provisoriska krokar av säsongkaraktär tycks också ha förekommit i trakterna kring Testebo broo (urgamla namnet på nuv Oscarsbron i Ströms­bro).

 

Jöran Elis, var en av de personer, som redan från början tycks ha uppmärk­sammat detta lysande till­fälle att berika sin port­monnä. Ensam om den upp­täckten var han förvisso inte.

 

Förutom flera andra per­soner fann sig Gävle stads accisrätt föranlåten att kläm­ma åt bl a Jöran Elis för ute­bliven skatt angående bryggning och försäljning av öl (ihärdiga skattmasar är in­te uppfunna detta sekel). Elis tycks då ha bedrivit krogverksamheten någon­stans på Testebo Ägor, dvs platsen för nuvarande Strömsbro.

 

Elis hyste dock vidare pla­ner. Strax söder om Testebo broos västra landfäste (Oscarsbron), ägde Elis en egendom kallad Strömslund. Denna hade från mitten av 1690-talet byggts ut för att användas till krog och mind­re värdshus, läget för en krog var minst sagt lysande. Stora landsvägen’ norrut gick rätt igenom Elis egen­dom Strömslund. Helsinge regementes årliga samman­dragningar på andra sidan ån vid Testebovallen gjorde inte läget sämre. Snart är affärerna i full gång. Jörans hustru, Brita Gavelia, sköter ruljansen ute vid Ströms­lund, krogen synes gå mot en lysande framtid.

 

  Klicka på fotot.

 

EN HÅRDFÖR KONKURRENT

 

En av Gävles mest dyna­miska personligheter genom tiderna, innehavaren av sta­dens gästgiveri, Helena Ström, hade genom ett påpassligt markköp år 1698 börjat bygga den sedermera så berömda krogen “Strömsbro”, belägen på vreten strax norr om Testebo broos östra landfäste. Jöran Elis använde allt sitt inflytande för att stoppa Helena Ströms krogbygge. Hans broder, Lorentz Elis, var fortfarande borgmästare i staden och med landshövdingen tycks han ha haft goda förbindel­ser. Genom utslag i Gävle rådhusrätt inför borg­mästare och råd samt sta­dens samlade borgerskap och med landshövdingen närvarande och god­kännande, fäller rätten ut­slag i tvisten till Jöran Elis förmån. Han ges rätten att driva krogen Strömslund, medan Helena Ströms krog “Strömsbro” förklaras olag­lig.

 

Gästgiverskan Helena Ström var dock av betydligt hårdare virke än herr Controlleuren tänkt sig. I en inlaga till K Maj:t överklagar hon Gävle rådhusrätts ut­slag, som helt klart hade sva­ga punkter. Gästgiveriet stod under statlig jurisdiction och. det tillkom icke en råd­husrätt att dirigera denna verksamhet. Gästgiverskan pekar med rätta på den “illojala” konkurrens, som Strömslunds krog utgjorde, då den drog gäster ut från staden till förfång för dess näring. Dessutom påpekar hon att som gästgivare och borgare i staden betalade (hon och maken) full skatt för allt hon bryggde och sålde, emedan Elis förutom att han var befriad från vissa borgerliga utskylder dess­utom icke gjorde rätt för sig för den öl han bryggde ute på landet. Landshövdingen som tidigare stöttat Elis drar nu öronen åt sig då han ser att det inte är någon vanlig “fyllkärring” han har att gö­ra med utan en lysande personlighet och begåvning. Han ser sig nu föranlåten att till fullo stödja Helena Ströms inlämnade memo­rial. K Majits utslag den 24 juli 1699 kan bara bli ett. Gästgiveriets innehavare Helena Ström skall få öppna sin krog (den gick redan för fullt) och Jöran Elis avsägas från sin krogverksamhet och stänga Strömslund. Det var nog inte denna utgång av tvisten Elis tänkt sig, då han klagade på madam Ströms krogbygge.

 

KJELL  HERTZMAN

 

 

  Klicka på kartan!

AVRITNING av en karta från 1706, som visar både Stromslunds krog och krogen Strömsbro — streckad är landsvågen norrut och vågen mot Åbyggeby.

————————————–

april 23, 2013

Sammanställt och kompletterat med bilder av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website