Johnny Mattsson, Juho Suni och Harry Ceson.

Sjöfartsmonumentet i Gavleån ska påminna oss om en viktig näringsgren i Gävles stolta historia.

 

Sjöfartsmonumentet

 

Gävlekonstnärerna Harry Ceson, Johnny Mattsson och Juho Suni lämnade förslag till en tävling om vad som skulle placeras på granitfundamentet mitt i Gavleån när Centralbron revs.

 

Harry Ceson vann första pris, men det blev ändå Juho Sunis förslag till gångbro, med en rund utbyggnad på mitten där tre ankare skulle placeras, som utfördes. Två av Gerdas ankare finns med i monumentet, som invigdes 1973.

 

Under flera år hade det funnits tankar på att sätta upp ett minne av Gävles storhetstid som sjöfartsstad. Kanske det kunde placeras på det tomma fundamentet av granit som blivit kvar mitt i ån, när gamla Centralbron revs 1964.

 

En bra idé tyckte konstnämnden och gav tre av staden artister – Johnny Mattsson, Juho Suni och Harry Ceson – uppdraget att inkomma med förslag. Enda kravet var att ett ankare från briggen Gerda skulle ingå i konstverket.

 

Den nya Centralbron invigdes strax före jul 1974 med briggen Gerdas två stockankare och ett mindre ankare som skänktes av marinen.

—–

JUHO SUNI

 

    Juho Suni var en bildkonstnär som arbetade med olika tekniker.

 

Juho Suni var född 1921 i en liten by i finskspråkiga Ingermanland i dåvarande Sovjetunionen. Som pojke hittade han en så kallad blindgångare på ett  skjutfält, alltså en skarpladdad granat som inte exploderat. Men det gjorde den när Juho greppade tag i den så han förlorade fingrarna på vänsterhanden och skadade även den högra. Olyckan gjorde att han slapp Röda armén under andra världskriget och bidrog kanske till att han blev konstnär. Men det hade han nog blivit ändå.

 

Suni gick i målarskola i dåvarande Leninggrad och hade en utställning i Hälsingfors innan han 1944 flydde över Bottenhavet, 23 år gammal. Här hamnade han i en förläggning i Strömsbro och redan efter ett år hade han sin första utställning i Gävle.

 

Han gifte sig med Kerstin Thorén från Bollnäs, även hon etablerad konstnär och de fick tre barn.

————-

Harry Ceson

  Foto: Harry Ceson

Harry Ceson från Bomhus chockade Gävleborna med abstrakt konst redan 1954.

 

Den konstnär som faktiskt vann tävlingen om sjöfartsmonumentet i Gävle hade en annan, och mindre dramatisk, bakgrund. Harry Ceson eller Carlsson som han egentligen hette, kom från Bomhus och var född 1926. Han arbetade på kontoret vid fabriken i Karskär och drev sedan reklamateljé innan han helhjärtat satsade på att bli konstnär.

 

Ganska tidigt i karriären övergav Ceson det naturtrogna måleriet för att ägna sig åt abstrakt skapande. Men det gjorde man inte ostraffat i Gävle i början av 1950-talet. Vid en utställning i Folkets hus 1954 fick han inte sälja en enda tavla och när han året därpå visade upp ett konstverk bestående av små papperslappar uppklistrade på en pappskiva blev det ett väldigt hallå. Särskilt när betraktarna fick se priset i katalogen:

– Trehundra kronor! Han är tammefan inte klok den där Ceson …

 

Själv förklarade konstnären gärna hur han tänkte när han skapade sina konstiga konstverk, men det hände också att han själv funderade över vad han höll på med.

Och det berättas att han vid något tillfälle förstörde en stor del av sina färdiga verk.

 

Ceson skrev också lyrik och hösten 1963 gav han ut en bok i liten upplaga men i stort format. Den mätte 60 x 40 cm och trycktes i 50 exemplar. Diktsamlingen, om den nu kan kallas så, hette Fasett – ett operativt ingrepp i ord och linjer och innehöll bl.a. trettio litografier som tecknats direkt på tryckplåten.

 

Harry Ceson kunde nog uppfattas som en underlig djuping, men han visade också upp en stor portion humor i sitt skapande. Som 1960 då han överraskade  Gävleborna med en tre meter hög boxhandske i gips till minne av Ingemar Johanssons seger över Floyd Patterson året innan. Eller då han en jul satte upp en abstrakt tomte vid Islandsplan.

 

Harry Ceson blev med tiden alltmer uppskattad. Han gjorde flera offentliga utsmyckningar och hans utställning på Joe Hillgården 1977 betraktades som en stor succé. Året därpå dog han, bara 52 år gammal.

Johnny Trätäljare

 

Johnny  Mattsson kallade sig aldrig för konstnär. Han var konsthantverkare. Eller rätt och slätt trätäljare, Och om någon ändå envisades förklarade han att det i så fall rörde sig om primitiv konst.

 

– Själva materialet – träet – är ju primitivt och formerna ska därför vara primitiva, menade han. Det som växer genom mina händer måste vara “ursprungligt och leva som en del av mig själv.

 

Det låter enkelt men är ändå komplicerat och motsägelsefullt. För Johnny  Mattsson har beskrivits som en människa med flera bottnar. En glad charmör full av skämt och upptåg men samtidigt en allvarsman med djupa funderingar kring livet och tillvaron. Både naiv och klok.

 

Han var född 1906 i Bomhus där hans pappa arbetade på sågen och tillverkade möbler och skidor hemma i köket om kvällarna. Där bland hyvelspånen växte Johnny upp och fick tidigt lära sig hantera yxa och såg. Och när han  inte hjälpte fadern med snickrandet satt han framför spisen och förvandlade vedträn till små vackra träbåtar.

 

Tretton år fyllda fick han jobb som timmerskiljare vid Kastet.  Helst hade han velat gå till sjöss, men föräldrarna sade nej. Kärleken till havet behöll han dock livet ut, hans skulpturer var ofta inspirerade av båtar, sjöfart och fiske och han skrev omkring trettio sjömansvalser.

 

När Johnny var riktigt liten drabbades han av polio. Sjukdomen honom låghalt men gav honom också möjlighet att gå på Stenebyskolan i Dalsland och lära sig ännu mera om svarvning och träslöjd. I början av 1940-talet öppnade han en verkstad och en liten butikSöder där han tillverkade och sålde ljusstakar, skålar, bordslampor och andra enkla vardagsvaror. Efter några år började han också skapa små vackra konstverk i trä. Vid ett besök på Gävle museum 1947 fick Johnny Mattsson syn på ett dryckeskärl i trä, en så kallad ölgås, tillverkad i Hälsingland någon gång på 1800-talet. Han gick hem och gjorde en egen variant, tunnare och smäckrare, och fortsatte sedan i alla år att göra ölgåsar i alltmer fantasifulla former.

 

Världsberömd

En utställning på Gävle museum i maj 1952 blev en stor framgång och kom att räknas som hans genombrott. Kritikerna var mycket positiva och plötsligt var Johnny Mattsson ett namn inom konst och design. Hans bruksföremål och träskulpturer blev snabbt efterfrågade och förutom i Sverige visades de på utställningar i Danmark och Norge, Italien, Japan, Venezuela och Australien. Ja, till och med på det prestigefyllda Museum of Modern Art i New York kunde man beskåda hans verk.

 

Mattssons figurer kännetecknas ofta av långsträckta former och silkeslena ytor. Men samtidigt som han karvade i alla tänkbara träslag, inklusive rivningsvirke från 1700-talet, experimenterade han även med andra material -betong, järn och aluminium. Under några år på 1950-talet formgav han bruksföremål åt ett glasbruk och som inbiten rökare designade han pipor som kom att tillverkas i Italien och säljas av tobaksgrossisten Bromander & Co i Gävle.

 

Johnny Mattsson var mycket musikalisk och framförde ofta sina melodier på  dragspel, munspel eller fiol. Ibland trakterade han också något han kallade “kikhostan”, ett underligt instrument som han byggt av en lång träpinne, två plåtburkar och tre strängar. Till detta behövdes en taggig trästråke för att skapelsen skulle “plinka och plonka” som han tänkt sig.

 

När Söder revs hamnade Johnny Mattsson och hans verkstad i nedlagda godisfabriken Frejas lokaler vid Ruddammsgatan. Men 1959 var han tillbaka på Söder och slog sig ner i en liten stuga i Gamla Gefle. Han blev något av en kung i området och initiativtagare till flera av de aktiviteter som kom att ordnas i Söderreservatet.

 

Ovanstående är Utdrag Från Ulf Ivar Nilssons bok GÄVLE på 1900-talet (1950-1999)

Är ni intresserad av Gävles historia så rekommenderar jag er definitivt att köpa denna bok!

Se del av recensionen!

———–

Public. av Lisse-Lotte Danielson 2015-04-15 för Gavledraget.com

Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website