Hebergs fontäner – Nya rön av Lars Lindh

Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 23 februari 2001

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

   Klickbar bild.

 

Tre månader efter den stora branden i Gävle den första juli 1869 fastställdes en ny stadsplan, som utarbetats av den berömde kanal- och järn­vägsbyggaren, översten Nils Ericsson. Denna stadsplan byggde på den Tessinska stadsplanen med Kungsgatan som huvudaxel och med en utökning av det rätvinkliga gatusystemet. I den nya ut­formningen ingick några breda esplanader, bland an­nat den så kallade Rådhusesplanaden.

 

Den anlades 1873 till 1875 enligt ett av stadsträdgårds­mästare Magnus Eriksson uppgjort förslag och är fortfa­rande i stort sett intakt. Rådhusesplanadens båda fontä­ner, skänkta 1880 till Gävle av grosshandlaren A. M. Hed­berg, utgör välkända blick­fång i Gävle stadsbild.

 

Anders Magnus Hedberg (1820-1882), som föddes i Söderhamn var mycket drif­tig och företagsam. Han arbe­tade från början som smed samtidigt som han i mitten av 1850-talet öppnade skepps­handel.

 

 

Hedberg var också en av drivkrafterna till att utveckla Bomhusudden till en livlig in­dustriplats. Hans sinne för det estetiska kan vi utom i fontänerna se i hans bostads­hus vid Nygatan 37.

 

Fontänerna, som är till­verkade vid Robert Sjöströms gjuteri, omges av ljusgrå granitbassänger utförda av sten­huggaren L. Thorsson.

 

De båda fontänerna pryds av fyra små genier eller putti, som skall symbolisera han­del, bergsbruk, sjöfart och in­dustri och från början gjutna i zink vid Otto Meyers gjuteri i Stockholm.

Den södra fontänen krönes av Karl IX:s andra gemål Kristina av Holstein-Gottorp, som hade Gävle slott som änkesäte. Drottning Kristina är avbildad i antik dräkt med lagerkrans på sitt huvud. Hon är dessutom utrustad med en stav och en pergamentrulle.

 

Den norra fontänen krönes av Leda med svanen – ett populärt mytologiskt ämne, som beskriver hur Zeus för­vandlar sig till en svan för att kunna lägra den sköna Leda.

 

I olika litteratur uppges att fontänerna är ritade av C.J Dyfverman (1844-1892). Vid en nyligen funnen signerad ritning i Länsmuseets arkiv, daterad november 1880, framgår att stadsarkitekt E. A. Hedin även utnyttjat sin konstnärliga gåva till Rådhusesplanadens fontäner, medan utsmyckningen ritats av kurskamraten från Konst­akademin C. J. Dyfverman. I flera artiklar i Norrlands-Pos­ten samt i Posttidningen beskrivs arbetet med fontä­nerna och Dyfvermans fyra små figurer.

 

Carl Johan Dyfverman stu­derade vid Konstakademien 1873-1877 och har utfört dekorativa figurer och relie­fer på byggnader, porträtt och religiösa arbeten samt skulp­turer runt om i landet. Förut­om fontänutsmyckningen ut­förde han i Gävle även en Kristusstaty för gamla Betlehemskyrkans östra gavel­spets.

 

 

E A. Hedin (1852-1925) stude­rade vid Konstakademien och Tekniska skolan i Stockholm åren 1870-1877 där han fick många kontakter som varade framledes. En av dessa var C. J Dyfverman. Hedin var stads­arkitekt i Gävle under åren 1877-1922 och har satt sin prägel på Gävles stadsbild. Under den perioden ritade han ett stort antal byggnader som uppförts i Gävle, varav en del fortfarande finns kvar, exempelvis kyrkor, skolor och bostadshus.

 

 

Hedin efterlämnar även ett stort antal ritningar med för­slag, som aldrig blev utförda. Ett av de mest debatterade förslagen var ett kulturområ­de i Stenebergsparken – ett Gävles “Skansen”.

 

Hedin var mycket kultur­historiskt intresserad och en aktiv förgrundsgestalt i Gestriklands Fornminnesföre­ning. Utom detta sålde Hedin byggnadsmaterial och drev eget arkitektkontor i sin villa på Centralgatan 7. Där växte förslag fram till ytter­ligare många byggnader som uppförts på andra orter i Sve­rige.

 

LARS  LINDH

———————————–

Oktober 27  2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website