Gävle 1708, besök av Professor i medicin Lars Boberg – av Lave Ingvarsson

 

Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta  för att återgå till denna sida.

 

Publicerat i GEFLE Dagblad 30/5 1968.

 

 

Ett besök i Gävle 1708

 

 

 

  Gävle stad på 1600-talet.

 

1671 års läroverksbyggnad i Gävle (innehöll både gymnasium och Trivialskola).

 

S:t Ansgars hus är uppbyggt efter läroverksbyggnadens ritningar men huset är vänd på tvären längs Drottninggatan.

 

 

 

Den framstående och originelle professorn i medicin i Uppsala, Lars Boberg, gjorde ett besök i Gävle i januari 1708. Därom kan man läsa i hans bevarade hand- skriftsamling i universitetsbiblio­teket t Uppsala. Om själva resan och om. hans privata förhållanden under besöket i Gävle nämner han tyvärr intet. Resan företogs tydligen uteslutande i studiesyf­te. Han var Linnés företrädare på professorsstolen i Uppsala.

 

Bobergs anteckningar om besö­ket I Gävle har ingenting gemensamt med Linnés livliga iakttagelseförmåga och lysande berät­tarkonst, utan bestod, uteslutan­de tycks det, av sådant som be­rättades honom av stadsläkaren här, Sebastian Poppetman (f. 1657, d. 1709) Det rör sig mest om re­cept och medicinska kuriosa. Men Poppelman har också meddelat honom en del topografiska upp­gifter om Gävle, som äro av in­tresse, eftersom de inte förut äro publicerade och sannolikt inte kända för forskarna.

 

Om doktor Poppetman får man först veta att ”han slog väl åder och gjorde första försöket på sin egen arm”. Han kände också väl kinans värde och nyttjade den i sin s.k. panacea antipyretica. I förbigående kan nämnas att den samtida skalden Eric Vennaesius ägnat en hyllningsdikt en “kling-didkt*  åt Sebastian Poppelman, ”Gouvernementsmedicus i Gefle”, en statlig titel, särskilt som gouvernementet på den tiden lär ha omfattat också Jämtland och Här­jedalen,  Ångermanland och Me­delpad.

 

Och här följer Bobergs notiser om Gävle stad (hans handstil är erkänt svårläslig och stundom oläslig):

 

■”Gefie ligger på en sank ort, har elaka saltsjuka källare. De hafva en gång funnet vid gräfvandet i rådman Martins gård, neder i jorden en Katzgård, item på et annat ställe et ankar. Deras kyrkia sjunker på et ställe så at de måst taga neder valvet. Då den skulle byggias erbjöd framledna dråttning Kristin åt staden at få byggia kyrkia wid Slåttet, skulle haiwa bliivii et mäktigt verk ty slåtett ligger högt och synes långt. Men borgerskapet wilja inte skiljas ifrån deras för­fäders grafställen. I forne tijder lärer watnet halva gått över all den mark där nu staden lig­ger. En Kiäila är där mit i sta­den som ger härligt watn, och att drikka, i synnerhet när där lägges et stykke bro uti. Utom Gefte vid Leerwijken, är en Kiälla som. frys aldrig, tryter ej el­ler waten om sommaren, språn­get är i en bakke. Ditow en Kiälla et stykke derifrån som vånnar av galläpple. Dito Kiällan mit i staden, frys intet eller tryter om sommaren.”

 

Ytterligare en källa omtalas. Sedan redogör han för Gävle handelsförbindelser till sjöss och lands. Till sist skriver Boberg:

 

“Eljest är ock i staden ett gym­nasium. Ötver dess inrättande föl­jande hedersrijm äro skrefwne wordne”. Och så får han ett ståt­ligt slut på sin reseberättelse ge­nom att meddela texten till den dikt som av Eric Vennaesius (se Märta Lindeberg: Gävle på I600- talet och Ingeborg Nordin — Grips gradualavhaodi ing 1934} skrev, då det nya gymnasiehu­set togs i bruk mars 1671 “med solenne ceremonier, helgande och inwigning \ alltså 37 år före Robergs besök i Gävle, Han näm­ner tyvärr ingenting mer om gymnasiet.

Se fotot nedan då det brann 1869 i samband med stadsbranden.

Men en sentida läsare måste genast tänka på det märkvärdiga förhållandet, att detta skolhus ännu finns kvar, fastän det tycks vara alldeles bortglömt. Det låg som bekant vid Storkyrkan och tjänade både som trivialskola och gymnasium. Huset (där trivialskolan fanns) flyttades 1816 till Hemlingby och återuppfördes i något beskuret skick.  Genom flyttningen undgick huset att stryka med vid den stora branden 1869, men var nära att stryka med vid en eldsvåda för ca 15 år sedan. Knappast någon byggnad i staden har haft en så landsomfattande kulturell be­tydelse. Gymnasierna i Gävle och Härnösand voro länge de enda i Norrland. De var en demokratisk institution. Dit kom fattiga bond­söner och fiskarpojkar från när oeh fjärran för att fä den lär­dom, som behövdes för en bana i rikets tjänst Det var i stor­maktstidens Sverige den enda ståndscirkulation som fanns, från­sett den på slagfälten.

 

Låt oss åtminstone få en min­nestavla på denna märkliga byggnad!

 

(Det nya gymnasiet brandskadades men det gamla huset som även innehöll  Trivialskolan flyttade till Hemlingby och klarade sig denna gång,  Lisse-Lotte Danielson)

 

 Det nya gymnasiet efter branden 1869

 

Detta hus (gamla Trivialskolan) är nu flyttat till Hemlingby i något förminskat skick.

 

LAVE INGVARSSON

 

 

Provinsialläkare Lave Ingvarsson i rosengården med dotter Dagmar (4 år). Adress N.Skeppargatan 10 (där Winns garage numera ligger). Dagmar ville absolut ha hängslena felvända! Pappna försökte vända dem rätt, men hon insisterade och tyckte det var finare med den andra sidan utåt…

———————————————-

september 15, 2013

Gå till  Startsidan Sammanställt  samt kompletterat med länkar och foton av  –  lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website