Detta är publicerat i Gefle Dagblad den 12 april 1996
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp
PASSAR I VIILASTADEN. Johan Ludvig Runeberg är inte den enda författare som har gett namn åt en gata i Villastaden. Litterära och mytologiska namn hörde hemma där, medan arbetarstadsdelen Brynäs fick nöja sig med ett enklare namnbruk.
MAN MED GAVLEANOR. Alfred Nobel, världsberömd uppfinnare, har kopplingar till Gävle genom släkten. Fadern Immanuel som också var uppfinnare bodde här på sin tid – och det är han som gett namn åt Nobelparken på Söder. Det finns även en släktgrav Nobel på Gävle kyrkogård.
Foto: Lisse-Lotte Danielson
Foto: Lisse-Lotte Danielson
—-
INTE BARA KUNGLIGHETER
Många berömda personer har gett namn till gatorna i Gävle.
I Villastaden finns Banérgatan från 1917 och namnet syftar på fältherren Johan Banér (1596-1641), som gjorde en stor insats under 30- åriga kriget. Han var en skicklig strateg men diskutabel som människa, fyllbult och kvinnojägare.
Söder om Bergsvägen ligger Bobergsplan, som kallas så därför att där Lantmäteriverket ligger nu, fanns Bobergs fajansfabrik 1874- 1973. Driften upphörde 1968.
Foto: Lisse-Lotte Danielson
Grundaren var fabrikören Erik Boberg, död 1876. Denne man köpte på 1870-talet ett vattendränkt område på Sörbys ägor och kallade det för Gröneborg, som var namnet på stormannen Joar Blås gård och borg vid Enköping. Därav gatunamnet Gröneborgsgatan, som tillkom 1943.
Grosshandlarnamn
Brändströmsgatan går förbi Borgarskolan och namnet är ingen tillfällighet, för skolans äldsta föregångare Brändströmska Elementarskolan öppnades 1797 och till den skänkte Brändström tomt och pengar. Han var redare, grosshandlare med mera.
Elfbrinksgatan (1948) kallas så efter grosshandlaren Olof Elfbrink (1773-1835), eller hans son Daniel (1808 – 1835), grosshandlare och redare. Engelbrektsgatan (1905) fick namn efter rikshövitsmannen och frihetskämpen Engelbrekt, som mördades 1436.
Sådana fosterländska gestalter var mycket populära vid sekelskiftet och Engelbrekt var ett omtyckt ämne i konst och litteratur. Även i Stockholm finns en gata och en kyrka som bär hans namn.
Kända botanister
En mycket berömd botanist och läkare i Gävle var Carl Johan Hartman (1790-1849). Hans söner Carl och Robert Vilhelm var lärare och gav 1847-48 ut Flora Gevaliensis. Klintbergsgatan kan ha namn efter rektorn vid gymnasiet, den stränge Anders Gustaf Klintberg (1816- 1884).
Linnégatan hedrar minnet av blomsterkungen Carl von Linné som i sin Lappländska resa ger en kort skildring av Gästrikland och nämner Gävle.
Gatan anlades 1904 men fick namnet redan 1888.
År 1947 döptes Södra Esplanadgatan om till Muréngatan efter Per Murén (1805-1888). Han var industriman, riksdagsman, vice talman och ordförande i stadsfullmäktige och så vidare. Hans pengar gick till en fond som bekostade Murénska badhuset, “Murre“.
Det låg mellan 1907 och 1966 där polishuset är nu.
Nobel har Gävleanor
Nobelparken (1961) på Söder har namn av uppfinnaren Immanuel Nobel (1801-72) som var far till Alfred Nobel och bodde på Söder. Det finns en släktgrav på Gävle kyrkogård. Alfreds farfar var från 1807 kirurg på Gävle lasarett, som då låg på Öster, där servicehemmet Sofia Magdalena är nu. Han bodde i närheten av nuvarande Nygatan.
Namnet Nobel kommer av Nobelius, som var en latinisering av Nöbbelöv i Skåne. Släkten kom ursprungligen därifrån. Nöbbelöv hette ursprungligen Nyböle, som betyder nybygge.
Petregatan (1948) har detta namn därför att borgmästaren Johan Wilhelm Petre (1819-1900) bodde i närheten. Han var också en av ledarna för Korsnäs AB.
Skalderna finns här
Runebergsvägen anlades 1903 och hör till de äldsta gatorna i Villastaden. Johan Ludvig Runeberg (1804-77) var en finlandssvensk skald och är mest känd för dikten om bonden Paavo och versberättelsen Fänrik Ståls sägner om kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-09.
En annan 1800-talsskald var Esaias Tegnér, som är berömd för samlingen Fritiofs saga med fornnordiskt motiv och den stolta dikten Det eviga, som är en av pärlorna i vår diktning. Där står de sanna orden “Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, det dör som en stormvind i öknen bort”. Tegnérvägen ligger i Villastaden.
Arbetarstadsdelen
I Villastaden har gatorna litterära och mytologiska namn, ty där bodde redan från början “de fina” och besuttna. I arbetarstadsdelen Brynäs fick det duga med Första Tvärgatan och så vidare, Andra, Tredje Långgatan och så vidare.
År 1797 bytte Sämskmakargatan namn till Byggmästargatan för att hedra den då nyligen avlidne stadsbyggmästaren Raphael Pousette, som bland annat byggde Kronobränneriet i Strömsbro.
Den nuvarande Sämskmakargatan tillkom 1941 och ligger vid Västertullskolan. En sämskmakare är detsamma som en skinngarvare. Sämskmakarna eller “sämskarna” som de också kallades hade sina garverier nedanför kyrkan.
Jan Sterner
————————————————
maj 08, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson