Gamla Folkets hus i Bomhus revs olagligt – Praktisk rivning? – Debattinlägg

Jag har inga kunskaper om nedanstående argument och vill inte alls blanda mig i någon politisk debatt. De som rev huset hade väl sina skäl hur sorgligt det än är men en sak har jag svårt att förlåta. Varför tog man inte ett FOTO först innan man rev det? Nu kan vi inte ens se hur det såg ut!

Lisse-Lotte Danielson

————————————-

 

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

Publicerat i ARBETARBLADET Måndag 30 juli 1990

 

“FOLKETS HUS REVS OLAGLIGT” Gunilla de Maré (m)

 

 

 Folkets hus i Bomhus har varit ett stående debattämne i Gävle sedan slutet av 1970-talet.  Nu har från “rörelsens” sida gjorts ett försök att för alltid tysta debatten – det gamla folkets hus har rivitsutan rivningslov, utan utredning om det kulturhistoriska värdet, utan plan för hur tomten skall användas!

 

 

Efter att ha efterlyst denna bild i Gävles FACEBOOKGRUPP “Du vet att du är från Gävle om…” visade det sig att Pernilla Högberg-Liljeholm hade en bild i sitt fotoalbum.  Så här såg alltså Bomhus Gamla Folkets Hus ut innan det revs.

 

Gräv där Du står” hette för några år sedan arbetarrörelsen och ABF:s stora kultursatsning – nu tycks mottot i stället vara ”Riv och Glöm“.

 

Folkets husföreningen resone­rar uppenbarligen mycket pragmatiskt “Om vi river gamla Folkets hus blir det naturligtvis först en massa bråk och skriverier – men vadå! När huset väl är borta glöms det snart!

 

De äldre Folkets husbyggnaderna i Bomhus finns relativt väl dokumenterade i skrift. I bl a Boken om Bomhus – från fäbodbygd till industrisamhälle – står att läsa om den byggnad som nu rivits; “Den 27 januari 1933 ägde invigningen rum – stor dag i Bomhusarbetarnas historia”. Hade inte denna byggnad varit värd en kulturhistorisk värdering – en ordentlig dokumentation i stället för en eventuellt olaglig rivning! En ful plump har satts och kommer alltid att finnas i historieskrivningarna om Fol­kets husbyggnaderna i Bom­hus.

 

 

Motivet för rivningen är upp­enbarligen krasst ekonomiskt! Folkets husföreningen säljer tomten till Gävle kommuns fastighetskontor, men enligt avtal skall försäljningen ske i avrivet skick.

 

Föreningen är i skriande be­hov av pengar – månne det nya Folkets hus kosta mer än det smakar! Lokalhyrorna är höga – så höga att flertalet förening­ar väljer andra lokaler för sina aktiviteter – bl a har valet i hög grad hittills fallit just på gamla Folkets hus. Den valmöjlighe­ten måste alltså förhindras. Föreningslivet måste hänvisas till den nya byggnaden – an­nars mister den ju sitt berätti­gande. (Valmöjligheter och al­ternativ har aldrig stått särskilt högt i kurs hos social­demokrater och deras organi­sationer.) Hyresgäster – bl a SPIAF – har redan flyttat till nya lokaler. Kostnaderna ökar

 

–  inkomsterna minskar. Tomt­försäljningen kan naturligtvis tillfälligt räta upp den ekono­miska ställningen men hur länge.

 

Ytterligare en fråga som bör intressera alla Gävlebor. Vad är slutkostnaden för det nya Fol­kets husbygget? Någon slutre­dovisning har ännu inte lämnats vare sig till kommunsty­relse eller till kommunfullmäk­tige. Att det föreligger ett stort kostnadsöverskridande är sä­kert – men hur stort?

I ett debattinlägg förra året varnade jag för att det nya FH-bygget i Bomhus kunde bli en grandios felsatsning och ansåg också att rörelsen visat en storartad egoism genom att till varje pris och mot allt sunt förnuft genomdriva detta. Nu tvingas jag konstatera att FH-föreningen med hjälp av kommunalrådet Stig Källgren dessutom handlar olagligt. Egoism, ekonomiskt lättsinne och nu eventuella olagligheter – blir det minnesmärkena över NYA Folkets hus i Bomhus.

 Felsatsning? Ja med FACIT i hand….

 

  

Nya Folkets Hus i Bomhus som var konkurshotad. Tur att Ungdomsgården räddade upp det hela!

 

GUNILLA DE MARÉ (m)

———–

PRAKTISK RIVNING?  –  Barbro Sollbe 

 

I “samhällsbyggarstaden” Gävle hade byggnadsnämn­dens ordförande så bråttom att riva gamla Folkets hus i Bom­hus, att han hårddrog de kom­munalpolitiska spelreglerna – med hänvisning till att det var “praktiskt”. Vi i Hembygdsför­eningen Gävle Gille har med sorg upplevt den hänsynslösa rivningsvågen på 1960- och 1970-talen. Men vi trodde inte något sådant skulle behöva hända 1990, och vi tar avstånd från förfarandet.

 

Ett samhälle och dess bebyg­gelse måste kunna växa och förändras. Det inser även en hembygdsförening med lokal­historia, kulturvård och besva­randefrågor som sin hjärtesak. Men det måste finnas en sans och en balans i förnyelsen – plus en vilja att lämna kvar nå­got av stadens alla årsringar. (Om man till exempel river en hel stadsdel, vilket skedde med Brynäs, är inte den viljan så ut­präglad.)

 

Den ena staden (eller stads­delen) skiljer sig från den andra bland annat genom sina karaktärsbyggnader. I stor­städer kan det handla om skyskrapor som utropstecken mot horisonten, glober eller katedraler. Sjömanskyrkan, många gånger rivningshotad och ännu inte slutgiltigt “räd­dad”, är en mindre anspråks­full motsvarighet: en del av det som gör Gävle till just Gävle.

 

I Bomhus har en ny karaktä­rsbyggnad, ett 90-talets Fol­kets hus, ersatt en nästan 60-årig föregångare som var upp­förd i funkisstil. Gamla Folkets hus fungerade fortfarande – som tillfälliga skollokaler och vid lokalt mycket uppskattade danstillställningar.

 

Bomhus är en utbredd stads­del. I Gävle Gille tror vi att gamla Folkets hus skulle kun­nat fungera som en lokal sam­lingspunkt. Dess kulturhisto­riska värde, omvittnat av både länsmuseets och stadsarkitek­tkontorets expertis, skulle mo­tiverat att denna möjlighet un­dersökts innan beslutet om byggnadens vara eller icke vara hade fattats.

 

Nu hann det inte ske. Man hann inte ens inventera och fo­tografera den. Till och med byggnadsnämndens ledamöter togs på sängen, när grävsko­porna satte igång medan ären­det var under utredning. Saken hade dessutom inte behandlats i kulturnämnden.

 

Ska Gävle riva sina rötter, sin samhörighet med det historis­ka och ideologiska arvet – i det­ta fall den lokala arbetarrörel­sens – så bör det åtminstone ske under demokratiska former. Det är det absolut minsta man kan begära.

 

För Hembygdsföreningen Gävle Gille

BARBRO SOLLBE

Folkets hus i Bomhus, aningslöst att riva detta?

Vad hände sedan med det NYA Folkets hus?

 

————————————–

september 30 – 2012

  Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website