Flashmob, Lokala litteraturen, Sollbes krönika.

 

Här dansas för jämställdhet

Public. i Arbetarbladet  9/3 2015.

 

Gävle. Interrnationella kvinnodagen uppmärksammades på flera platser på söndagen 8/3. På Stortorget i Gävle dansades det för en framtid utan förtryck.

 

Omkring 250 personer kom till manifestationen på Stortorget som arrangerades av kvinnojouren Blåklockan, tjejjouren Vulcana, mansjouren Stickan, Amnesty och fn-förbundet tillsammans med ett 20-tal andra organisationer.

 

Manifestationen inleddes med en planerad flashmob. Prick klockan 13 dunkade låten Break the Chain i gång och det började dansas på torget.

 

Dansen har dansats av tusentals personer världen över med budskapet att våldet och förtrycket mot flickor och kvinnor måste upphöra.

 

Det hölls också tal och bjöds på musik.

– Jag är här för att titta på mitt barnbarn som är med och dansar men också för att jag tycker att kvinnodagen är viktig. Det finns fortfarande orättvisor mellan könen. Lönemässigt ligger kvinnorna efter, sa Vanja Forsberg.

 

Kompisarna Daniel Hjärpe, Tova Malmborg, Zainab Shawaz och Malin Sävelin menade att ett första steg till att motverka förtrycket och ojämställdheten är att belysa det.

 

  • – internationella kvinnodagen är en utmärkt dag för det. Fyraåriga Ingrid Thor Söder dansade och sjöng med och lyssnade engagerat på de som pratade där framme. Hon be sökte manifestationen tillsammans med sina föräldrar.

 

För oss är det självklart att vara här. Jag jobbar som lärare och tampas med de här frågorna varje dag, sa mamma Liselott Söder.

 

——-

DEBATT  – “Det ser inte särskilt ljust ut för den lokala litteraturen i Gävle”

 

 

Intresset för hembygden och den lokala litteraturen är stort runtom i landet och varför skulle det vara mindre i Gävle med dess långa och rika historia? Mycket finns skrivet men hur finner man det? Vad finns av böcker med lokal anknytning och var kan man titta på dem och kanske köpa en eller annan?

 

Vi som ställer dessa frågor är några av alla dem som skrivit om lokalsamhället och skilda aspekter på den lokala historien eller på annat sätt sysslat med denna litteratur. Vi ser att förutsättningarna för den lokala litteraturen under de senaste åren försämrats och att det blivit allt svårare att få en överblick över utgivningen och att hitta böckerna.

 

Till att börja med kan man konstatera att möjligheterna att ge ut böcker och småskrifter av lokal karaktär är mycket begränsade och har minskat. Några små förlag överraskar med att då och då publicera vackra och värdefulla skrifter men många blir det av naturliga skäl inte. Gästriklands kulturhistoriska förening svarar genom sina årsböcker för en stabil utgivning av litteratur rörande landskapet, omväxlande monografier och antologier med skiftande innehåll, men det handlar alltså om en volym om året. Den utgivning som andra föreningar och organisationer och enstaka enskilda står för är mer sporadisk.

 

Skriftserien Natur & Kultur i Gävle, som gavs ut av Kultur- & Fritidsförvaltningen, har upphört efter ett drygt 30-tal utgivna volymer. Mycket olyckligt i sanning, serien gav utrymme för väldigt många aspekter på den lokala naturen och miljön, kulturen och historien. En kommenterad förteckning över de ingående böckerna, där några titlar är slutsålda, kan man komma åt via länkar från Stadsbibliotekets eller Kultur & Fritids hemsida. Att böckerna, som deT där uppges, skulle kunna köpas på Akademibokhandeln i stan är dock numera helt fel. Hemsidor innebär arbete och ansvar. Men nog kunde det väl vara på sin plats att utöver skriftserien också presentera böcker med lokalt innehåll utgivna av andra än kommunen?

 

Ingenstans får man en samlad överblick över den lokala litteraturen av lite färskare datum, utgiven i bokform. Stadsbiblioteket har förmodligen det mesta (det ingår i uppdraget) men just överblicken saknas helt i det Gästrikerum, som knappast vunnit på att flyttas en trappa upp efter omflyttningarna i huset under 2013.

 

En hel del lokala titlar finns att köpa över nätet. Några av böckerna i den nämnda skriftserien och en del annan lokal litteratur finns att köpa på Länsmuseet, där dock utbudet av böcker minskat i den nya krympta butiksavdelningen. Stadsbibliotekets försäljning av böcker har helt upphört och den hylla där åtminstone flera av seriens titlar exponerades är helt borta. Också illa, med den genomströmning av besökare som biblioteket har gavs här en chans att visa upp aktuella böcker för många.

 

Riktigt illa är det dock att bokhandeln sviker. Den tidigare Bokiabokhandeln en trappa ner i Gallerian Nian, som för något år sedan införlivades i Akademibokhandelskedjan, ägnade av tradition en hel del plats åt den lokala utgivningen. Men när nu all bokhandelsverksamhet i Gävle stad koncentrerats till Gallerian Nian ser det ut som om klockan är slagen för de lokala böckerna. För nog är det väl ganska svårt att ta hyllan markerad Lokal litteratur på allvar när allt man hittar där är sex eller sju sådana titlar, för övrigt uppblandade med böcker utan Gävleanknytning? Rent administrativa hinder sägs ligga bakom svårigheten eller kanske omöjligheten att bygga upp en ordentlig Gävle- eller Gästrikehylla, men för kunden är det ju likgiltigt vad orsaken är. Riktigt intressant är det att jämföra med Akademibokhandeln i Sandviken. Där finns en välskött och rikhaltig lokal hylla med ett 70-tal titlar, generöst exponerade, mest Sandviken och Gästrikland förstås men också flera Gävleböcker.

 

Kan det finnas någon enda annan större stad i landet där bokhandeln saknar ett rimligt utbud av lokal litteratur? Det är knappast troligt.

 

Sammanfattningsvis kan man nog konstatera att det numera inte ser särskilt ljust ut för den lokala litteraturen i Gävle med omnejd.

 

Gösta Carlestam, Stig Gavlén, Ingvar Henricson, Elise Hovanta, Jan G Ljungström, Birgitta Lundblad, Christer Meyer, Erik Modin, Conny Persson, Göran Severin, Barbro Sollbe, Jan Sterner, Weste Westeson, Lars-Erik Wretblad.

——-

KRÖNIKA – Skyskrapor & kulturkrockar

Änderna kom vaggande och kvackande emot oss, när vi promenerade i parken.

 

– Vad gör ni svenskar med änderna, undrade en ung kines.

 

Det var en konstig fråga. Jag sa att vi inte gör något särskilt, men att barn gärna kastar bröd till dem.

 

– I Kina har folk ett gott öga till änderna i parker och vill gärna sno med sig någon hem för att steka den till middag, förklarade killen.

 

Man måste ha poliser i parkerna som vaktar änderna. Och det är ett stående skämt att det finns fler poliser än änder i våra parker.

 

Men även lokalt kan kulturer krocka. Det märktes vid ett möte om det famösa förslaget om en skyskrapa intill Gamla Gefle. Inbjudna var fastighetsägare i den berörda stadsdelen och representanter för de 34 handikapporganisationer som har sin verksamhet i Tullbomsgården, en byggnad helt anpassad efter deras skiftande behov. Gården, unik i Sverige, tillkom 1970 med donationsmedel. Den servar 7 OOO personer och är många brukares andra hem.

 

Mötet samlade mycket folk. Kommunala tjänstemän och politiker inom bygg- och miljösektorn var inbjudare. De hade valt Förvaltningshusets entréhall som möteslokal.

 

– Var är hörselslingan, undrade en hörselskadad.

Det fanns ingen hörselslinga.

 

– Var ska vi sitta, undrade rörelsehindrade, synskadade, reumatiker med flera, liksom 70-80-åringar ur olika kategorier.

 

Sittplatser saknades. Besökarna förutsattes dels stå, dels cirkulera. Med ytterkläderna på. Mötet visade sig ta en och en halv timma.

 

Resoluta gäster hämtade soffor och stolar i angränsande utrymmen, så att de mest behövande hade en sittplats.  Rockar och jackor travades i berg på receptionsdisken.

 

Byråkraternas uppenbara okunnighet om Tullbomsgården och bristande förståelse för en annan verklighet och kultur än sin egen mildrade knappast de upprörda känslor, som skyskrapepåhittet redan tidigare väckt. Rätt försåtligt insmuget i planbeskrivningen från den kommunala samhällsbyggnadsenheten står det ju att Tullbomsgården gärna förutsätts rivas för att ge plats åt åtta radhus.

 

———-

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website