Drottninggatan 30, en frisersalong?

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 1 juni 1990

Tillhör Åke Nyléns tidningsurklipp

Var finns en frisersalong som den på Drottninggatan?

Inredningen i frisersalongen på Drottninggatan 30 är från 1901, väl bibehållen och en av de äldsta i landet. Mahogny-interiören ska förmodligen påminna om en fartygsmäss.

Foto: Gun Wigh

En gång i tiden hade man “nära till” på Drottninggatan. På den gatan var man lika välsorterad i olika affärsbranscher som i dagens stora varuhus. Allt var så personligt. Betjäningen kunde man ej klaga på. Det var ett bugande, bockande och tackande. Romantik fanns det också.

En stilig och framåtsträvande värmlänning från Kristinehamn kom till Gävle 1903 och öppnade herrkonfektion. Ynglingen hette Axel Lidholm. Han var född 1876. Innan han kom till Gävle, hade han gått i handelsskola i Värmland och sedan praktiserat hos Paul U Bergström, på sin tid Stockholms ledande herrkonfektion. Sin första affär öppnade Lidholm i fastigheten Drottninggatan 17. Rörelsen växte och han måste ha större lokaler. I maj månad 1905 flyttade Lidholm sin affär till Drottninggatan 30, som han senare köpte.

Klicka för större storlek.

Ovanstående två bilder är klickbara för att visas i större format.

En interiörbild.

Här fanns många hattar

Snett emot Lidholms herrekipering på Drottninggatan drev en flicka, som hette Olga Ljungström, kappaffär. Olga och Axel bildade hjonelag, de gifte sig. En bra investering tyckte många på den tiden. Om deras son Bertil Herman Lidholm, f. 28/3 1916 kan ni läsa om här.

Axel Lidholms herrekipering växte undan för undan och så gott som hela fastigheten togs i bruk för rörelsen. Högst uppe i huset låg skrädderiavdelningen, där icke mindre än femton skräddare sysselsattes.

Lidholm var en god läromästare och många av hans anställda öppnade egna herrekiperingar. Pelle Pettersson är en av dem som lärt sig branschen från början. Sina lärospån gjorde han först hos Carl A. Ohlsons på Drottninggatan och sedan hos Lidholms. Pelle Pettersson driver i dag firma Klädpiraten. Nils Händén och Sonny Boström, som tidigare var expediter hos Lidholms, fortsatte sedan i branschen med egna affärer på andra orter.

Det var handlanden P. Möller som år 1871 lät uppföra fastigheten Drottninggatan 30. Den tillhör ett av de äldsta husen på gatan. Det är märkligt att stucken på andra våningen samt förstyckena till fönstren har hållit så väl genom åren. Husets interiörer har under 1913 och 1916 varit föremål för ombyggnader. År 1934 ritade förre stadsarkitekt Gunnar Wetterling en tredje våning till huset.

På samma tomt men med adress Hattmakargatan 5 låg biografen Regina byggd 1917. Sedan några decennier tillbaka kallas biografen Royal. Den finns fortfarande kvar.

Hotell och Biograf Regina

Biograf Royal

I före detta Lidholmska huset ligger en frisersalong sedan år 1901. Denna hade som förlagsmän under åren 1901-1903, skeppsredare Erik Brodin och grosshandlare Erik Kronberg.

Den förste innehavaren av raksalongen hette Thure Streijffert. Han hade rörelsen i femton år.

Rak- och frisersalongen övertogs sedan av E. Streijffert, som drev denna i namn av “Streijfferts frisör och raksalong samt perukmakeri“. Från fäder har det kommit, till söner skall det gå.

Den siste, som drev salongen med namnet Streijffert, var Sture Streijffert. År 1971 tog han pension.

Frisersalongen har en inredning från 1901, som är unik och torde vara en av de allra äldsta i landet. Boiseringen är i mahogny. Möblerna synes komma från en skeppssalong. Disken är av finaste marmor så också tvättställen. Förlagsmännen Brodin och Kronberg, som hade mycket med varven att göra och höll frisersalongen med startkapital, tog säkert intryck av fartygssalongerna, som byggdes på varven i staden. De flesta kunderna hade sin egen tvålkopp och sitt eget lådfack för förvaring av borste och kam. Det fanns 120 lådfack och 160 rakkoppar. De finns fortfarande kvar. På måfå drog jag ut en av lådorna i lådskåpet och på kanten av lådan stod namnet “Skeppsredare Erik Brodin“. Jag såg på flera lådor och kände igen många namn på gamla gävlebor, som nu gått ur tiden.

Min sagesman Sture Streijffert berättade, att man kunde fråga nya kunder, om de ville ha konversation. Man visste hur de äldre kunderna ville ha det. De tillfrågades aldrig. Tvålpojkar hade man i salongen. De tvålade in kunderna i uppvärmt vatten. På slutet av 1930-talet slutade tvålpojkarna. Nu tror jag inte det finns någon barberare i staden som rakar med kniv.

FOLKE LÖFGREN