Buregården och produkter från Wahlmans fabrik

Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998

Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand

S Centralgatan 7

 

Buregården i Gävle 1998 Byregården är nu åter till salu år 2012.

 

Erik Alfred Hedin, Gävles stadsarkitekt 1877-1922, lät bygga sitt egenhändigt ritade bostadshus 1880 på del av den åker­mark som på en karta från 1747 är markerad “Skiepper Er­ich Buhre“.

 

Tjänsten som stadsarkitekt kombinerade han med ett pri­vat ritkontor inrättat i bostadshuset, och en firma för försälj­ning av byggnadsmaterial. Ofta ledde han också själva bygg­nadsarbetena.

 

Många av Gävles skolor, frikyrkor och andra byggnader ritades av honom, ett 50-tal finns ännu kvar. Med utsikt här från det egna bostadshuset kunde han se fem av sina verk; två bostadshus av trä vid Rektorsgatan-Södra Centralgatan, Stora och Lilla Islandsskolan samt som närmaste granne mot söder den stora Betlehemskyrkan med plats för 2 500 personer (numera riven).

 

 Buregården är uppförd i fornnordisk stil, av trä och med mörkfärgad fasad. Fasadutsmyckningarnas drakslingor på­minner om 1100-talets nordiska stavkyrkor. Byggnadens form leder tankarna till bostadshus i Alperna

 

————————–

Publicerat i Gefle Dagblad Tisdag 9 januari 2007

 

Wahlman snickrade, Herren byggde

 

Villa från Wahlmans fabrik och Buhregårdens begynnelse

 

 

Monteringsfärdig villa i schweizerstil från Wahlmans fabrik, från en katalog med svensk och engelsk text. Och Buregården innan den byggdes till på den sida som är närmast kameran. Krusi­dullerna på taket är numera borta.

 

I Carl A Elfströms tekniska fabrikBrynas, granne med gasklockorna, tillverkades stearinljus, hud- och tandkrämer, lutpulver och såplut för tvätt, liksom Reporia svaveltjärtvål. Den senare produkten kan låta litet avskräckande raspig men sålde nog bra, och fabrikör Elfström kunde 1926 köpa fastig­heten Buregården vid Södra Cent­ralgatan (tidigare Södra Kvarters­gatan 7). Den hade uppförts 1880 av stadsarkitekten Erik Alfred Hedin (1852-1925) som både ritade och använde den – som bostad, rit­kontor och byggmateriallager. Hus­et hade i mellantiden byggts om och till flera gånger.

 

I mittten av 1950-talet sålde Elf­ströms änka (Heldi/Heidi – båda uppgifterna finns) fastig­heten till Stiftelsen för försam­lingshus på Söder, som tidigare haft lokaler i den gamla Naviga­tionsskolan. Byggnaden var nu mogen att rivas för att lämna plats för Gävles praktiska realskola, dagens Polhemsskola. Buregården, länge kallad Elfströmska gården, blev Staffans församlingshem med utrymme för studiecirklar, samkväm med mera och fungerade så – även med kyrkoherdebostad och festlokal – tills den åter blev privat­ägd 2005.

 

Gävlekännaren Folke Löfgren bruka­de framhålla att det till stora delar var E A Hedin som formade Sekel­skiftesgävle. Som stadsarkitekt i 45 år (det första som vikarie) med en enorm arbetskapacitet hade han goda möjligheter att påverka stadsmiljön. Hans intresse för forntiden manifesterades i Bure­gårdens nationalromantiska drak­huvuden och drakslingor och kombinerades obesvärat med de numera övermålade bibelspråk på fasaden som Folke berättat om, exempelvis: “Om Herren icke bygg­er huset så arbeta de fåfängt som bygga därpå.”

 

Det är intressant att jämföra Buregården, sådan den såg ut i äldre tid, med vad som produce­rades vid en samtida lokal snicke­rifabrik, Pehr Wahlmans. Som namnet antyder kom ägaren (1840- 1915) från Valbo – en driftig per­son som lär ha härstammat från en riksdagsman på 1700-talet som kallades Storslugen.

 

Gävle hade brunnit 1869. Nybygg­nadsbehovet var stort. Nygatan profilerades som affärsgata med dyrbara tomter, och snickarmästare Wahlman köpte två av dem i kvarteret Klockstapeln i gatans västra del, mot Vågskrivargatan respektive Skomakargatan. Här byggde han bostadshus, butiker, verkstäder och uthus. Hans snick­arverkstad hade, efter vanligt mönster, ingång från gården.

 

Wahlman började sin tillverk­ning 1876. Verkstaden vette mot Vågskrivargatan, och där snickra­des också bland annat möbler. Redan efter två år behövdes större utrymme, och till företaget foga­des “ett mindre sågverk med två ramar och dubbelt kantverk” på Brynäs, nära hamn och järnvägs­spår. 1883 flyttades hela anlägg­ningen dit, till en nyuppförd fabrik, och Wahlman byggde per­sonalbostäder i närheten.

 

Det blev en omfattande export av byggnadsdetaljer och av de monte­ringsfärdiga hus, utförda i tiden populära schweizerstil, som i en del fall hamnade på Norrland­et. Wahlman drabbades dock hårt av en brand 1913. De sista åren av sitt liv bodde han på Västra Is­landsgatan 15, på nuvarande länsmuseitomten.

 

Barbro Sollbe

————————————————————————————-

april 17, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..