BRYNÄS EN SPRINGKÄLLA

Av Jan Sterner

Publicerat i Gefle Dagblad Måndag 2 juni 2008.

 

Källa är Åke Nyléns tidningsurklipp

Brynäs Herrgård
Brynäs Herrgård

Foto Länsmuseet.

Brynäs herrgård i nuvarande Herrgårdshagen. Den och de andra husen på bilden revs 1964.             

                                                                                       

 

” En del arbetarhust­rur fick öka på familjens knappa in­komst ge­nom att hjäl­pa till att mjölka de många korna vid herrgår­den.”

 

MINNESVÄRT

 

Namnet Brynas har blivit riksbekant tack vare ishockeylagets fantastis­ka framgångar. Jag har hört ungdo­mar skämtsamt uttala “Brajnäs” på engelskt vis. Vad har namnet för ur­sprung? Från börj an var det bara ett naturnamn.

 

Jag trodde först att det hade att göra med ordet bryn som i ögon­bryn och med betydelsen kant, rand men den berömde språkforskaren Lars Hellberg (1914-2006) fick mig på andra tankar. Han ansåg, att för­leden bry kommer av det fornsvenska ordet brya, som numera finns kvar i dialekten på Gotland, men som alltså tidigare haft en större spridning.

 

Ordet betyder “springkälla, vatten­hål, källa som ger mycket vatten”. Det stämmer bra med “Brynäs käl­la”, som låg i nuvarande Herrgårds­hagen. Denna källa nämns i Veten­skapsakademiens handlingar 1811. Under 1900-talet var det snarare en liten damm. Höjden vid nuvarande Herrgårdshagen sköt ut som ett näs i havet under forntiden. Landhöj­ningen har förändrat naturen.

 

År 1596 nämns en vret på Brynäs ägd av en man i Sörby. Under 1600-talet slogs vretar och fäbodar här ihop till en lantgård. Under 1700- talet anlades en herrgårdsbyggnad och den nu stora egendomen ägdes av kända Gävlesläkter som Garberg och Ennes. Huset byggdes 1815 om i gustaviansk stil. 1859 tog tobaks­fabrikören och redaren Robert Rettig över. Jordbruket drevs till in på 1900-talet. 1917 ägde skeppsreda­ren och varvsägaren Erik Brodin egendomen och från 1936 kommu­nen. Tyvärr fick herrgården med omkringliggande hus förfalla och 1964 revs hela härligheten.

  

Stadsbebyggelsen började inte för­rän vid 1800-talets mitt. Från början var det bara en rad fiskarstugor och båthus vid Östra Lillån, även kallad Islandsån, men den lades igen i slu­tet av 1880-talet. Det var den västli­gaste delen av Brynäs, som kallades Islandet och där låg Södra varvet till 1902. Namnet Islandet beror på att området under forntiden var sankt och svämmade över kring ån och där bildades svallis. Utanför Islan­det låg en rad öar ända in på 1700- talet, men de försvann på grund av landhöjningen.

 

Under industrialiseringen på 1800-talet uppstod en rad industri­er. Några exempel: AB Sjöströms mekaniska verkstad, Skoglund & Ol­sons mekaniska verkstad, AB Gefle verkstäder, Brodins såg, Wahlmans snickerifabrik, “Pligg-Lasses snickeri­fabrik”, Ahlgrens, Mattons läderfabrik, Gävle varv och en rad småin­dustrier, bland annat sex gjuterier.

 

Arbetarbostäderna låg särskilt vid Tvärgatorna. De första arbetarkasernerna kom på 1880-talet i södra Brynas, de så kallade “Korsnäs- gårdarna“. De gamla arbetarbostä­derna revs från 1950-talet och till fram på 1980-talet. Bostadsstandar­den var låg.

 

“Fiskarstaden” blev “industrista­den” och var en stadsdel med en del sociala problem. Det fanns en stor kontrast med å ena sidan herrgår­dens romantik, den rikes överflöd med en av Garbergarna som fransk konsul, ibland kallad “Le Comte de Brynaes” (Greven av Brynäs). Å den andra arbetarkvarteren med prosa­isk, hård verklighet och den fattiges undanskymda lott. En del arbetar­hustrur fick öka på familjens knap­pa inkomst genom att hjälpa till att mjölka de många korna vid herr­gården. Industrierna medförde tro­ligen ohälsosam miljö för arbetar­na och deras familjer. Det måste ha varit utsläpp i mark och vatten och förorenad luft.

 

Jan Sterner

mars 02, 2012

—————————————

Startsida

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..