Broarna I: Järnvägsbron, Fredriksskansbron, Alderholmsbron, Centralbron – Elizabeth Forsmark

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

Gävles broar, Del 1

Samtliga foton är tagna av Gun Wigh.

 

Järnvägsbron

 

 

Den första järnvägsbron över Gavleån byggdes 1875 och var en svängbro. Den förenade Uppsala-Gävle Järnväg, UGJ, med Gävle-Dala Järnväg, GDJ. En trespårig fast bro invigdes 1898. En ny bro med fyra spår och plats för ett femte började byg­gas 1952 och blev färdig sex år senare.

 

Centralstationen uppfördes på 1870-talet av GDJ för att ersätta Gefle station på Alderholmen.

 

 

Så här såg den första centralstationen ut som byggdes mellan 1875-1877. Källa Sture Karlströms “Gävle stadsbild”. Klickbar bild.

 

Byggnaden på- och ombyggdes vid förra sekelskiftet under ledning av Sigge Cronstedt. Förändringen resulterade i att fasaden blev tung och massiv. Huvudentrén fick en stor rundad portal och ett tak med texten “Centralbangård” ovanför. På mitten av huset byggdes en vindsvåning som för­sågs med ett ur och smyckades med balust­rader. Exteriören har i stort sett varit oförändrad sedan dess.

 

­ Centralbangård.   (klickbar bild)

 

När Ostkustbanan mellan Uppsala och Sundsvall skulle byggas i början på 1920- talet väcktes tanken om en gemensam järn­vägsstation i Gävle. UGJ hade nämligen Gäfle Södra Personstation vid Södra Esplanadgatan.

 

  Gäfle Södra Personstation     (klickbar bild)

 

Men järnvägsbolagen kunde inte komma överens så UGJ byggde Södra station 1926 för Ostkustbanan, OKB, och Uppsala­banan. Stationsbyggnaden behövdes inte längre när staten köpte OKB och UGJ 1933 och Centralen till slut blev den enda statio­nen i Gävle. Södra station användes sedan till bland annat danslokal på 40-talet under namnet Maxim. Huset räknas som en av Sve­riges främsta 20-talsklassicistiska byggna­der.

 

 

—————————————-

 

Fredriksskansbron

    (klickbar bild)

 

 

 

När Fredrikskanshamnen på Norrlandet invigdes 1905 fick Gävle för den tiden en modern djuphamn. Från Näringen till hamnen drogs järnvägs­spår på en två kilometer lång bank över norra viken i Inre fjärden. Fredriksskans­bron tillverkades av AB Gefle Verkstäder och sattes på plats 1904. Den ersattes 1990 med en ny bro.

 

Brofästena av natursten är populära till­håll för sportfiskare trots att det är generellt fiskeförbud i en 50 meters halvcirkelbåge ut mot fjärden. Anledningen är att Fiskeriverket vill skydda laxen och öringen på dess vandring upp i Testeboån för att leka. På andra sida bron, uppströms mot ån, är det däremot fritt fram för den som skaffar sig ett fiskekort.

 

I området finns det även gott om abborre, gädda och vitfisk som mört, id och brax. I maj förra året fångades en rekordstor vimma som vägde 1 392 gram. Därmed var fisken det största exemplaret av vimma som dragits upp med hjälp av spö i en svensk å.

—————————————-

 Alderholmsbron

    (klickbar bild)

 

 

Bron byggdes 1992 för att förbinda Brynäs med Alderholmen inför den pla­nerade exploateringen av området. Det fanns långt framskridna planer på att förlägga både högskolan och konserthuset där, samt att bygga bostäder från bron och utåt stuveriet. Men när luften gick ur bo­stadsbyggandet och regementet lades ner hamnade projektet i malpåse.

 

Bron blev mycket omdiskuterad. Många anser att Gavleån borde vara seglingsbar än­da in till Gävle centrum trots att det inte var mycket fart på båttrafiken innan bron bygg­des. Även om bron inte har varit särskilt po­pulär bland invånarna i Gävle har den ändå avlastat den hårt trafikerade Fältskärsleden. Varje dygn passerar omkring 4 000 tusen fordon över Alderholmsbron. Fler kan det bli om de nya planerna på att bebygga om­rådet sätts i verket. Visioner saknas inte. Hos kommunen ligger kreativa förslag från sex arkitektfirmor om hur ett hur attraktivt bo­stadsområde skulle kunna se ut. Men pro­blemet i nuläget är hur den förorenade mar­ken på Alderholmen ska saneras från zink, bly och andra metaller.

 

Gefle Dagblad arrangerade 1992 en namntävling, som kanske inte var direkt all­varligt menad, till Alderholmsbrons ära. Det trillade in 666 förslag. Några av försla­gen som kom in var: Gevaliabron, Atlasbron, Onödan, Rabalderholmsbron, Suckar­nas bro, Båtbromsen och Dimmornas bro. Trots de kreativa förslagen blev namnet kort och gott Alderholmsbron.

—————————————-

Centralbron

    (klickbar bild)

 

 

Den här bron har flera användningsområden.  Det är inte bara människor och cyklar som transporteras över ån just här. Vägbanan är taket på en fjärrvärmekulvert och här matas också fiberkabel till bredband över till södra delarna av Gävle.

 

Den nuvarande bron byggdes 1967-1968   och den står på granitfundamentet från den gamla träbron som revs på 1960-talet.

 

Konstnämnden i Gävle föreslog att ett monument med anknytning till sjöfarten borde placeras på plinten. En tävling utlystes och villkoret var att ett ankare från Briggen Gerda skulle ingå. Tre Gävlekonstnärer lämnade in bidrag och slutligen genomfördes Juho Sunis förslag på en gångbro med en rund utbyggnad i mitten där tre ankare placerades.

 

Den gamla Centralbron invigdes för 100 år sedan och var byggd i trä på järnstomme i två band. Dess föregångare var en pontonbro som var byggd på två pråmar och i folkmun kallades den för Stadsfullmäktiges galoscher. Före broarnas tid fraktade roddarmadamer människor över Gavleån också här.

 

ELIZABETH  FORSMARK

—————————————-

November 3 2012

Sammanställt av – lisse-lotte@danielso