Asylsökande, Droger, Invandrarprotest, Romer

 

50-tal asylsökande till Österfärnebo

UTDRAG ur artikel public i Arbetarbl. 7/2 2015.

 

Snart flyttar asylsökande in i ett tiotal lägenheter i Österfärnebo.

– Det blir troligen 50-60 personer, säger Lars Ulander, chef för Migrationsverkets mottagningsenhet i Söderhamn.

 

Migrationsverket har tecknat avtal med Getbro Fastigheter, ett bolag med säte i Hedesunda, som äger flera fastigheter i Österfärnebo.

 

Det handlar i första skedet om sju lägenheter som förberetts och möblerats. Ytterligare sju lägenheter ställs snart i ordning. Lägenheterna finns i fyra enplanshus som stått tomma under en längre tid. Det är vanliga lägenheter med vanliga hyresavtal.  Man kommer inte ha personal på plats utan de asylsökande får sköta sig själva.

 

Eftersom de asylsökande får klara sig på egen hand så blir dagpenningen högre än för de som bor i förläggning som i grannbyn Gysinge där de får lagad mat.

 

Dagpenningen är 71 kronor i stället för 24 kronor för vuxna ensamstående och 61 kronor för de som delar hushåll. Ersättningen ska räcka  till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

 

De asylsökande får också vissa resor betalda, bland annat när de kallas till mottagningsenheten i Söderhamn.

 

Man hoppas på engagemang från bybor och att fastighetsägaren tillhandahåller lämpliga lokaler.

 

I dagsläget är det oklart i vilken mån det kommer barnfamiljer. I så fall måste kommunen ställa upp med förskola och erbjuda skolgång.

——–

Dramatisk ökning av kokain i Gävle på juldagen

 

Utdrag ur artikel Public. i Arbetarbladet 7/2 2015

 

Gävle kommun och polisen i Gävle har upptäckt att bruket av kokain i Gävle ökarde kraftigt på juldagen, den klassiska hemvändarkvällen då många utflyttade kommer tillbaka till hemorten och festar.

 

Sedan två år tillbaka tar Gävle kommun prover av kommunens avloppsvatten

 

för att se hur mycket spår av narkotika som vattnet innehåller. Proverna tas en gång i kvartalet på lönehelger.

 

En vanlig lönehelg brukar avloppsvattnet visa spår av tre normaldoser kokain. På juldagen 2014 steg det till 13 doser. Året innan ökade det till 24 doser på juldagen.

 

– Vi har aldrig legat över tre doser någon gång men så pang! Just på juldagen ökar det.

 

Polisen och kommunens teori är att hemvändare på juldagen har med sig kokain från de större städerna.

 

– Vår analys är att det är kopplat till att det under julhelgen kommer hem personer som inte bor i Gävle men som är från Gävle, och tar med sig kokainet ut på krogen.

 

Kokainet har ännu inte fått fäste i Gävle, som är mer av en amfetamin- och haschstad.

 

Kokain är mer kopplat till större städer. Det har lite med ekonomiska orsaker att göra då kokain är relativt dyrt.

 

Resultatet av avloppsvattenanalysen kan göra att kommunen och polisen sätter in mer insatser på juldagen.

———

Flyktingar tvingas bryta upp

 

Mulham Murad, nio år, är en av cirka 150 asylsökande som tvingas flytta från boendet i Halmstad.

Beskuret foto: björn larsson rosvall/tt

 

Asylsökande som börjat etablera sig i Sverige tvingas till nya orter när Migrationsverket säger upp tillfälliga avtal med boenden. Det innebär att personer som börjat etablera sig på en ort, med praktikplats eller skolgång, tvingas starta om.

 

Vid ett hotell i utkanten av Halmstad väntar några minibussar på att fyllas med passagerare. Cirka 150 av de asylsökande som bor på hotellet måste flytta. Många av dem ska till Falkenberg, fyra mil bort.

 

  • – Vi har mycket kontakt med människor här, med kyrkan och med Röda korset. Detta är en bra stad för vår situation, säger Ibrahim Hazim, som blivit fäst vid Halmstad efter sin flykt från kriget i Syrien. (TT)

————

Mer hotfullt – men hoppfullt för romer

 

Diskrimineringen av romer hör inte till det förflutna. Den är en del av Sverige i dag. Det konstaterar Soraya Post, Erland Kaldaras och Thomas Hammarberg, ledamöter respektive ordförande i Kommissionen mot antiziganism.

foto vilhelm stokstad/tt

 

 

SVERIGE   Samtidigt som en specialinrättad kommission lägger förslag om hur man ska få bukt med diskriminering av romer ökar mångas oro och rädsla.

 

-Inte minst de som varit med förut ser hur våldet trappas upp. säger Erland Kaldaras. ledamot i Kommissionen mot antiziganism. Först kom vitboken om hur romer behandlades under 1900-talet. Berättelser om barn som inte fick gå i skolan, tvångssteriliseringar och kartläggningar baserade på rasbiologi.

 

Nu presenterar Kommissionen mot antiziganism sin första delrapport om hur diskriminering av romer kan förhindras. Till förslagen hör en nationell institution som jobbar för romska rättigheter. Dit ska personer kunna vända sig med frågor som de känner att andra myndigheter inte tar på allvar.

 

Rapporten kommer i en tid många ser som mörk ur ett minoritetsperspektiv. Judiska och muslimska församlingar upplever att hot och våld blivit vanligare. Romerna upplever också ökade spänningar. Natten till i går utsattes en romsk föreningslokal i Malmö för en misstänkt mordbrand.

 

-En ny grupp romer har kommit till Sverige och hotbilden mot denna grupp har eskalerat under tre-fyra år, säger Erland Kaldaras.

 

Han tror att våldet kommer att öka, att de som nu sparkar undan koppar och spottar på tiggande romer även kommer att börja ge sig på etablerade svenska romer. Attackerna mot tiggare påminner äldre romer om tidigare händelser, som kravallerna i Jönköping 1948 då så kallade resande attackerades av en folkmassa.

 

Kommissionens ordförande, Thomas Hammarberg, säger att samråd med romer i Malmö, Göteborg och Stockholm, visar att det i Sverige fortfarande finns en avsevärd antiziganism.

 

  • – Det handlar om fördomar mot romer, en sorts vardagsrasism, sade han vid gårdagens pressträff då delrapporten presenterades.

 

Hammarberg beskriver hur den som bär traditionella romska kläder nästan räknar med att få en vakt hack i häl om de går in i en affär. EU-parlamentarikern Soraya Post är också ledamot i kommissionen:

 

-500 år av antiziganism har gjort att det i samhället har skapats konsensus om att alla ska vara emot romer. Det handlar inte om att vi anklagas för att ta över det finansiella systemet eller kulturen, det är mer frågan om att man inte ska se romer som mänskliga, säger hon.

 

Men trots det tycker hon att Sverige nu kommit ett steg på väg.

 

-Tidigare har man vägrat att prata om antiziganism. När man nu börjar erkänna och använda begreppet och ta reda på hur det ser ut. Då frågar man sig också vad det är för resurser som måste sättas in.

 

Malin Ekmark/TT

——–

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website