Andersberg växer fram – av Per Olof Lefvert

 

Publicerat i Gefle Dagblad11/2 1985.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

Den nya staden växer hastigt fram

 

 

Det är nu trettio år sedan jag lämnade Gävle och staden och kommunen har vuxit och omdanats mycket sen dess. Förnyelsen har fort­satt över först stadsdelen Öster, norr om Lillån, samt norr om Nygatan och sedermera över hela Brynäs. Bomhus har fort­satt att växa i Kristinelund och Björsjö. De stora nya stadsde­larna Sätra i norr och Andersberg i söder är helt färdig­byggda. Dessa båda har till­kommit under 60- och 70-talen då urbaniseringen hade sin historiska höjdpunkt. De plane­rades som avgränsade, i stor utsträckning självförsörjande förorter kring egna centrum och med tanke på trafiksäker­het. Båda är vad man kallar ”utifrånmatade”. Andersberg med den mest radikala lösning som kan åstadkommas för att skilja gångcykel och biltra­fik från varandra. De kunde således byggas färdiga under en kort tidsperiod. Enbart Sätra med 5.500 innevånare är något folkrikare än hela Gävle stad år 1800.

 

Villaområden har tillkommit i Sörby och Fridhem och indu­striområden söder om Brynäs, Sörby urfjäll och Näringen. På Näringen finns nu också en rangerbangård flyttad från inre hamnen samt industrier på sop­tipparna och utfylld vatten­mark, där vi åkte skridskor. Fredriksskans har blivit stor oljehamn och sträcker sig ut till Kullsand. Verksamheten i inre hamnen har dött ut så att man nu funderar på att bygga bostä­der och handelscentrum där.

 

Mycket av den närterräng, framförallt skogsmark som ju Gävle är inbäddat i, har alltså fått ge vika för bebyggelse. Men våra viktigaste utflyktsmål vid havet utmed Norrlandet och söderut mot Furuvik finns kvar, även om sommarstugor­nas antal ökat. Ett kärt närmål för dagens gävlebor har till­kommit i Hemlingby, där ett centrum för friluftsmotion byggts upp i ett bevarat skogs­område. Från anläggningen på en höjd intill en gammal vatten­reservoar har man till och med utsikt. En golfbana finns vid Strömsbro. Övriga sportanlägg­ningar är Strömbadet, som vi lyckades få byggt på Rettigska tomten vid ån intill Strömvallen som tidigare tänkts på Murénska istället för badhusets tomt, där polishuset nu ligger. Ett vackert friluftsbad har anlagts i Fjärran Höjder intill Olsbacka och före detta Bobergs kera­mik. Gavlerinken för ishockey inomhus ligger väster om Folk­parken, som inte fanns på vår tid liksom travbanan där intill.

 

När statliga verk flyttades från Stockholm för cirka tio år sedan fick Gävle två, Lantmäteriverket och Sta­tens verk för byggnadsforsk­ning. Offentliga byggnader för­utom dessa båda statliga har tillkommit i mängd och bidrar också till att staden har föränd­rat utseende. Jag tänker då inte på alla skolor och daghem samt köpcentrum i de nytill­komna stadsdelarna utan de som uppförts i den centrala del av staden, som vi kände till. De kommunala kontoren finns nu många i en tillbyggnad till stadshuset i kvarteret mot ån vid sidan av rådhuset. Lands­tinget har fått ett eget stort kontorshus intill länsstyrelsens tillbyggnad för lantmäteriet vid ån mitt emot slottet. Lands­tinget sträcker sig över två kvarter bland annat där Porterbryggeriet höll till. Länsstyrel­sens största del finns i en byggnad intill fängelset mot Gammelbron söder om ån.

 

Skattemyndigheten har lagt be­slag på gamla Ångbryggeriets kvarter, där dom sitter och roar sig på gävlebornas bekostnad. Av högre skolor byggdes först Praktiska realskolan där gamla Navigationsskolan låg på en kulle intill KaserngatanSö­der. Tekniskt gymnasium bygg­des intill Stadsträdgården. Nu har Praktiska Real sedan verk­stadsskolan tillkommit på gamla spårvagnshallarnas stora tomt slagits ihop med denna och bildar ett utbrett skolcentrum, Polhemsskolan, för prak­tiskt gymnasium och yrkesut­bildning. Söderskolan ingår i detta centrum. Liknande stort skolcentrum har bildats genom Nynässkolan, Borgarskolan och Västertullsskolan (före detta Tekniska gymnasiet) med tillbyggnader av först på Bor­garskolans tomt, sedan en större utbyggnad i kvarteret mellan Borgarskolan och forna Tekniska gymnasiet, också för verkstadsutbildning.

 

 

Dövstumsskolan är nu lärarhögskola. Intill finns ett förskolesemina­rium. Nytt bibliotek vid ån snett emot rådhuset. Skogsmu­seet Silvanum vid dammbron är sevärt. Folkets hus vid Betllehemskyrkan byggdes efter vår tid. Även det senare har fått ny skepnad. Ja, museet mitt emot gamla Grand Hotel fanns väl inte heller 1934. Ett arkitektoniskt världsberömt krematoriumnya kyrkogår­den. Ett läkarhus vid Teatern. En ny postterminal öster om spåren, mitt emot den snabbt nedlagda Södra station, som ni kommer ihåg invigdes 1927, men visade sig vara felaktigt planerad genom brist på sam­arbete mellan ostkustbanan och Gävle Dala. Sen har sjuk­vården fått sitt genom enorma tillbyggnader på lasarettsområ­det och åldringsvården med nytillskott på gamla hospitalets kvarter vid Kaserngatan på Söder (Södertull).

 

På vår tid behövde man besöka många affärer för att lördagshandla, en för mjölk, en för kött, en för specerier, en för fisk, en för delikatesser, en för frukt, en för blommor och så vidare. Nu har vi våra stora köpcentrum, drakarna Tempo och Domus, där allt finns på ett ställe. För dom räcker inte vanliga tomter till, ibland inte heller kvarter. Sålunda har Domus klivit in på Stortorget genom att lägga be­slag på N. Skeppargatan och Tempo har fått bygga på N. Kansligatan. Det senare tycker jag var synd, därmed försvann en gatudel som var originell. Den fick nämligen här bli sma­lare, behålla sin bredd från före branden, på grund av att värdefulla stengrunder fanns kvar. Samma sak gällde också Kyrkogatan som enligt mönst­ret borde ha blivit lika bred som Drottninggatan = minimi- bredden på gator. I Valbo har två drakar enats till ett mycket stort köpcentrum.

 

Kontakten med havet och vattnet har också änd­rats. Före vår tid fiska­des lax och man tog dricksvatt­net direkt ur ån. Ett av skepps­varven låg på andra sidan Lillån mitt emot det läroverk som branden förstörde, där före detta Grand Hotel nu ligger. De flytande klapphusen i ån minns vi och badhuset i Stadsträdgården. Jag badade en gång ovanför Dammbron vid elverkets vattenfall i Boulognerskogen, men fick gå hem omedelbart och duscha av mig smörjan. Nu är ån tämligen ren igen, men Inre och Yttre fjär­darna har varit förorenade och fisket fått bedrivas längre och längre ut. Vi minns väl också fiskebåtarna som puttrade upp­för ån till Fisktorget på lördags­morgnarna och alla båtarna från Islandsbron ut mot Houcken, som lossade och lastade direkt från magasinen, och luk­ten av rostat kaffe. Nu är inre hamnen död i jämförelse med vår tid.

 

 

Den mest bidragande orsa­ken till förändringen i stadsmil­jön är dock bilen. Visst fanns det väl bilar även 1934. Men fortfarande kunde man njuta av snöslädarnas hästbjäller­klang vintertid. På slutet av 40-talet tillkom ett nytt yrke — trafikingenjör. Det blev en ny vetenskap att tygla bilens fram­fart, att bygga vägar och sam­hällen så att detta älskade fortskaffningsmedel inte skulle bli vår undergång. Kanske skulle man nämna krig, TV och flyget som också påverkat vårt sätt att leva. Ja, vad har vi inte fått vara med om.

 

   KLICKBAR BILD FÖR FÖRSTORING.

 

Den stora förändringen av våra stadsbegrepp kom omkring 1970, då kom­munsammanslagningarna skedde. Gävle är nu cirka nio mil långt och tre mil brett och omfattar de gamla Hamrånge, Hille, Valbo och Hedesunda kommuner med tätorterna Bergby, Hamrångefjärden, Norrsundet, Hille, Forsbacka, Valbo, Furuvik och Hede- sunda, vilka samtliga ökat då framförallt Valbo, som nu är svårt att känna igen. Kommu­nen är åtta gånger större till ytan än den gamla staden.

 

År 1800 var Gävle nummer fem med 5.400 innevånare. 1850 nummer sex i riket, 9.300. 1869 — 13.315, en ökning från 68 med 317. Vid årsräkningen ef­ter branden 1870 blev det en minskning, men bara med 121 personer och året därpå ökade stan med 628. Så man hämtade sig raskt efter branden. 1900 var Gävle nummer fem — cirka 30.000 personer. 1920 halkade den ner till sjätte plats igen — 38.000. När vi tog studenten låg Gävle sjua — 40.000. 1965 strax före storkommunen hade Gävle halkat ner till tolfte plats — 60.000 och ligger nu på fjor­tonde plats med 87.600, varav 27,4 procent, cirka 24.000, bor i tätorterna utanför staden.

 

Så till sist lite grand om läroverket. Första skolunder­visningen skedde i en Trivial­skola från 1557 (alltså Gustav Vasas tid) intill kyrkan i en liten träbyggnad i timmer och med nävertak. 1671 ersattes den av ett tvåvånings timmerhus med spåntak och takryttare, ett gymnasium på samma tomt. 1816 flyttade Gymnasie- och Lärdomsskolan till ett trevå­nings stenhus vid ån (där Fri­murarlogen nu ligger). Tim­merhuset inköptes av en bonde i Hemlingby. Det kan fortfa­rande beses som privatbostad, nu med panel och utan takryt­tare. Stenhuset förstördes av 69 års brand. 1874 alltså fem år efter branden invigdes det nya Elementärläroverket, som sko­lan kallades mellan 1850-1879 på den så kallade Luthska trädgårdstomten. Det var en apotekares trädgård, den nord­ligaste i landet, som Linné kunde konstatera, då han in­spekterade den på en av sina resor. Det var alltså den tomten vi vistades på. Mellan 1879 och 1966 var benämningen Högre Allmänna Läroverket. Därefter heter den nu Vasaskolan (en­bart gymnasium). 1914 byggdes läroverket på och till, bland annat tillkom då aulan med Osslunds fondmålning. I det skick som vi upplevde den var den alltså bara cirka tio år gammal när vi började i real­skolan.

 

Den här stadsbyggnads­översikten i korta drag kanske kan vara nyttig som perspektiv en sådan här nostalgisk dag, då man gärna ville att allt vore som det var just 1934. Men det är bara att finna sig i vad som har skett och försöka hitta de positiva sidorna i den enorma stadsut­veckling, som skett under de 50 åren. Mycket är bra, men nog kunde väl en hel del ha gjorts bättre.

 

PER OLOF  LEFVERT

Se även Gefle stads utveckling!

——————————–

November 7  2012

Sammanställt och änkat av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website