Agnes von Krusenstjerna och Sagoslottet – av Ulf Kriström

Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 1 juli 2007

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

</noscript>
<span data-src=
Agnes von Krusenstjerna och Sagoslottet i Gefle

Sagoslottet mitt i bilden är Staketgatan 1 där familjen von Krusenstjerna bodde. Huset finns kvar i dag men är inte lika iögonenfallande längre eftersom så mycket annat har byggts runt omkring. Härifrån hade översten bara en kort, stärkande promenad till Militärskolan. Staketgatan 5 har rivits, där finns nu ett betydligt mer nybyggt hus. Ja, allt på bilden utom Staketgatan 1 och Borgarskolan med gymnastikhus har rivits. Även Ångbryggeriet, som vid den här tiden dominerade Västra vägen som då strök förbi längs bryggeriets södra fasad.

 

 

Den elegante officeren som poserar i Carl Larssons ateljé på denna gamla bild var inte vem som helst. Han var överste, regements­chef, och hans namn var Ernst von Krusenstjerna. Chef för Hälsinge regemente, hitkommenderad ef­ter att ha tjänstgjort i Kalmar och i Visby.

 

 

</noscript>
<span data-src=
Överste Ernst von Krusenstjerna år 1907

 

 

Översten och hans familj var väl­komna som nyinflyttade Gävlebor. Inte bara översten själv var av fin börd – hustrun Eva var dotterdot­ter till skalden Erik Gustaf Geijer, dotter till landshövdingen i Uppsa­la, Adolf Hamilton, och inte minst syster till landshövdingen i Gävle, Hugo Hamilton. Som förresten i likhet med morfar skaldade en del själv där uppe på slottet.

 

Det var fint folk, det här, och det var en fjäder i hatten för stan att de kom med sitt pick och pack och flyttade in.

 

Men var skulle de bo? Man kunde in­te inkvartera en så förnäm familj var som helst, det gällde att hitta något riktigt ståndsmässigt. Och valet föll på jugendhuset på Staketgatan 1. Grosshandlaren Jean Melinder hade låtit bygga det 1897, men det köptes senare av AE. Unger som var inten­dent vid regementet.

 

Och han såg det som en utmärkt idé att regementschefen använde det som bostad.

 

Huset låg visserligen på den tiden i utkanten av stan, men det betrak­tades redan då som utsökt vackert.

Och så var det relativt nybyggt och hade gott om plats.

 

Området var dessutom expansivt, Staketgatan var på väg att utvecklas till den paradgata vi upplever den som i dag. Närheten till Militärsko­lan, nuvarande Borgarskolan, kan inte heller ha varit någon nackdel direkt.

 

Så Ernst von Krusenstjerna fann sig säkert väl tillrätta i sin nya hem­stad. Frun och de tre sönerna Ed­vard, Erik och Adolf också, och vad dottern Agnes fick för intryck kan man läsa i böckerna Tony väx­er upp och Fattigadel. Hon var bara sju år när familjen kom till Gävle men samlade på sig förvånansvärt många intryck redan då. Kanske är det det som skiljer stora författare från oss vanliga skribenter.

 

 

</noscript>
<span data-src=
12-åriga Agnes von Krusenstjerna som skrev Dagbok

 

 

Nå, familjen flyttade in och bor­garna bugade. Nu återstod bara för översten att ta sig till jobbet på morgnarna.

 

Det var inte så enkelt som man kan tro. På Kungsbäck fanns det nämligen inget regemente – det började byggas flera år senare och invigdes 1909.

 

Hälsinge regemente hade på den här tiden sin övningsverksamhet koncentrerad till Mohed mellan Bollnäs och Söderhamn, och det är så pass långt att man även i våra dagar skulle dra sig för att pendla. Men överste von Krusenstj erna drog sig inte. Han tog tåget till Bollnäs, och om det stod en hästskjuts och

väntade där eller om krigsmakten hade ställt en automobil till hans förfogande är inte riktigt klarlagt. Pendlade gjorde han i alla fall. En del av arbetstiden tillbringade han dock sannolikt i Militärskolan, där befälen utbildades. Det var vanliga rekryter som utbildades i Mohed.

Och medan översten pendlade och organiserade försvarslinjer el­ler vad han nu ägnade sig åt i Mo­hed så växte lilla Agnes Julie Fredri­ka upp och blev tonåring. Hon gick i Själanderska flickskolan i kors­ningen Norra Rådmansgatan-Ruddammsgatan och skrev vers och dagbok.

 

Att hon skulle bli en berömd för­fattare var det ännu ingen som ana­de.

 

Familjen bodde kvar i detta sago­hus under hela sin Gävletid. 1909, samma år som de nya och impo­nerande regementsbyggnaderna på Kungsbäck invigdes, gick pappa översten i pension och familjen flyt­tade till Stockholm.

 

Agnes von Krusenstjerna skrev sin första bok åtta år senare, 1917, men kom i sitt författarskap gång på gång tillbaka till Gävletiden. Så visst är det helt i sin ordning att hennes koppling till staden mani­festerats genom att den långa allén genom Stadsträdgården fått hen­nes namn.

 

Ulf Kriström

 

Sagoslottet mitt i bilden är Staketgatan 1 där familjen von Krusenstjerna bodde. Huset finns kvar i dag men är inte lika iögonenfallande längre eftersom så mycket annat har byggts runt omkring. Härifrån hade översten bara en kort, stärkande promenad till Militärskolan. Staketgatan 5 har rivits, där finns nu ett betydligt mer nybyggt hus. Ja, allt på bilden utom Staketgatan 1 och Borgarskolan med gymnastikhus har rivits. Även Ångbryggeriet, som vid den här tiden dominerade Västra vägen som då strök förbi längs bryggeriets södra fasad.

FOTO: CARL LARSSON Ur Länsmuseets samling

————————————————————————————-

mars 27, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website