2a världskriget ur Gävlesynpunkt belyses av Gävles tidningsurklipp Del 5

 Tidningsurklipp mellan interv allet 6/10 – 5/12 1940.

 

 

Fläskransonering har införts.  200 gram pr vecka tillsvidare

(6/10-1940)

 

Näringsställenas tilldelning nedskäres till hälften.

Nedslaktning för husbehov förbjuden till 27 oktober.

 

K. M:t har bestämt om reglering av fläskförbrukningen. Regleringen trädde i kraft kl. 24 på lördagen och omfattar fläsk av alla slag och konserver av fläsk. Fläsk­korv och andra korvvaror gå däremot icke in under regle­ringen.

 

 

Första ransoneringsperioden omfattar tiden 6 — 27 okto­ber. Under denna tid skola provisoriska bestämmelser gäl­la. Enskilda förbrukare få under första perioden inköpa fläsk och fläskkonserver mot tre kuponger till inköpskort E, nämligen E 9, E 10 och E 13. Varje kupong gäller för inköp av 200 gram fläsk eller fläskkonserver. Hela ranso­nen blir således 600 gram.

 

Endast kupong E 9 gäller dock för inköp under den första veckan (medan kupong E 10 endast gäller under tiden 14—27 oktober och kupong E 13 under tiden 21—27 oktober).

 

 

  

 

Landshövding Bo Hammarskjöld

 

Mera Kött ersättning för Fläsket.

Julskinkan och Torsdagsärterna ej hotade.

 

——————-

 

Kupongfritt fläsk  (23/10-1940)

Martin Wahlmans Slakteriaffär

Kaserngatan 60. Tel. 2247.

 

——————-

 

DAGBLADET Söndagen den 13 Oktober 1940

 

Tilläggskorten för bröd utdelas nästa vecka

 

De tilldelas personer med tungt kroppsarbete samt barn, födda före 1934.

 

 

De bebådade tilläggskorten för bröd komma att genom kristids styrelsers försorg utdelas under kommande vecka. Korten är av tre slag, samt upptaga för varje ransoneringsperiod respektive en, två och tre kuponger.

 

Inom vissa yrkesgrupper är arbetet regelmässigt av sådan art, att arbetar­na är berättigade till tilläggskort. Des­sa yrkesgrupper är:

 

grusgropsarbetare, sågverks- och bräd­gårdsarbetare, snickare, sockerfabriks- arbetare, slakteri- och charkuteriarbetare, tvättarbetare, tvätterskor, presserskor, garveriarbetare, gummifabriksarbetare, korkmattpåläggare, konstgödningsindustriarbetare, sprängämnes industriarbetare, kopparverksarbetare, murare, bygg­nadssnickare och timmermän, plåtslagare, rörarbetare, elektriska montörer, målare, stuckatörer, gipsmakare, bergsprängare och stenarbetare, schaktningsarbetare, cement- och betongarbetare, armerare, asfaltarbetare, plattläggare och plattsättare, massagolvläggare, bruks- och tegelbärare, byggnads grovarbetare, sandblästrare, kakelugnsuppsättare, patentställningsbyggare, fönsterputsare och golvbonare, skorstensfejare, gatu-, väg- och anläggningsarbetare, ar­betare i sjöfart och fiske, lagerarbetare1, lokeldare, lokputsare och stationskarlar, kuskar, utkörare och åkeriarbetare, ex­pressarbetare, hamn- och stuveriarbetare samt övriga transportarbetare, inklusive last- och lossningsarbetare, transpor­törer inom handel och industri.

 

———-

 

Vägrade utrymma lokal för skyddsrum. (24/10-1940)

 

Första domen i sitt slag vid rådhusrätten.

 

Rådhusrätten dömde på måndagen för första gången en person för att han inte efterkommit överståthållarämbetets före­läggande att utrymma en lokal, som be­hövdes till skyddsrum.

 

Under hänvisning till lagen om förfoganderätt för luftskyddets behov dömde åttonde avdelnin­gen honom till 20 dagsböter å 4 kr. Den dömde är en direktör, som för sitt bo­lags räkning hyrt en del källarlokaler vid Sveavägen.

 

 

 

Vard. 11—15. Sönd. 13—16. Avg. 50 öre. Utställningen “SVENSK SJÖMANNAGÄRNING I ALLVARSTID”.(22/10-1940)

 

 ———-

 

 FOLKHUSHÅLLNINGEN

 

MEDDELANDE om ransonering av ost och sirap, försäljningsförbud för tjock grädde och beslag av ost samt ris och risgryn. (3/11-1940)

 

Kungl Maj:t har genom kungörelse den 1 november 1940 förordnat att

fr. o.m. kl. 12 natten mellan d. 2 och 3 november 1940 följande varor beslagtagas eller ransoneras:

 

1. OST        Hel- och halvfet ost, d. v. s. ost med en fetthalt av 30 % eller däröver får ej tillverkas. Sådan ost, som finns i lager, försäljes under november och december endast mot kupong H 17 och H 18 (sockerkorten). Varje kupong gäller för 250 gr. Bestämmelserna gälla ej dessertost eller mesost. Dessa är fortfarande helt fria. Handlande, restauranger, pensionat och kaféer skola senast den 10 november 1940 deklarera sina lager vid beslagets ikraftträdande till kristidsnämnderna, som tillhandahålla blanketter.

 

2. SIRAP.     T.o. m. den 15 december 1940 kan antingen socker eller sirap inköpas på kupongerna H l och H 2. Vardera av dessa kuponger gäller som tidigare meddelats för 1 kg socker. Hädanefter kunna dessa kuponger användas för inköp av sirap i stället för socker varvid varje kupong gäller för 1,4 kg sirap. Handlande, närings­ställen och företag, som använda sirap i sin rörelse, skola deklarera sina förråd till kristidsnämnden senast den 10 november 1940.

 

 

3. TJOCK GRÄDDE.    Grädde med en fetthalt överstigande 15% får icke saluhållas eller försäljas eller anvädas för yrkesmässig tillverkning eller beredning av varor, avsedda att säljas, Undantag föres för grädde som tillverkats före den 3 november 1940.

 

4. RIS OCH RISGRYN. Ris och risgryn är under beslag.

 

Beslaget omfattar bl, a. förråd om minst 10 kg hos enskilda, restauranger m.  fl. Alla innehavare av beslagtaget förråd är skyldiga att lämna uppgift till kristidsnämnden senast den 10 november 1940. Enskilda personer och näringsställen få av sina förråd använda högst 10 kg till egen förbrukning. Avsikten med beslaget är att säkerställa julhandelns behov.

 

Närmare upplysningar lämnas av Livsmedelskommissionen samt senast fr. o. m. onsdagen den 6 november 1940 även hos kristidsstyrelserna och kristidsnämnderna.

 

STATENS LIVSMEDELSKOMMISSION.

 

——————————-

HALLÅ! Kaffe önskas i utbyte mot

skoreparationer. Svar till »Kaffetörstig»,

 

——————

 

Gefle Dagblads (5/11 1940)

”I hamstringens” tidevarv

 

 

Att det ännu finns husmödrar, som trots upplysning, trots myndigheters och krisorgans välvisa råd och goda för­valtning ändock ej pruta en tum på sitt eget välbefinnande, fick man nogsamt erfara vid lördagens smörköp på torget i Gefle. En halvtimmes ingående stu­dium av vissa fruars system gav goda upplysningar om hur det går till, när efterfrågan är större än kvantiteten. Intet ont om de husmödrar, som med alla medel sökte få vederbörande för­säljare att avstå ½ eller  1 kg. av den åtrådda varan, dessa voro dock i sin fulla rätt. För att börja från början så upplyste ju samtliga försäljare, att deras små eller större partier voro av­sedda för deras kunder, sådana alltså, som lördag efter lördag handla av sam­ma försäljare. Om detta var riktigt rätt eller lyckligt kanske ej bör disku­teras i detta sammanhang, men att ve­derbörande försäljare ej så noga visste, vem som var fast kund eller inte, bely­ses nogsamt av följande.

 

 

En fru, enligt klädedräkten av välsituerad klass, gjorde sedan hon hos en försäljare mot dennes påstående, lyckats påpeka att hon vore gammal kund och sedan hon där fått köpa ett kg. smör, gjorde ett nytt försök hos en annan. 2 kg. ville hon ha här, och då mannen i fråga ej kände till henne, svarade frun i fråga, att det var märkvärdigt, då hon i snart fem år nästan varje lördag köpt smör av honom. Efter ett ganska häftigt parlamenterande och under protester från de enkla och om ett halvt kg. tig­gande husmödrar, som troget väntade vid smörkorgen, fick hon sina två kg. och seglade iväg nöjd och belåten — till ett tredje ställe, där hon dock, efter att ha försökt på liknande sätt roffa åt sig ytterligare ett kg., av en person, som observerat tilltget, hövligt men bestämt anmodades lämna torget och smörhandeln. Bästa fru Hamsterlund! Jag hoppas att ni läser dessa rader. Låt då en liten tanke gå till de många fattiga husmödrar, som – troligen ej för egen men väl för sina smås skull – i timtal förgäves försökte få köpa ett halvt kigo av den åtrådda varan. Ni hade större tur – eller måhända fräckhet.  Jag hoppas blott, ur nationaleko­nomisk synpunkt, att edra lager skola gå åt, innan de bliva förstörda. Ett gott samvete och en tom visthusbod kanske dock har renare smak än de av eder och edra medsystrar hamstrade varorna.

 

 

 

Ledsen hungrig flicka

 

Det fanns tyvärr även två fruar, som, då de vägrades köpa, bjödo och frestade vederbörande försäljerska med 6 kr. å 6: 50 pr kg. och som då fingo ta kvarvarande lager.

 

 

Låtom oss komma överens om, att till nästa lördag lugnt och sansat göra våra små inköp och — kära ni alla — håll ögonen på hamstrarna. Vi — de som vilja och göra rätt — förmå mycket, om vi bjuda till.

 

En som blev utan.

 

———————————–

 

Vad man får och inte får ha på vindarna (6/11-1940)

 

 

Då ovisshet synes råda i vilken ordning vindsutrymme må tagas i an för förvaring av material, husgeråd, möbler m. m. under nu rådande luftskyddstillstånd, meddelar luftskyddschefen i Gävle härigenom följande föreskrifter.

 

 

1.             Brännbart skräp och bråte får under inga omständigheter förvaras på kontor.

 

 

2.             Ved, kol och koks får icke utan särskilt tillstånd, som lämnas av brandchefen] förvaras på vindskontor.

 

 

3.             Möbler och husgeråd må lagras på vindskontor på sådant sätt, att vinden  med kort tidsfrist kan utrymmas, lätt antändliga föremål såsom kläder, linnen, sängkläder bör förpackas i lådor, koffertar, byråar etc. Gångkläder må undantagsvis hängas i garderob på vinden om nödvändigt garderobsutrymme eljest saknas.

 

Vindskontorens innehåll skall placeras möjligast fritt på golvet med tillräckligt utrymme däromkring.

 

 

4.             Vad här ovan sagts om vindsförråd gäller även oinrett vindsutrymme, lagring får icke ske i sådan omfattning att tillträde för eldsläckning försvåras. Gångar till vindskontor få icke belamras.

 

 

5.             För närvarande råder luftskyddets lägsta beredskapsgrad. Enligt utfärdade föreskrifter skall högre beredskapsgrad kunna intagas efter 12 timmar. Sådana anordningar böra därför vidtagas, att vindarna kunna utrymmas inom en tidsfrist av 12 timmar efter det besked härom givits.

 

 

6.             Vind och vindskontor må hållas låsta intill dess att högre beredskapsgrad  befalles.

 

 

7.             Vid högre beredskapsgrad kan påfordras att brännbar inredning såsom skiljeväggar, hyllor o. dyl. av trä skall borttagas.

 

———————————–

  

Kungörelse angående Prisrabattering å smör och margarin 

 

Inköpskort C och inköpskort Cp upphöra att gälla den 17 november 1940. Från och med den 18 november 1940 skola i stället gälla nya rabattkort — inköpskort L. Dessa kort gälla för inköp av margarin. Mot vissa av kupongerna får dock även smör i mån av tillgång inköpas.

 

 

De nya korten utdelas liksom de förra till vissa befolkningsgrupper efter rekvisi­tion genom fastighetsförvaltare eller särskilt utsedda ombud för kristidsnämnd och i övrigt efter ansökan hos kristidsnämnden. Medlemmar av producenthushåll erhålla kort endast efter ansökan. Utdelningen efter rekvisition kommer att påbörjas omedelbart.

 

 

Bestämmelserna om vilka personer, som äga erhålla rabattkort, ha ändrats i olika avseenden. Bl. a. har gränsen i inkomsthänseende för utdelande av rabattkort till barn och åldringar samt till personer, som åtnjuta tilläggspension eller invalidunder­stöd, sänkts från 1,500 till 1,000 kronors beskattningsbart belopp. Producenthushåll, som ej regelmässigt ha fler än 2 kor, kunna vidare påräkna att erhålla kort i samma utsträckning som övriga befolkningsgrupper. Upplysningar om innehållet av ovan­nämnda bestämmelser lämnas av kristidsstyrelsen och kristidsnämnderna, vilka även tillhandahålla ansökningsblanketter m. m.

 

Gävle den 11 nov. 1940.

Kristidsstyrelsen i Gävleborgs lån

 

__________________

  

MEDDELANDE

angående handeln med lantsmör, lantost, ostlöpe och mjölkseparatorer.

 

1. LANTSMÖR,  (d. v. smör, som tillverkats annorstädes än vid mejeri) får från och med den 4 december 1940 av produ­centen säljas eller på annat sätt överlåtas endast till mejeri eller ombud för mejeri. I vissa fall kan dock producenten få licens för överlåtelse till enskilda personer (exempelvis för gåva till släktingar eller vänner). Ansökan härom skall inges till kris­tidsnämnden. Det är även förbjudet att av producent köpa eller annorledes förvärva lantsmör i strid mot ovannämnda stadgande liksom att från annan än producent förvärva lantsmör, som av producenten olovligen överlåtits. Överträdelse av dessa bestäm­melser är belagd med straff.

 

 

Mejerierna äro skyldiga att i viss utsträckning inköpa lant­smör från producenter samt att på olika orter förordna ombud, vilka å mejeriernas vägnar skola mottaga smör från producenterna.

 

 

Å lantsmör, som mejeri (direkt eller genom ombud) inköper av producent, utgår prisstöd från det allmännas sida. Priset å smöret bestämmes i förhållande till riksnoteringen för runmärkt smör och till smörets kvalitet. Då riksnoteringen är 4 kronor 5 öre per kilogram, erhåller producenten för gott lantsmör 4 kronor 25 öre per kilogram (i Norrland med undantag av Gäst­rikland 4 kronor 50 öre per kilogram).

 

 

2.  LANTOST  (d. v. s. ost som tillverkats annorstädes än vid mejeri) får från och med den 27 nov. 1940 icke försäljas eller annorledes överlåtas. Undantag härifrån göres för sådan ost, som sagda dag finnes på annan ort ån tillverkningsorten. Tillstånd till överlåtelse kan vidare i vissa fall erhållas. Ansökan härom skall inges till kristidsnämnden. Tillverkare, som bryter mot dessa bestämmelser, är förfallen till straff.  Överlåtes lantost i strid mot bestämmelserna straffas jämväl förvärvaren,  där han haft eller bort hava vetskap om nämnda förhållande.

 

 

3.   OSTLÖPE får från och med den 27 november 1940 säl­jas fritt endast till partihandlare och mejerier samt dem emellan. I övrigt får ostlöpe endast säljas mot inköpslicens. Ansökan om sådan licens skall inges till kristidsnämnden.

 

 

4.   MJÖLKSEPARATORER få från och med den 27 nov. 1940 icke överlåtas, uthyras eller utlånas till annan än den, som fått tillstånd att förvärva eller använda separator. Ansökan om sådan licens skall inges till kristidsnämnden, överlåtelse, uthyrning eller utlåning av separatorer handlande emellan får dock ske utan särskilt tillstånd.

 

 

Närmare upplysningar lämnas av kristids styrelserna och kristids nämnderna.        

 

Stockholm den 26 november 1940.

Statens Livsmedelskommission

GÅ TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN ÖVER SAMTLIGA TIDNINGSURKLIPP.

—————————

juni 05, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

1 thought on “2a världskriget ur Gävlesynpunkt belyses av Gävles tidningsurklipp Del 5”

  1. Pingback: Aymar Samuelson sparade Gävles tidningsurklipp från 2a världskriget som viktiga tidsdokument | Gävledraget

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top