Torgen i Gävle, stadsvandring

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Torgen i Gävle.

 

1 begynnelsen låg Gävles torg nedanför fallen och forsarna, invid kyrkan — Heliga Trefaldighets föregångare — vid åkroken, intill stadens enda bro över Gavleån: Gammelbron. Hit upp gick skeppen på 1400-talet. Här möttes landsvägarna, den nordsydliga och den östvästliga. Här blev en naturlig marknads- och handelsplats. Här byggdes rådstugan och järnvågen. Det var före den första förödande stadsbranden, 1569.

Sedan dess har landhöjning, bränder och nya stadsplaner, befolkningstillväxt, teknik, industrialism och andra faktorer möblerat om i stadsbilden under seklerna. Den medeltida torgplatsen vid vägarnas skärningspunkt har efterträtts av Stortorg och lilltorg, stapeltorg, rådhustorg, fisktorg, brädtorg, järntorg, gymnasietorg, brunnstorg…

 

Stortorget

Av torgen i dagens Gävle är Stortorget ett färskt exempel på den moderna likriktningen — och kontoriseringen — av svenska stadskärnor: tre varuhuslådor kring (och i detta fall delvis på) stadens stora torg. Domusvaruhuset bör, liksom skogsrået, inte ses i ryggen — kortsidan mot Kaplansgatan är en dyster garageutfart. Att Stortorget lever beror nog främst på den färgrika, doftande kommers med fisk, frukt, grönsaker och annat som kanske kan ses som en länk med stadens förgångna (skrevs 1977).

Byggnadsnämnden gav 1977 klartecken för rivning av en av de få äldre byggnaderna kring torget, den Flensburgska fastigheten vid Nygatan. Ett bankhus kom i dess ställe.

 

 

Stortorget på 1960-talet, medan det ännu var knutpunkt för busstrafiken. Gevaliapalatset ses t h. På den platta busskurens tak fanns en roterande röd Gevaliakartong, belyst nattetid.

Foto: Åke Nylén.

 

År 2007.

 

 

Stortorget 2011.

 

Skid-collage!

Cykel-collage

 

Ex på aktiviteter på Stortorget 27/7 2011. Foto: Lisse-Lotte Danielson (klicka på bilderna)

Rådhustorget, festligt men folktomt, en sommardag på 1950- eller 1960-talet. Mellan stadshuset t v och rådhuset (med tornet) ses dels en Esso-mack, dels en tvåvåningsbyggnad på nuvarande förvaltningshusets plats.

Slottstorget

 

“Denna plats är i dag i sin formlöshet utan rötter i stadens byggnadshistoria”, skrev Ture Karlström i sin avhandling om Gävle stadsbild. Sedan dess har väl litet skett. Moores tredelade kvinnahar placerats på en kulle mellan trafikströmmarna. En välskött grön lunga mellan rådhuset och slottet skulle göra det bästa möjliga av detta torg som inte upplevs som ett sådant.

 

Henry Moores tredelade kvinna. Foto: Lill Pegrisch

 

Fisktorget/Hamntorget

Busstorget öster om järnvägsspåren var tidigare platsen för all fiskhandeli staden sommartid.

 

Fisktorget. Foto: G. Reimer

 

Fiskebåtarna gick, på en nu igenlagd å-arm, ända fram till torget. Fast torgkaraktären försvunnit — det hela ser ut som en bred gata med en bussterminal — har bebyggelsen intill behandlats varsamt. Ferdinand Bobergs brandstation står kvar, tillbyggd bakåt i kvarteret. De ståtliga hamnmagasinen står inte bara kvar — det brunna trämagasinet har ersatts av en nyuppförd kopia eller näst-intill-kopiai tegel.

 

Södermalmstorg

är ett tjusinsläpp i bebyggelsen men en splittrad och oenhetlig torgbildning: höghus på Brunnsgatan, lägre hus i övrigt, Pingstkyrkan plus (till mitten av 1980-talet) en rest av äldre träbebyggelse. Platsen kom till då Södermalms förutvarande trädgårdar bebyggdes i ett geometriskt rutnät under första hälften av 1800-talet. Den har aldrig fungerat som salutorg. Här låg bland annat Sveriges först uppförda bönhus för en frikyrkoförening, Södra bönhuset.

 

 

Södermalmstorg som parkeringsplats. Staffans kyrktorn på Brynäs sticker upp i bakgrunden.

Foto 1963: Gefle Dagblad.

 

Agötorget

Denna nyskapelse som torg fungerar — ett gångtorg med butiker och serviceinrättningar, en trafikskyddad plats med en centralt

placerad konstnärlig utsmyckning (Sven Lundquists skulpturgrupp) som det är lätt att komma nära och lätt att tycka om.

 

Foto: Lisse-Lotte Danielson

 

Agötorget, Brynäs centrum, med skulpturgrupp och valstuga.

Foto 1985: Gefle Dagblad.

 

Källtorget

Av Källtorget (vid Källgränd—Västra Islandsgatan) i Gamla Gefle finns inte mycket att se. Den forna vattenpumpen markeras med en brunn. Slottstorgets 4-5-våningsbebyggelse vänder ryggen mot Källtorget: mellan dessa hus och det som återstår av den öppna platsen finns en parkeringsplats. Någon egentlig torgbildning kan man inte tala om, och det finns inte heller någon gatuskylt som tar upp namnet Källtorget.

 

Källtorget mellan Gamla Gefle och Slottstorgets 1960-talsbebyggelse. Brunnskaret är formgivet av skulptören Christian Berg, och materialet är svart norsk granit.

Foto 1969: Gefle Dagblad.

 

Snus-Majas tomt

i Gamla Gefle låg länge oåtgärdad efter den tävling som utlystes i början av 1970-talet om en ny utformning. Under 1987 fick platsen en ansiktslyftning, med nya träd.

 

Södersöndag i Gamla Gefle med auktion på Snus-Majas tomt. Tecknaren och humoristen Staffan Lindén kränger pryttlar.

Foto i maj 1979: Evert Jäderberg.

 

Snus-Majas tomt.

 

Centralplan

Centralplan är det sista av stadens gamla torg som finns kvar i sitt ursprungliga skick. Byggnaderna runt omkring — järnvägsstationen, Ferdinand Bobergs Centralpalats, trevåningsbyggnaden i kvarteret Armfelt vid torgets norra kortsida, byggt som järnvägshotell (nu rivet), och Sjömanskyrkan— är alla från 1800-talets sista decennier. De är långt ifrån lika, men de hör ihop med varandra, bildar ett enhetligt slutet rum med fyra väggar. Det hela utgör något så ovanligt som ett mycket vackert torg.

Under byggnadsvårdsåret betonades något som dessförinnan inte alltid varit så självklart: det räcker inte med att bara spara enstaka, extra värdefulla hus från gångna epoker — vården och bevarandet av hela miljöer är en minst lika angelägen uppgift.

 

 

Centralplan 1927-28. T v ses Järnvägshotellet med bl a skoaffär i gatuplanet. I mitten mynnar Drottninggatan i porten till “Gävle-Dala Undergång”, en föregångare till dagens tunnel under järnvägsspåren. T h ses centralstationen.

 

Foto ur centralarkivets samlingar. Reprofoto: Ingrid Landberg.

För 15 år sen beslöts att Sjömanskyrkan vid Centralplans södra kortsida skulle rivas för att släppa fram bilarna. Sedan dess har tron på en nästan evig bilexpansion fått sig en och annan knäck. Ett nytt energitänkande kan komma att medföra en radikal omdisponering av trafikresurserna.

Alla människor i Gävle rullar inte på fyra hjul. Just vid betydelsefulla målpunkter för gående bör man inrikta sig på att åstadkomma sammanhängande gångområden där fotgängarna kan röra sig utan att behöva komma i allvarlig konflikt med biltrafiken. En ökad trafikström över Centralplan blir en avskräckande skärm mellan stationsbyggnaden och resten av staden.

Sjömanskyrkan har ett affektionsvärde för många gävlebor — kyrkligt engagerade eller inte. Den gulröda tegelskapelsen i nygotik, med rosettfönster, trappgavlar, tornspiror, friser och andra ornament, ritades av dåvarande stadsarkitekten E A Hedin för den församling som bröt sig ur Gävle missionsförening, Gävle evangelisk-lutherska missionsförening,och stod färdig 1891. Kyrkan har blivit en känd silhuett i stadsbilden. Den är en del av stadens egenart, liksom exempelvis rådhuset, hamnmagasinen, Boulognerskogen, Gavleån.

Riv inte Sjömanskyrkan! Södra station var också rivningshotad, trots arkitektoniska förtjänster. Det upptäcktes så småningom att det gick att behålla den. Sjömanskyrkan förtjänar att få samma chans.

Och under tiden: ge Sjömanskyrkan en ny funktion! Den har hela tiden varit en byggnad som kombinerat högre värden med högst alldagliga och praktiska. Från starten hyrde man ut lokaler i kyrkan till en karamellfabrikör. På senare tid har där funnits, förutom de nästan utrymda kyrkolokalerna, studie- och hobbylokaler, en serveringslokal i källarplanet och en butik för begagnade kläder ännu djupare ner, dessutom kontor och bostäder. Folkteatern har också använt byggnaden.

En centralt belägen byggnad med många möjligheter som allaktivitetshus, musik-, musei- eller utställningslokal — vilken tillgång för en stad med känsla för sina byggnadsminnen!

 

 

Här är Gävles torg. Nu hotas det finaste.

(Folke Löfgren och Barbro Sollbe)

Gefle Dagblad

Se även: Gävles torg – förr och nu!

 

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 

Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..