Strömsbro, stadsvandring i Gävle

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Strömsbro.

Den svenska demokratin danades i senare hälften 1800-talet, först och främst av de traditionella folkrörelserna — väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. På några få platser har man sparat de gamla bönhusen, nykterhetstemplen och folketshusbyggnaderna. Strömsbro missionshus på Skolgatan 4 uppfördes av enkla människor under stor möda och uppoffring. Det hade många likar i vårt land.

Det var människorna som gav byggnaden dess karaktär, inte någon dyrbar inredning. I bönhuset samlades man för att lyssna på predikan, höra sång och musik, sjunga och spela. Huset stod färdigt 1877. Arkitekt var H G Sandels. Stadsarkitekten E A Hedin ledde utformningen och inredningen av interiören.

Missionshuset hör i dag till de bäst bevarade i länet. Pärlsponten har inte övertäckts med masonitskivor, salen har inte stympats, den gamla utsirningen har fått vara kvar.

Många av de äldre missionshusen har moderniserats. I Strömsbro byggde man en särskild ungdomsgård vid sidan av missionshuset.

Stadens nu äldsta skola finns i Strömsbro, Bränneriskolansom byggdes 1830. Skolan förklarades som byggnadsminne 1977. Kyrkan byggdes 1899 och ordens-huset 1903.

1875 skapades Strömsbro Missionsförsamling, 1894 bildades nykterhetslogen Strömsbro Framtid och 1906 danade textilarbetarna sin fackförening. 1903 öppnade Gefle Arbetares Konsumtionsföreningdiversehandel och mjölkmagasin i Strömsbro. Frälsningsarmén har haft lokaler i Strömsbro.

Idrottsrörelsen växte fram tidigt. Den har i dag en framträdande plats i samhället.

I Strömsbro har man alltid haft nära till varandra. Då man förr firade Nykterhets-folkets dag, slöt alla organisationer upp med Strömsbro musikkår i spetsen, kyrkliga och frikyrkliga rörelser samt fackförenings- och nykterhetsfolket. Kyrka och frikyrka gick hand i hand med nykterhetsrörelsen. I kultursamhället Strömsbro bodde Hjalmar och Sigurd Söderberg, stadsfullmäktigen och förre nykterhets-kämpen, skomakaren Alfred Johanssonmed flera.

Särskilt bekant för strömsbroborna är diakonissan Stina Anderssonsom arbetade i Strömsbro åren 1945—1979. Under en influensaepidemi slet hon dag och natt. Vid ett sent kvällsbesök hos en arrendatorfamilj där gamla mormor låg sjuk och vårdades av en dotterson frågade denne, om syster fått någon mat under dagen. Jo, hon hade bjudits på kaffe vid sjukbesöken. Men mat hade hon ej hunnit med. De sjuka gick i första hand.

Vid en ungdomsfest vid Lerviks källaett år efter influensaepidemin träffade jag syster Stina och sa till henne:

— Du är visst Strömsbros ängel.

Varpå hon svarade:

— Lova mig att aldrig kalla mig för ängel!

Bränneriet största industrin

Förstaden Strömsbro härleder sig till 1776, då kronobränneriet anlades. Bränneriet var under 1700-talet stadens största industri. Brännerivinsten blev av stor betydelse för staden. För överskottet skapades en ordentligt organiserad fattigvård, en fattigskola och en skola i Strömsbro. Heliga Trefaldighets kyrka reparerades och ett sjukhusför kriget 1808—1809 bekostades.

Brännerikassan bidrog även till grundandet av Gävle stads sparbank, som senare hette Gävleborgs sparbank (Nygatan 26). Och slutligen erhöll både staden och församlingen lån ur brännerikassan. År 1845 lades bränneriet ned.

År 1849 bildades Gefle Manufaktur ABi Strömsbro, en textilindustri som kom att sysselsätta cirka 400 personer. 1960 lades driften ned. Bockens bryggerier köpte så småningom fastigheten, som nu är industrihotell för en mängd småindustrier.

Under flera decennier på 1800-talet var Gefle Manufaktur AB stadens största skattebetalare. Strömsbros historia handlar även om hammarsmedjor, tegelbruk, kvarnar m m efter Testeboån. Storgatan utgör en bruksgata med bränneridräng- arnas stugor, som är en omistlig idyll tillsammans med den så kallade Engelska byggningen.

Det gamla kolerasjukhuset med sina två fristående flyglar, som först var bostad åt kronobränneriets första chef, är nu åter bostad. Huset har på privat initiativ restaurerats av konstnären Hans Tjörneryd (1985).

På 1880-talet, då Gävle-Ockelbo järnväg byggdes, bosatte sig en del av rallarna i Strömsbro, och skämtsamt kallade man Strömsbro för Rallarbo. Något Rallarbo finns ej längre och den gamla stationsbyggnaden har skattat åt förgängelsen.

Råhällans station i Ockelbo

Testeboån vid Strömsbro 1911 – 1915. Längst t v ses färgeriet. Vid vänstra åstranden står en trebent kran med vilken kol lossades från pråmar. Den ljusa byggnaden längst från fotografen, ungefär i bildens mitt, är Stigslunds kvarn. På 1980-talet rustades den och byggdes om till kvarterslokal för den nyuppförda bostadsbebyggelsen i bostadsområdet Stigs gård.

Gefle Manufaktur AB, den stora fabriksbyggnaden med höga skorstenar, lades ner 1960 och övergick i Bockens bryggeriers ägo. I dag är det industrihuset Vävaren. I ån hitom fasadmitten ligger den lilla ångbåten Ägir, som gick i passagerartrafik mellan Strömsbro och Gavleån i centrala Gävle.

Kopia från en glasplåt i Gävle kommuns centralarkiv: Ingrid Landberg

I närkontakt med arbetsplatsen — Kronobränneriet, uppfört av stadsbyggmästare Pousette 1776 ||– byggdes bränneridrängamas stugor. Även dessa är från 1700-talets slut. I folkmun kallas de “skärgårdarna”, efter kulören. De var på ca 60 m2 och av sk enkelstugetyp: ett rum och kök, med ingång direkt till köket, som hade spis och bakugn. Sadeltakens nockar var brutna. Tillsammans formade dessa gårdar den gamla bruksgatan i Strömsbro, som här ses på ett vykort från tidigt 1900-tal, efter ett foto av Gustaf Reimers.