Ha bra DNA – som släkten NYGREN

 

Ibland märks betydelsen av DNA i en släkt när många välkända profiler kartläggs, det vittnar följande om.

 

Konduktören Gustaf Nygren fick 3 mycket driftiga barn: Gösta Nygren  som var med och räddade Furuviksparken, Hildur Nygren som var den andra kvinnan i regeringen och deras lillebror Karl-Erik Nygren som 1943 utsågs till borgmästare i den nya staden Sandviken.

 

Här koncentrerar vi oss på dottern Hildur.

 

Andra kvinnan i regeringen

 

Fotot tillhör Länsmuseet.

I mars 1951 utnämnde Tage Erlander Hildur Nygren från Gävle till chef för ecklesiastikdepartementet med ansvar för skolfrågor och kyrkliga angelägenheter. Därmed blev hon den andra kvinnliga ministern i Sverige. Den första hette Karin Kock och var chef för folkhushållningsdepartementet i slutet av 1940-talet.

 

Hildur Nygren var 55 år när hon tog plats bland männen i regeringen. Hennes pappa, konduktören Gustaf Nygren, var en av pionjärerna inom arbetarrörelsen i Gävle och Hildur hade engagerat sig politiskt redan som barn genom att dela ut flygblad och klistra upp affischer. Hennes bröder valde andra banor. Gösta Nygren byggde upp Furuvik till en av Sveriges förnämsta djur- och nöjesparker och lillebror Karl-Erik, som var jurist, utsågs 1943 till borgmästare i den nya staden Sandviken. Hildur utbildade sig till folkskollärarinna. Efter ett år i Bönan kom hon till Östra skolan där hon blev fruktad för sin hårdhänta pedagogik.  Hennes elever glömde aldrig hur hon rappade till dem över fingrarna med trälinjal vid minsta förseelse. Samtidigt var hon intresserad av modernare undervisningsmetoder och under fem år på Islandsskolan testade hon det som senare kom att kallas fri pedagogik.

 

Via mödravårdsnämnden, hälsovårdsnämnden och stadsfullmäktige blev Hildur 1940 invald i riksdagen för Socialdemokraterna. Det var samma år som hon utnämndes till rektor, eller överlärare som det hette på tiden. Även inom det området var hon tidigt ute.

 

Förespråkade tvångssterilisering

Under sina tolv år i riksdagen engagerade sig Hildur Nygren mest för frågor som rörde barnen. Förutom fria skolmåltider och bättre skolhälsovård kämpade hon för att de unga i städerna skulle få komma ut på sommarkolonier. Hon krävde omfattande reformer när det gällde psykiskt störda barn och ansåg att “vår moderna tids alla resurser” måste sättas in för att hjälpa döva och blinda elever.

 

Hildur Nygren gifte sig aldrig och fick inga egna barn, men hennes engagemang och kunskaper gjorde att hon – i konkurrens med Alva Myrrdal – betraktades som partiets expert när det gällde barn- och ungdomsfrågor, familjepolitik och skola.

 

I den egenskapen blev hon också en av de ivrigaste förespråkarna för en skärpning  av lagen om tvångssterilisering av människor som inte ansågs hålla måttet i det nya folkhemmet. Så här förklarade hon sin ståndpunkt i riksidagen 1941:

 

– Det är en mycket allmän uppfattning bland dem som syssla med arbetsuppgifter, att sådana individer i alltför hög grad betunga den allmänna budgeten till ofrånkomlig skada för det mervärdiga folkmaterialet.

 

1947 utsågs Hildur Nygren till vikarierande undervisningsråd på Skolöverstyrelsen, och det var på den posten hon satt när Tage Erlander fyra år senare erbjöd henne statsrådstaburetten. Nu blev hennes bana som minister inte särskilt lång. Hösten 1951 bildade Socialdemokraterna regering med Bondeförbundet och hemmansägaren Ivar Persson i Skabersjö erbjöds ansvaret för skolfrågor och kyrkoärenden. Fröken Nygren återvände då till Skolöverstyrelsen där hon blev kvar till pensioneringen 1961.

 

Källa ang Hildur Nygren

Ulf Ivar Nilsson (Gävle på 1900-talet 1950-1999) Sid 41-43.

——

Publ. Av Lisse-Lotte Danielson 22/4 2015 för Gavledraget.com.

Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website