Släkten Behmer, Behm på 1600-talet

Gefle och dess slägter.

Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar.

 

Skulpturen av honom.

366. Joen Michel Behms släktschema.

18. Fortsättning

 

 

Dubbelklicka för att få bilderna extra stora.

Borgmästare Joen/Johan Michaelson/Mikaelsson Behm gift med Anna Danielsdotter Krögeri Gävle. Anna tillhörde Bureätten.

Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland och afträdde från detta embete d. 29 april 1635. Hos Hülphers i dess Gestriklands beskrifning nämnes han såsom borgmästare redan 1611. Lefde annu 1640. Släkten är tysk.

Äldste stamfaderni Sverige Michael Behm (troligen Joen Michaelsons far?)lefde i senare delen af 1500:talet, var bergsman i Falun och bodde på Grufriset. (Svensk släktkalender 1886, sid. 87). En Isak Behm var skeppskapten, då han erhöll i förläning de hemman på Ön i Valbo, som sekreteraren Sigfrid Hindersson förut innehaft (kam.-ark. Handl.) Samme man blef kapten öfver de efter danska krigets slut sammanslagna resterna af Gestriklands, Helsinglands, Medelpads, Ångermanlands och Norrbottens fotknektar (Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia). Erhöll 1612 två kronohemman i Uppland till evärdelig egendom under frälserätt (anf. arb.). Skref sig sedan till Riisberga (Gestr. domb.) Jon Michelsson Behm var gift med Anna Kröger, dotter af Daniel Kröger (d.ä.) och Margareta Persdotter Ångerman och blef med henne stamfader för denna vid utspridda släkt.

Källa: “Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening” (1902).

(“Ättartavlorna” av Viktor
Örnberg, innehåller uppgifter om Behm släkten i Gävle och dessutom
avgreningar både till Nyköping och Linköping. Viktor Örn anger att stam-
fadern i Nyköping ( antagl. ) var Michael Behm i Grufriset, hade en son
vid namn Michael Behm som var kopparslagare i Nyköping.och hans son
son g m Catharina Hoffler.

Linköpingsgrenens stamfader var Nils Behm som även han var en möjlig
son till Michael Behm i Grufriset./ Hans Forsberg <hans_forsberg4@hotmail.com> )

I länken ovan om Äldste stamfadern står att Isak Behm, d.1622 var ståthållare över Uleborg och Österbotten.

Denna information kommer från Anders Lindström 21/7 2000.

Anna och Joens tio barn var: Daniel, Michael, Jonas, Lars, Bertil, Nils, Albrekt, Hans, Peter, Margareta.

12. Jon Michaelson och Daniel Behm

.

1) Peter Daniel Behmer(f. i okt. 1611 i Gefle – d. 20/12 1669 i Älvkarleby), var professor, assessor och hovråd. Släkten Behm kommer ursprungligen från Böhmen. Efter Gävle skola studerade Behm från 1629 i Uppsala, där han fick tjänst som informator åt Axel Oxenstiernas son Erik. På så sätt fick han råd att företa en studieresa i utlandet 1638-1640. Hemkommen 1640 utsåg drottning Kristina honom till eloquentiae professor vid Uppsala universitet, men redan fem år senare lämnade han universitetsvärlden för en fullmakt som kunglig sekreterare. Året därpå blev han häradshövding i Långhundra och Tuhundra. 1649 blev han assessor vid Svea hovrätt, 1655 statssekreterare och kommissarie i Reduktionskollegiet, där han 1664 fick avsked. 1666 fick Behmer titeln av hovråd och blev ledamot av Justitierevisionsverket. Behmer har författat en panegyriskdikt över Johan Banér (1641).1650 adlades han och antog namnet Behmer, samt donerades ett antal gods. Han introducerades samma år på Riddarhuset med nummer 486. Behmer begravdes av Nicolaus Johannis Rudbeckius i Riddarholmskyrkan, men stoffet flyttades sedan till Skuttunge kyrka.

Gift 1) med rådmansdottern Brita Schytte (d. 1668), syster till biskop Henning Schytte och hennes bröder adlades med namnet Schyttenhielm. hennes mor var en Danckwardt. Med henne fick han åtta barn. Källa.

1) Anna Behmer, gift 4/6 1667 med Anders Appelbom d.y. ( son till Landshövding Anders Appelbom d.ä.) som var registrator i kansliet och ska ha avlidit utomlands. Han var gift med Anna Behmer, dotter till Daniel Behmer i dennes första äktenskap. De fick en son, Harald Appelbom, hovrättsassessor och gift med Barbara Magdalena Ehrenhielm vars mor var en Gyldenbring, med vilken han fick flera barn som avled späda. Därmed utgick äldsta grenen av ätten. Källa:

2) Assessor Axel Behmer (f. i Sthlm 1645 Gift 1677-06-23 med Catharina Elisabet Lindegren, född 1655-12-08 vilken var syster till hans styvmoder). Källa.

3) Brita Behmer gift med överste Anders Johansson Eketrä

 

4) Jonas Henning Behmergift med friherrinnan Örneklou vars mor var en Printz nr 304. En av deras döttrar gifte sig med inspektoren Göran Arfidsson i Avesta och en annan med majoren Georg Ruvius. Äldste sonen Peter Daniel Behmer var guvernementssekreterare i Riga där han dog i pesten 1710 och därmed slöt ätten på svärdssidan.

5) Daniel Behmer (f. i februari 1660 i Stockholm. d. 1684). Fänrik vid Westmanlands regemente. Blev bara 24 år.

3 ytterligare döttrar

Gift 2) med Margareta Nilsdotter Lindegrensomtillhörde den adliga ätten nr 338 och hennes mor var en Siöblad med vilken han fick 1 son och 1 dotter.

1) Nils Behmer (1670-167. Blev endast 1 år.

2) Beata Behmer (f. 1670). Gift 1697 med översten vid artilleriet Henrick Anunddron? Falkehjelm?.

Margareta födde honom två barn postumt och gifte som änka om sig med ryttmästaren Carl Gustaf Lood. Ätten Behmer slöts på svärdssidan med Daniel Behmers sonson, auditören Per Daniel Behmer som avled ogift 1710. Källa.

Daniel Behmers 7 barn i sina 2 äktenskap.

 

2) Michael Behm, g.m. Nils Israelsson Banks Enka som i första giftet hade ? Joen Galla. Var löjtnant vid skeppsflottan och gjorde 2 resor till Nya Sverige.

3) Jonas Behm g.m. Rådman Lars Eliasons dotter Dordin Larsdotter Elis. Jonas var handlande i Gävlemen måste för åtskilligt öfvervåld rymma staden 1651. Var sedan anställd i krigstjenst. Var kapten, då han för nya våldsamheter 1661 måste begifva sig till Norge, hvarest han dog.

Läs mer om Jonas Behms bravader här!

 

Läs om Jonas Behm i

Ur Gefles förvaltningshistoria mellan 1500 – 1800.

 

Dordin Elis, syster till borgmästaren Jeremias Elis nedan var gift med den oförbätterlige bråkmakaren Jonas Behm. På porträttet av henne ser hon bestämd ut och det kan ju hända att mannens skränighet inte fick utlopp hemma så att han måste ta skadan igen på annat håll. Att hon fann det odrägligt att vara gift med honom framgår dock av hennes upprepade ansökningar om skilsmässa som slutligen beviljades.

Jonas och Dordis fick 7 barn: Michael, Lorentz, Anna, en sinnessvag son, Margareta, Dorothea, Daniel.

Dordin Elis.

368. Jonas och Dordins släktschema.

 

 

Jonas var en av de 12 äldste 1650.

År 1650 den 27/12 då Borgmästare Elias Pehrsson uppläste ett Kungl. Brev på rådhuset i menige Borgerskapets närvaro angående Spannmålsfrihet från Licenten, började Jonas Behm gräla och föra oljud och sedan Borgmästaren och även Pastorn som var närvarande flera gånger försökt att tysta honom, befallde borgmästaren honom tas i arrest.

Då tog Behm upp en kniv och hotade Borgmästaren till livet om de vågade röra honom, och då Borgmästare Elias åter ville fortsätta läsa, och därjämte började förehålla Borgerskapet Borgmästare Depkens broderskap? med Pastor, gav Jonas Jonsson till ett hånskratt, hotade och ropade högljutt så att alla blygdes därvid. Då nödgades de övergiva sakerna och träda av Rådhuset.

Då Borgmästare Elias kom ned från Rådhuset stod Jonas Jonsson Behm i försåt för honom och slog honom på tinningen så att han stupade, och hårdrog honom, slet sönder hans kappa och då han av några Rådmän blev skild ifrån Borgmästaren, vilken gömde sig i Krögers port, kom Jonas Behm till porten med dragen kniv, och som han ej slapp in då porten stängdes, hotade han Rådmännen med kniven, hade så sin häst apart och red därmed sin kos.

Dagen efter den 28 december gjorde Borgmästaren sin klagan på Rådhuset om det som honom vederfarit var Borgmästaren Olof Jonssons upptåg då, och på Kungl Maj:ts vägnar tillsades Borgerskapet att ingen skulle få hysa honom, ej heller honom härbärgera och de som visste var han vistades skulle berätta detta.

 

Behm lärer sedermera blivit gripen den 20 jan 1607 i Valbo-trakten och insatt i stadsfängelset men blev på Borgmästaren Olof Jonssons tillsägelse lössläppt sedan han skaffat sig borgensmän. Kontrollera texten själv, ibland har jag bara gissat, och se vidare på sidorna 13…18

Sidorna 13 – 18.

 

Jonas Behm (sid 201) och Dordin Elis 7 barn:

1) Michael Behm

2) Lorentz Behm

3) Anna Behm

4) Son Jonsson Behm, sinnessvag.

5) Margreta Behm, gift med Mattias Ferner.

6) Dorothea Behm, gift med Joachim Insulander (2id 201)

201. Joachim Insulander, Jonas Behm..

 

7) Daniel Behm, gift med Britta Böös : deras dotter var Brita Behm.

4) Lars Behm (f. 10/8 1620- d. 7/4 1675 i Falun), handlanden och bergsman i Falun, ägare till större delen av Gruvriset. Bisittare i gruvrätten. Tillsammans med inspektoren Fredrik Swab utskickad av bergslaget till Frauenberg i Perussen. Kom i sjönöd på hemresan. Död 1690.

Gift 1) med Anna Månsdotter, den äldsta dottern till den förmögne bergsmannen, på sin tid den främste i gruvrätten, rådmannen i Falun Mårten Larsson i Gruvriset, död 1648. Denna Anna Mårtensdotter hade förut varit gift med bergsmannen Peder Eriksson i Gruvriset.

Barn i detta gifte

1.Lars Behm (f. 1673-d. 1712? I Wismar) , fältväbel vid Dalregementet. Död i slaget vid Helsingborg. Källorna talar omväxlade om fänrik och om fältväbel. Eftersom han inte återfinns i ”Karl XII:s officerare” är väl fältväbel det mest antagliga. (Behm 1913)

Enligt “Dalregementets personhistoria II, 1700-1799” med rättelsehäfte gäller i stället:

Redigerat utdrag ur “Dalregementets personhistoria II, 1700-1799”.

Redigeringen består i huvudsak av sammanförande av texten i den i Falun 1989 utgivna boken och häftet “Tillägg och ändringar till …” utan utgivningsår (sid 233-234 i boken, sid 6 i häftet)

1709/1000:1

BEHM, LARS LARSSON, född 1673 (enligt rättelsehäftet; 1677 enligt boken men det årtalet går inte ihop med faderns dödsår!) i Falun, död 1713-01-12 i Wismar av sina i slaget vid Gadebusch erhållna skador.

Föräldrar: Bergsmannen och handlanden i Falun Lars Behm, född 1620-08-10 i Gävle, död 1675-04-07 i Falun, och hans andra hustru Maria Glate, död 1698. Äktenskapet ingicks 1663-04-08.

Gift 1702-09-23 i St Skedvi sn med Catharina Sevallia i hennes första gifte, född 1683-12-04 i Västerås, död 1740-02-28, omgift 1723 i Orsa med komminister Andreas Milenius.

Hon var dotter till kyrkoherden i Svärdsjö Johannes Johannis Sevallius, född 1639-06-23 i Västerås, död 1698-01-22 i St Skedvi sn under hemresa från Västerås, och Catharina Nortman, född 1657, död

1726-01-14 i Rasjöbo i Gustafs, St Skedvi sn.

Genom sitt giftermål blev B. svåger med Anders Johansson Sevallin

(1696/1230) och Jacob Flesser (1714/0512:2).

Barn födda i Bröten, Vika sn:

Lars, född 1704, levde ännu 1775, ägare av Bröten i Vika sn och svärfar till Henrik Sebaldt (1758/1300:6); Johan Wilhelm, född 1708-03-09, död 1787-04-04, kyrkoherde i Berg (Västml); Albrecht, född 1709-09-20; Gertrud, född 1710-10-14.

Sekundfältväbel 1712-09-28.

I generalmönsterrullan 1711-01-31 (Stockholm) anges B. vara kommen- derad till Reval, d v s med den styrka i vilken bl a delar av Dal- regementet ingick, som i augusti 1710 skulle överföras på flottan till den estniska provinshuvudstadens undsättning. Rullan har även anteckningen “hwarest han skall wara afgången med döden”. I B:s ställe antogs 1710-10-27 Axel Hinrich Glanström (1710/1027) som mönsterskrivare. Denne försvinner ur handlingarna efter 1711 och Specifikationen 1711-11-05 redovisar som mönsterskrivare vid Rättviks kompani “Lars Behm (som) är med i Commenderingen till Revall”.

Även beträffande B:s slutliga bortgång föreligger olika uppgifter. I A J Bruzelius “Sveriges läkares historia” står att Lars Behm, fältväbel vid Dalregementet, var sonsons son till bergsmannen Michel Behm från Gruvriset i Falun, vidare att han var bosatt i Vika sn samt att han avled efter slaget vid Helsingborg 1710-02-28, i vilket han blev sårad. Den sista uppgiften återfinns även hos Munktell och Ekström liksom i Västmanlands-Dala nations album och Vika minne. I några av de senare källorna kallas han fänrik vid Dalregementet.

B. är inte upptagen i Lewenhaupts “Karl XII:s officerare”, vilket styrker att han aldrig var fänrik. Dalregementet deltog inte i slaget vid Helsingborg, B. var i livet 1711-1713. Det ligger nära till hands att misstänka, att alla uppgifter om slaget vid Helsingborg härrör från samma källa, i vilken en förväxling skett mellan slaget vid den nämnda staden och slaget vid Gadebusch 1712, där sekundfältväbeln Lars Behm är upptagen bland de sårade, som fördes till Wismar. I mantalslängderna från Vika sn 1711 står B. som mönsterskrivare, vilket styrker att det inte rör sig om två personer med samma namn. Samtidigt förefaller det egendomligt att B.

fortfarande skulle vara mantalsskriven angivet år, om han dödligt sårats i slaget vid Helsingborg 1710-02-28. Det som förbryllar är att B:s hustru i mantalslängden 1712 står som änka. En tänkbar förklaring kan vara, att den felaktiga uppgiften om hans bortgång under Revalkommenderingen nått hemorten och att klarhet vunnits först då kommenderingen återvände till Sverige i slutet av 1711. Vid den tidpunkten kan underlaget för 1712 års mantalsskrivning redan ha varit intaget. Det ovan anförda har till en del karaktären av ej bestyrkta antaganden, mycket beroende på att Vika sn:s husförhörs- längder för ifrågavarande tid saknas.

2. Anders Behm (trolig son). Bodde på Gruvriset och var gift.

Gift 2) med Maria (?) (hustru Maria Lars Behm förekommer i Kopparbergs sockens bänkebok för 1665 samt 1699).

Barn i detta gifte

1. Anna Maria , förekommer i Kopparbergs sockens bänkebok för år 1709 och det sägs där, att hon är dotter till Lars Behm och hans hustru Maria. Källa Behm 1913 tab 6..

Födelse- och dödsår för Lars Behm överensstämmer med Erik Hellerström i SoH 1964:1 sid 21.

Ovanstående information om fadern och sonen Lars Behm etc. kommer från Olof Rosenius, 26/10 2010.

 

5) Bertil Behm.

6) Nils Behm.

7) Albrekt/Albrecht Behm (? – d.1679). Han var assessor i Bergskollegium, ägare af Tolvfors, Forsbacka och Axmars bruk samt Hilleviks masugn.

Albrekts dotter Sara Behm (1666-1696), som blev endast 30 år var gift med Jesper Svedberg(1653-1735) och var mor till Emanuel Swedenborg(1688-1772).

Deras äldsta dotter Anna gifte sig med ärkebiskop Erik Benzelius d.y.(1675-1743), och dottern Hedvig gifte sig med Lars Benzelstierna(1719-1800).

Jesper Svedbergs söner från första äktenskapet med Sara Behm och Anna Behms barn adlades med namnet Swedenborg år 1719 för faderns förtjänster, och introducerades året därefter.

 

Grenen De Behm adlades med sonen/brorsonen? Albrekt De Behm 27 januari 1690 för tapperhet i fransk krigstjänst, och introducerades samma år på nummer 1256. Den slocknade omkring 1700, när Albrekt De Behm dog ogift.

Hittade nedanstående insändare från Gunilla Johansson 29/12 2005./Lisse-Lotte


Har fått tag på Jesper Svedbergs “Levernesbeskrivning” urval och inledning av Inge Jonsson. Där berättar han om förväxlingen av sin son och broderns son. “Citat s 127” Ännu något mera om denna sonen Albrecht. Han var aldrig min son, fast jag måste kännas vid honom. Och det således: Jag reser ut i främmande land. Min hustru blev imellertid på Bernshammar hos min broder och svåger Schönström. Vi hade var sin syster. De ligga uti allt en kammare, föda barn på allt en dag. Bägge piltarna lägga de uti ene vaggo. Att skilja dem åt att binda de trå om deras armar. Men bar ej bättre till att de bundo orätt, att jag måste kännas vid min broders och han vid min son. De leva ännu bägge. Min är major vid gardien och är lik mig som han någonsin vara kan, som den andre var Schönström lik, den måste jag kännas vid. “slut citat”. Albrecht blev döpt efter sin morfar och dog vid 13 års ålder bara några dagar efter sin “moder” Sara Behm.

Jag (Gunilla Johansson) härstammar från Jesper Svedbergs son Jesper Swedenborg och hans hustru Christina Silwersvärds dotter Hedvig Catarina. Har läst Jesper Svedbergs levernebeskrivning som han skrev 76 år gammal.

 

8) Hans Behm,faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn och borgmästare därsammastädes, gift med Katarina Hanssen.

 

Hans dotter Anna Katarina Behm gift 2/5 1682 med bergsfogden och tiondeskrivaren i Österbergslagen. Leonard Rothof(f. 18/10 1658) .

Hans var kusin med kapten löjtnanten Albrecht Behm som adlades de Behm.

9) Peter Behm.

10) Margareta Jonsdotter Behm, g.m. Per Hansson Thel, borgare och orgelbyggare i Gävle.

De fick 14 barn varav 9 blev vuxna.

Margareta Jonsdotter Behms och Per Hansson Thels barn. 9 barn överlevde barndomen (Anna, Hans, Daniel, Catrina, Jonas, Helena, Lars, Albrekt och Michael.)

Källa till nedanstående SAMMANFATTNING för släkten Behm/Behmer är Anders Lindström 21/7 2000.

Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland och afträdde från detta embete d. 29 april 1635. Hos Hülphers i dess Gestriklands beskrifning nämnes han såsom borgmästare redan 1611. Lefde annu 1640. Släkten är tysk.

331. Falland

Äldste stamfadren i Sverige Michael Behm (d. 1541) lefde i senare delen af 1500:talet?, var bergsman i Falun och bodde på Grufriset. (Svensk släktkalender 1886, sid. 87). En Isak Behm (d. 1622) var skeppskapten, då han erhöll i förläning de hemman på Ön i Valbo, som sekreteraren Sigfrid Hindersson (gift 1587 med Elin Königsdotter)förut innehaft (kam.-ark. Handl.) Samme man blef kapten öfver de efter danska krigets slut sammanslagna resterna af Gestriklands, Helsinglands, Medelpads, Ångermanlands och Norrbottens fotknektar (Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia). Erhöll 1612 två kronohemman i Uppland till evärdelig egendom under frälserätt (anf. arb.). Skref sig sedan till Riisberga (Gestr. domb.) Jonas Michelsson Behm var gift med Anna Kröger, dotter af Daniel Kröger (d.ä.) och Margareta Persdotter Ångerman och blef med henne stamfader för denna vid utspridda släkt.

 

Deras barn voro:

Daniel Behm, född 1611, adlad Behmer, professor i Uppsala, slutligen Hofråd;

Michael Behm, löjtnant vid skeppsflottan;

Jonas Behm, handlande i Gefle, men måste för åtskilligt öfvervåld rymma staden 1651, sedan anstäld i krigstjenst. Var kapten, då han för nya våldsamheter 1661 måste begifva sig till Norge, hvarest han dog;

Lars Behm, handlande i Gefle 1649;

Bertil Behm;

Nils Behm;

Albrekt Behm, assessor i bergskollegium, ägare af Tolfors, Forsbacka och Axmars bruk samt Hilleviks masugn;

Hans Behm, faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn och borgmästare därsammastädes;

Petter Behm;

Margreta Behm g.m. borgaren i Gefle orgelbyggaren Per Hansson Tehl.”

Källa: “Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening” (1902).

Källor är Sehlbergs anteckningar och direktlänkarna ovan.

———————————————————————————————–

 

Sammanställt och länkat av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website