Edvard Lindblom, Lindbloms hörna och hans bostad

Det stod en annons i tidningen härom dagen om en “äldre charmig fastighet på Banérgatan 2 i villastaden i behov av omfattande upprustning, sä|jes till högstbjudande”. Annonsen väckte mitt stora intresse. Det var ju handlanden Edvard Lindbloms villa i södra villastaden som var till salu. Visst var villan tjusig och läget utomordentligt vackert ett stenkast från regementets idrottsplats.

Jag måste gå dit och uppleva gamla minnen. Sist jag var där var för att tacka för ett paket kaffe jag fått under andra världskriget på en högtidsdag tillsammansmed ett brev från “Lindblommarna i Villastaden”.

Handlanden Edvard Lindblom drev på sin tid tillsammans med sin fru och dotter livsmedelsaffär där Nordbanken nu har sina lokaler i hörnet av Drottninggatan och Norra Kungsgatan. “Lindbloms hörna” blev en träffpunkt för många gävlebor. Det sas att han hade den finaste osten i Staden. Han var även en av de första som sålde färdiglagad mat i sin butik.

Lindbloms hörna fram till 1950-talet.

Lindholms hörna Kungsgatan – Drottninggatan

Samma hörna år 2011.

Lindblom var född 1879 i Gävle. Fastigheten köpte han 1916 för 22 000 kronor av bokhållaren Karl Josef Fernqvist. Fernqvist var husets förste ägare. I familjen Lindbloms ägo har huset varit tills det nu står under försäljning.

Edvard Lindblom var nykterhetsman och tillhörde stadsfullmäktige under åren 1917—1946. Under en följd av år var han ordförande i stadsrevisionen. Han var på sin tid rösträttskämpe. Ett bevis på hur känd han var härstammar bland annat från ett stadsfullmäktigeval. Man stod och delade ut valsedlar. På en av valsedlarna stod Edvard Lindbloms namn. En gammal dam kom till vallokalen och ville absolut rösta på högermannen Arvid Lindman, men blev tillsagd att han kandiderade ej i Gävle utan i Stockholm. Hon blev mycket besviken att han ej fanns med på högerns lista, men en påpasslig valsedelsutdelare från ett annat parti räckte henne en annan valsedel. Damen ifråga granskade kandidaterna mycket noga. Plötsligt sken hon upp och sa: “Nämen där står ju Edvard Lindblom. Det är ju han som säljer så god ost.” Hon tog sedeln och skyndade in i vallokalen och fullföljde sin rösträtt.

Banérgatan 2 byggdes 1913. Arkitekt var Carl Ericsson i Gävle. Samme arkitekt som byggt de flesta husen i “Lilla Tierp”, villabebyggelsen vid Södra koloniområdet. Huset i villastaden byggdes i nationalromantisk stil med ett lätt drag av jugend. Det ligger på en liten höjd.

Genom ett par smidda järngrindar dekorerade med Edvard Lindbloms initialer och ett par trappor upp kommer man fram till huvudentrén. Därifrån leder ett par dörrar till villans två lägenheter. Bottenvåningen består av en hall med öppen spis samt tre rum och kök och en liten jungfrukammare 1,9 x 2 meter. Till jungfrukammaren hörde två garderober. Jungfrukamrarna var oftast små rum (“Krypin” kallades de för). Hembiträden som jungfruarna sedermera kallades för bestod oftast av unga flickor i 17—25-års åldern. De stannade endast två à tre år på varje plats. Många av dessa slutade för att bilda eget hem. Ett av rummen i trerumslägenheten kallades också för herrum.

Huset är nu utrymt men den gamla fasta inredningen finns kvar. I köken tycks utvecklingen stått stilla. Man har såväl i den nedre som övre lägenheten de gamla vedspisarna av märket Husqvarna kvar. Vid sidan om vedspisen finns i varje våning gasspisen bevarad. Dessa har flera gaskranar samt en ugn. Då man upphörde med gasverket i Gävle beklagade många detta då man ansåg att maten värmdes fortare med gaslågorna. Dessutom kunde man reglera lågorna och värmen med kranarna. Den minsta lågan som man använde endast för att hålla maten varm kallades för “evighetslågan”. Gasledningarna finns kvar i huset men någon gas finns således inte. Det senaste decenniet använde man sig av elektriska kokplattor.

Väggarna i köken är klädda med pärlspont. Parkettgolv finns i rummen. Våningen på övre botten består av fyra rum och kök.

I källarplanet finns tvättstuga med pannrum samt ett strykrum, vedkällare och matkällare. Ett gammalt badkar med lejonfötter tilldrar sig mitt intresse samt en varmvattenberedare som är utformad som en kakelugn. Man eldade denna med ved. På så sätt fick man varmvatten till ett helt badkar. Dessutom gav beredaren värme till badrummet.

I källaren förvaras även den gamla grinden till huset. Den är i jugendstil och tillkom samtidigt då huset byggdes. Den passar bättre till huset än den nuvarande smidda grinden.

Vad jag önskar i dag är att villan på Banérgatan ska få rätt ägare, som inte blåser ut huset utan försöker bevara något av det bästa. De rejäla skåpen och spegeldörrarna bör inte kastas bort för att ersättas med prefabricerade dörrar och skåp. Vid en utvärdering av Bo 88 i år framkom det kritik att man slängt bort gammal fin inredning som var fullt användbar. Låt oss slippa få all denna snickerikvalitet utbytt.

OBS ljusstaken vid strecket som Bo Göran Hedberg senare köpte på auktion till sin hustru i bröllopsgåva. På denna är bl.a. inristat Edv. Lindblom 1906.

På gravyren står: Till brudparet Edv. Lindblom på Bröllopsdagen 3/11 1906.

Låt oss slå vakt om villastaden med den fina Hallmanska stadsplanen där man tagit hänsyn till naturen. Där har gatorna, som ibland kallats vägar, tagit hänsyn till miljön. Rutnätsmönstret är borta och de mjuka fina linjerna i planen har fått komma till sin rätt.

FOLKE LÖFGREN

Gefle Dagblad 3 oktober 1988, Redaktör: Björn Widegren

Ett tack till Bo Göran Hedberg som bistått med materiel.