Trio Hoganas var med i Bodo Wests Ungdomscirkus i Furuvik

Trio Hoganas med Gert Karlsson, Bende Larsson och Egon Larsson.

Under en av sina många resor i sökandet efter artistämnen, som skulle kunna passa för ungdomscirkusen, fann Bodo West tre pojkar i Höganäs: Boris Bengtsson, Göthe Persson och Egon Larsson. De var med i frisksportklubben där och tränade dessutom akrobatik och lindans. De hade övat in ett s k tablånummer, som egentligen är en utveckling av de frisksportartrick, som man förr ofta kunde få se på badstränderna, d v s handstands och andra balansövningar. De hade studerat programhäften från Furuviks ungdomscirkus, i vilka det fanns bilder på s k akrobatiska tablåer, och kopierade sedan dessa. De hade haft viss framgång i sin träning och fått framträda inför publik på fester och i en del nöjesparker. Bodo erbjöd dem att resa med turnén Wild West Show 1951. Pojkarna blev mycket glada över erbjudandet, eftersom de så gärna ville bli artister. Någon månad före säsongpremiären infann de sig i Furuvik för att finslipa sitt tablånummer ”Tre starka mohikaner”, som det kom att kallas i programhäftet.

 

Foto Anders Malmberg  Foto: Anders Malmberg

 

Under turnén övade pojkarna på sitt linnummer och gjorde faktiskt vissa framsteg. Mot slutet av säsongen sa Bodo West åt pojkarna, att de var välkomna att resa med även säsongen 1952, förutsatt att de då även gjorde sitt linnummer. Han visade dem en liten bild på ett linnummer, som han sett någon gång under mellankrigsåren. Den föreställde två män, som höll en lina mellan sig med tänderna. På linan balanserade en tredje person. Bodo berättade att denne hade snurrat stående på linan. Han undrade om det inte var något för dem att … Pojkarna förklarade samstämmigt, att det visserligen var roligt att vara artist, men att riskera tänderna – nej, så roligt var det inte. De far faktiskt lite upprörda över förslaget, som Bodo kom med, men denne sa på sitt sedvanliga försynta sätt ”Det ordnar sej nog, grabbarna…”

 

Efter säsongslutet, när pojkarna hade varit i Höganäs några veckor, kom det ett paket till dem. Det var från Bodo West, och det innehöll två tandbett. De hade nog funderat lite på Bodos förslag och började nu – mera av nyfikenhet – att prova tandbetten. De karvade på dessa bett, som var gjorda av läder, och blötte dem för att de lättare skulle kunna ”bita in” dem. Göthe hade satt en krok i dörrkarmen hemma i sitt rum, och där fäste de betten och försökte att hänga i dessa. Det var alldeles hopplöst i början. Så gick ett par månader med intensiv träning. En dag blev Egon Larsson uppringd av Bodo West. ”Nåå, hur går det grabbarna?” frågade denne stillsamt. Han fick veta att Göthe och Egon kunde hänga fritt i dörrkarmen med tandbettens hjälp och att de låtit bygga två stegar: på den ena stod Egon och på den andra Göthe. De höll med tänderna den lina på vilken Boris balanserade. Denna lyckades så småningom lära sig stå på linan, hålla sig i denna och samtidigt låta linan rotera precis som om han stod i ett hopprep, som svängde runt.

 

Paradnummer Trio Hoganas

Paradnumret för Trio Hoganas.

 

Säsongen 1952 var höganäspojkarna hos Furuviks ungdomscirkus med såväl tablånumret som linnumret. Under turnén utvecklade de det sistnämnda numret ytterligare, så att alla tre kom att rotera. De hade fäst en läderögla – en strapat – försedd med kullager i vardera stegen. Egon och Göthe klättrade upp i respektive stege och stack in en fot i strapaten och hängde sedan i denna med huvudena nedåt vända mot varandra. Sedan tog de linan, som också var försedd med kullager, och fäste denna i betten, som de hade i sina munnar. När Boris gick upp på linan för att rotera, trampade Egon och Göthe ut, så att de kom att ligga horisontellt i luften och roterade så, medan Boris roterade stående.

 

Under säsongen 1952 uppmanades de av Bodo att annonsera om sitt linnummer i facktidskriften Echo. Detta resulterade i att Trio Höganäs, som de kallade sig, fick engagemang hos Billy smart´s Circus i England på hösten efter det att turnén med ungdomscirkusen avslutats.

 

Säsongen 1955 reste Trio Höganäs med en dansk cirkus. Boris Bengtsson hade då lämnat numret och ersatts med en annan skånepojke, Gert Karlsson. Förutom sitt linnumer gjorde de även sitt tablånummer. Under turnén i Danmark fick de ett erbjudande att resa med Circus Wilkie i Sydafrika. De skulle göra sina båda nummer, och kontraktet gällde ett år. Det var ett villkor förknippat med erbjudandet. Deras tablånumer skulle utföras som ett s k guldnummer, d v s deras kroppar skulle vara insmorda med ”guldkräm”, så att de bokstavligen var förgyllda. De köpte – av en dansk artist – en beskrivning hur man gör en sådan kräm med hjälp av guldpuder och fett. Det var mycket krävande arbetsförhållanden vid den sydafrikanska cirkusen. Inför tablånumret var de tvungna att pensla in sig med ”guldkrämen” för att sedan omedelbart tvätta bort den efter numret. Det var inte alltid, som de hade tillgång till varmvatten.

 

Under turnén i Sydafrika blev Göthe Persson sjuk och måste resa hem. Gert Karlsson, som jobbade på linan, intog Göthes plats på den ena stegen, medan Egons fru Bende – Mitzies syster – blev den som utförde balanskonsterna på linan. Hon hade ju under åren 1951 – 54 arbetat vid ungdomscirkusen, där hon lärt känna Egon.

 

Gert-Bende-Egon  Gert, Bende och Egon.

Foto Anders Malmberg.

 

Det var Bende och Egon Larsson som tillsammans med Gert Karlsson förvandlade Trio Höganäs till Trio Hoganas, som uttalas med tonvikten på andra stavelsen. Deras ”tandlinenummer” blev en efterfrågad attraktion inte bara i Europa.

 

 

Trion turnerade i början av 60-talet i Australien och på Nya Zeeland i mer än ett år. De har förutom i Sydafrika även arbetat i den afrikanska staten Ghana. De har turnerat i Sydamerika och flera gånger arbetat i USA. Då och då var de hemma i Sverige på China-varietén i Stockholm eller på Liseberg i Göteborg. Säsongen 1969 reste de med Cirkus Scott i Sverige. I september 1975 arbetade de på Casino du Liban i Beirut. Det var deras sista engagemang. De drog sig därefter tillbaka och övergick till annan verksamhet.

 

Gert Karlsson, Bende Larsson och Egon Larsson är nu alla i 80-årsåldern. Efter karriären med Trio Hoganas bosatte de sig i Kullabygden.

 

Utdrag från Furuviksveteranernas webb!


Publ. av Lisse-Lotte Danielson för Gaveldraget.com

(som även var Webbmaster för Furuviksveteranerna).

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top